Spelling suggestions: "subject:"nursepatient relationship"" "subject:"nursespatient relationship""
11 |
How do patients with a different ethnic background in Thailand experience nurses treatment? : A qualitative study of Karen’s experiences of treatmentWallin, Mathilda January 2011 (has links)
This study was made in Northern Thailand among the Karen minority group during Feb-April 2011. The Karen people consist of two different kinds of Karen, the Paw and the Skaw. They live on the border between Burma and Thailand, but none of the countries want to take care of them. The aim of the study was to examine what experiences people in this minority group had from hospital care and to let them tell their stories with their own words. A qualitative method with an inductive approach and narrative interview methodology was used and the analysis followed the model described by Lundman and Hällgren Granheim (2008). Six interviews with participants from three different villages, three women and three men, in the age span 29 to 78 years participated. The interviewees had different experiences of the nurses treatment and the result is divided into two content areas, “experienced good treatment at the hospital” and “experienced bad treatment at the hospital”. In the study it is shown that the interviewees experiences, bad or good, to a large extent depended on how well they could communicate with the nurses and retrieve information about their situation. The author thinks it is important to see what role the nurse-patient relationship plays in the care process, and that good care includes taking time with the patient. To ensure such treatment for everyone it is important that every patient is listened to and treated with respect and dignity, independent of their ethnic background. / Program: Sjuksköterskeutbildning
|
12 |
Vård på lika villkor? Ickeheterosexuella patienters upplevelser och erfarenheter av bemötande inom vårdenGrahnquist, Karin January 2008 (has links)
Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa. Syftet med studien är att beskriva ickeheterosexuella patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande samt vårdpersonals/vårdstudenters attityder och känslor gentemot denna patientgrupp. Metoden är en litteraturöversikt med analys av både kvantitativ och kvalitativ forskning.Ickeheterosexuella patienter upplever att vårdpersonalen tar för givet att alla är heterosexuella vilket medför att patienterna känner sig utanför, annorlunda och att de inte passar in. De väljer om, när och hur de ska komma ut som ickeheterosexuella. Negativt bemötande förekommer men förväntningarna om ett negativt bemötande är större än ett faktiskt negativt bemötande. Vårdpersonalen har både positiva och negativa attityder/känslor gentemot ickeheterosexuella patienter. Dock skulle en tredjedel av vårdpersonalen avstå från att vårda en homosexuell om de hade möjlighet.Vården är heteronormativ vilket medför att ickeheterosexuella blir osynliggjorda och inte tagna på allvar. Sjuksköterskan måste verka för att bryta patienternas förväntningar om ett negativt bemötande. Ickeheterosexuella patienter skapar strategier för att garantera ett gott bemötande och tar därmed ett stort ansvar för att vårdrelationen ska bli positiv. Vårdpersonalens negativa inställning gentemot ickeheterosexuella kan bero på osäkerhet. Osäkerheten gör att de inte tar ansvar för vårdrelationen. Vårdpersonal behöver mer kunskap om ickeheterosexuella patienter för att kunna verka för en positiv vårdrelation och därmed underlätta för ickeheterosexuella patienter att uppnå hälsa. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
|
13 |
Hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården?Ljunggren, Svante January 2008 (has links)
Efter psykiatrireformen i mitten av 1990-talet övergick Sverige från den tidigare institutionsbaserade vården till den idag kommunbaserade vården. Vi som vårdare kan nu träffa på människan med schizofren sjukdom var vi än jobbar, då människan med schizofren sjukdom även får kroppsliga sjukdomar. Schizofreni är en sjukdom som ofta innefattar en värld som kan upplevas främmande, svår att förstå och långt ifrån den livsvärld vi som vårdare vanligtvis möter. Om förståelsen hos oss som vårdare brister i hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld kan det påverka bemötandet och vården negativt. För att kunna ge ett värdigt och respektfullt bemötande behövs kunskap och förståelse om hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården.Syftet med litteraturstudien är att belysa hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården. Tre biografier skrivna av människor som själva har upplevt schizofreni har använts som grund för analys, enligt Fribergs (2006) modell för att analysera berättelser (narrativer). I diskussionen av studiens resultat har även fem stycken artiklar använts som grund för diskussion.Resultatet har delats in i åtta olika kategorier, upplevelsen av: den andra världen, mellan världar, rädsla för förändrad identitet, negativ identitet, negativa röster, positiva röster, dålig vård, bra vård.I diskussionen diskuteras den för studien valda metoden och fynden från analysen tillsammans med de fem artiklar som ligger till grunden för diskussionen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
|
14 |
Jag vill förstå dig : En systematisk litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektivNyroos, Viola, Kazanasmazidou, Isabell January 2019 (has links)
Background: Previous research shows that language barriers can make it difficult for patients and nurses to communicate and understand each other. Communication enables patients to express their suffering to nurses, but language barriers can prevent this and thus affect the nurse-patient relationship. Although there are language barriers, nurses can create trust by showing willingness to care. The purpose: The aim of the study is to describe nurses' experiences of how language barriers affects the nurse-patient relationship. The method: A qualitative systematic literature study with a descriptive synthesis. Results: The result presented two themes and four sub-themes. The theme Willingness to do good contained sub-men A willingness to care and To receive support to promote communication. The theme Obstacles in caring contained sub-men An emotional distance and Does not understand. Conclusion: Language barriers, on the one hand, were found to limit the possibility of establishing a nurse-patient relationship, on the other hand, a nurse-patient relationship could develop into a caring relationship despite language barriers. Interpreters were necessary to be able to make contact with the patients, while being able to create a distance between the nurses and the patients.
