<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter som talar ett annat språk än svenska. Vårdrelationen kan bli lidande på grund av språkliga hinder och sjuksköterskor får det svårare att vårda patienterna utifrån deras unika behov. Att vårdrelationen blir lidande kan vara förödande för patienten då vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient är av avgörande betydelse för en patients hälsoprocesser. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av möten med patienter som talar ett annat språk än svenska. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på elva vetenskapliga studier som beskriver sjuksköterskors upplevelse av språkliga hinder i vården. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter är att det kan vara svårare att skapa en god vårdrelation med patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan själv gör. Dessa språkliga hinder gör att patienterna inte kan uttrycka sina behov och sjuksköterskor får svårt med att göra adekvata bedömningar av patientens hälsa. Därmed anses denna patientgrupp vara svårare att vårda. Språkliga hinder kan upplevas som en barriär mellan sjuksköterska och patient och därmed blir det svårare att bygga en vårdrelation tillsammans. Patienters hälsoprocesser beror till stor del på vårdrelationen och att kunna uttrycka sina behov. Tolkanvändning i vården är däremot ett bra exempel på hjälpmedel som kan göra att vårdrelationen kan byggas trots språkliga hinder. Icke-verbala kommunikationsuttryck har också visat sig fungera bra för att göra det möjligt för sjuksköterskan att ge den vård som varje patienten har rätt till, trots språkliga hinder dessa emellan.

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet. / Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values ​​of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

Background: The prevalence of mental illness is increasing and so is the need for psychiatric care. The relationship to the staff affects the well-being and recovery of the patient. Many patients who are living with mental illness experience unfair treatment during psychiatric care.   Aim: This study aimed to describe patient’s experiences of being cared for in a closed psychiatric ward.   Method: A literature review based on 13 qualitative interview studies. The analytic process consisted of coding and thematization.   Results: Four themes covering the patient’s experiences were identified: Meaningful relationships, the importance of activities, being well-informed, to have or not have control.   Conclusion: Patient report that the relationship to the staff affects their well-being and recovery. Being treated with respect promotes a safe and trustful relationship, which enables them to open up and talk about their problems. This in turn makes it possible for staff to identify their problems and help solving them. Factors that promote a safe and trusting relationship is individualized care, where the information is sufficient and understandable for the patient. This enables patients to participate in their care.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete.  Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan. / Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed.  Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.

Introduktion: Övervikt är stigmatiserat både i samhället och inom vården. Förutfattade meningar om ohälsosamma levnadsvanor relaterat till högt Body Mass Index (BMI) leder till att överviktiga personer kan bli diskriminerade av vården. Detta kan göra att dessa individer undviker att söka vård. Kunskap om överviktiga personers upplevelse av vården kan leda till prevention av sjukdom och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt upplever bemötandet av vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva artiklar identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar hade en kvalitativ metodik. Granskningsmall användes vid kvalitetsgranskning och innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Fem kategorier samt tre underkategorier identifierades. Kategorier där de positiva mötena placerades handlade om personcentrerad vård samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. De kategorierna som berörde negativa vårdmöten beskrev bristerna i hur vårdpersonalen diskuterar vikt samt hur det finns förutfattade meningar och fördomar inom vården. Resultatet visade också att överviktiga personer ständigt utsätts för orättvis behandling.  Slutsats: Överviktiga personer beskrev att de upplever majoriteten av vårdmöten som negativa och diskriminerande.  Nyckelord: Bemötande, patientupplevelse, vårdpersonal, överviktiga / Introduction: Being overweight is stigmatized both in society and in healthcare. Preconceived notions about an unhealthy lifestyle related to high Body Mass Index (BMI) lead to overweight people being discriminated by healthcare workers. This could cause these individuals to avoid seeking care. Knowledge of overweight people's experience of health care can lead to prevention of disease and suffering. Aim: The aim was to describe how individuals with obesity experience the treatment of healthcare workers.  Method: Literature review with descriptive design. Eleven articles were identified in databases CINAHL and PubMed. All articles had a qualitative methodology. A review template was used for quality review and content analysis was accomplished. Result: Five categories and three subcategories were identified. Categories in which the positive encounters were placed referred to person-centered care and a good relationship between patient and nurse. The categories that illustrated negative care encounters shed light on the lack of how the care staff discuss weight and how there are preconceived notions and prejudices within healthcare. The result also showed that overweight people are constantly subjected to unfair treatment. Conclusion: Overweight people described that they experienced the majority of healthcare encounters as negative and discriminatory. Keywords: Experience, healthcare worker, nurse-patient relation, obesity

Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning har patienten en laglig rätt att vara delaktig i sin vård. Detta betyder också att sjuksköterskan har en skyldighet gentemot patienten att göra hen delaktig. Trots denna rättighet upplever patienter att de ibland inte ges möjlighet till att vara delaktiga. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patientdelaktighet och sjuksköterskans möjlighet att främja respektive hindra patientens upplevelse av delaktighet. Metod: Studien är en litteraturöversikt vars resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2005-2016. Resultat: Patienten anser att det är viktigt att sjuksköterskan ger möjlighet för patienten att uttrycka sig och tilldelas information om vårdsituationen. Genom detta gavs patienten möjlighet till att vara delaktig. Patienten vill bli sedd och hörd samt ses som en jämlik partner i vården. För detta behövs en etablerad relation mellan sjuksköterska och patient. Konklusion: Studier visar att patienten upplever att det finns hinder för att upprätthålla patientdelaktighet samt att sjuksköterskans förhållningssätt har betydelse för patientens upplevelse av delaktighet. / Background: According to Swedish law, patients have a legal right to be involved in their care. This also means that the nurse has a obligation towards the patient to make her/him involved. Despite this right, patients feels that they are not given the opportunity to be involved in their care. Aim: The aim of this study is to describe patient participation and nurses opportunity to promote and prevent the patient’s experience of participation. Method: The study is a literature review whose results are based on ten scientific articles published between the years 2005-2016. Results: The patient believes it is important that the nurse give the opportunity towards the patient to express themselves and be informed about the care situation. Through this the patient was given the opportunity to be involved. Patients want to be seen and heard, and seen as an equal partner in care. This requires an established relationship between nurse and patient. Conclusion: Studies show that patients find that there are obstacles to maintain patient participation and that the nurse’s approach is relevant to the patient’s experience of participation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient. / Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.