|
15 |
'Just Little Things': Nurses' perceptions of quality of life for people with severe multiple impairments.Atkins, Chris January 1998 (has links)
ABSTRACT Notions of quality of life dictate philosophies and policies for services for people with developmental disabilities. There is an abundance of research on quality of life, much of which has influenced the significant amount of study of quality of life for people with developmental disabilities. According to specialist developmental disability nurses, however, this research has little meaning for one group of people with developmental disabilities with whom they work - people with severe multiple impairments. Nevertheless, judgements and decisions about the lives of this group continue to be driven by the idea of quality of life. While the literature review found that researchers are urged to seek the perceptions of people regarding their own quality of life by asking them, some authors have noted the difficulty in pursuing such a method with people, such as people with severe multiple impairments, who are unable to communicate in the usual ways. Given, then, that it is difficult to directly determine the views of people with severe multiple impairments, this study sought the perceptions of nurses about the quality of life of the people with whom they work. In order to discover and conceptualise nurses' views, a symbolic interaction perspective was chosen to guide this study and data were analysed using the grounded theory approach. The study was conducted in two stages. Stage One consisted of semi-structured indepth interviews with expert nurses to explore their perceptions of quality of life for the people with whom they worked. A significant finding in these interviews was that perceptions of quality of life are mediated by interaction. Consequently, Stage Two involved a participant observation study in which the interactions of nurses and people with severe multiple impairments were examined. Specialist developmental disability nurses have a unique view of quality of life for people with severe multiple impairments. They refer to it as 'just little things', a phrase which masks complex nursing knowledge and skills, and which can be described by four interrelated categories which emerged from the data: humans being, supporting, becoming intimate, and situated belonging. As nurses become more intimate with individuals, they perceive that people with severe multiple impairments are humans being as they wish, and that quality resides in supporting their everyday lives in a context of situated belonging. This thesis represents a new conceptualisation of quality of life for people with severe multiple impairments, a conceptualisation which may have significance for other groups and, indeed, for the whole quality of life enterprise. This conceptualisation draws on knowledge not usually related to quality of life, that is, knowledge of the body, of the emotions, of identity and of humanness. Such findings demonstrate the power of an interpretive approach in explicating the meanings nurses have regarding quality of life. Further, these findings have implications for how the question of quality of life is approached, for how different ways of thinking about people impact on quality of life, and for the importance of the life in quality of life.
|
16 |
Anorexia Nervosa : What Makes Patients Feel Better During the Illness and the Process of Recovery? / Anorexia Nervosa : Vad gör att patienten mår bättre?Drungaite, Akvile January 2009 (has links)
Objective: When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness. It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery. Method: A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis. Results: The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way. / Avsikt: För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det. Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet. Metod: En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data. Resultat: Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.
|
17 |
Anorexia Nervosa : What Makes Patients Feel Better During the Illness and the Process of Recovery? / Anorexia Nervosa : Vad gör att patienten mår bättre?Drungaite, Akvile January 2009 (has links)
<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Objective:</strong> When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness. It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery.</p><p><strong>Method: </strong>A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis.</p><p><strong>Results:</strong> The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way.</p> / <p><strong>Avsikt:</strong> För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det. Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.</p>
|
18 |
Allting börjar med ett leende : en empirisk studie om hur sjuksköterskor i Ghana tillämpar personcentrerad vård / Everything starts with a smile : an empirical study on how nurses in Ghana apply person-centered careJeppson, Jenny, Åberg, Linnéa January 2011 (has links)
No description available.
|
19 |
"Vem är jag att se ner på dem!" : en studie om sjuksköterskors upplevelse av mötet med missbrukareLarsson, Josefin, Olofsson, Roger January 2011 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.
|
20 |
Män är muskler, inte sjuksköterskor : Manliga sjuksköterskor upplevelser av förutfattade meningar mot dem / Men are muscles, not nurses : Male nurses experiences about preconceptions against themDibb, Megan, von Schoultz, Björn January 2014 (has links)
Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.
|
Page generated in 0.3239 seconds