Överkonsumtion av alkohol är ett globalt problem som ökar risken för insjuknandet i flera sjukdomar, därmed kommer personer med substansbrukssyndrom i kontakt med många delar av hälso- och sjukvården. Patienter med substansbrukssyndrom upplever att de inte erhåller vård på samma villkor som andra. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors inställningar vid vårdandet av personer med substansbrukssyndrom utanför specialiserad beroendevård. En systematisk litteraturstudie med beskrivande design användes som metod för att besvara syftet.  Resultatet består av två kategorier: “Sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med substansbrukssyndrom” och “Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom”. Kategorin ”Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom” bygger på fyra subkategorier: negativa aspekter, positiva aspekter, bristande kunskap och samtal om alkohol. Inställningen till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var övervägande negativ. En förbättring av sjuksköterskors kunskaper om omvårdnad vid substansbrukssyndrom skulle kunna bidra till en bättre vårdupplevelse för både sjuksköterska och patient. / Overconsumption of alcohol is a global health issue that increases the risk for several physical and mental health conditions. People who suffer from alcohol dependence will therefore often come in contact with different instances within the health care system. Patients suffering from substance dependence might experience that they don’t receive equal care compared with other patients. The aim of the study was therefore to explore how nurses in general healthcare experience caring for patients suffering from substance dependence in general healthcare, outside of specialized care. A systematic literature review was used to answer the aim of the study. The result consists of two categories: "Nurses' experiences of caring for patients with substance use disorder" and "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder". The category "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder" is based on four subcategories: negative aspects, positive aspects, lack of knowledge and discussion about alcohol. Attitudes of caring for patients with substance dependence were predominantly negative. An improvement in nurses' knowledge could contribute to a better care experience for both nurse and patient.

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt. / Background: Studies show patients' experience of communication with nurses, nurses need to have knowledge of communication and knowledge of disability patients with ADHD may have. Previous studies also illustrate various communication theories that are useful in healthcare relationships, but not so much regarding nurses’ experiences. Aim: To describe how nurses at outpatient psychiatric experience describe communication with adult patients with ADHD. Methods: The study had a qualitative design where data was collected through semi-structured interviews. Qualitative content analysis was used as analytical method. Results: The analyses resulted in one theme, four categories and eleven subcategories. Nurses at outpatient clinics experienced communication with patients with ADHD nourishing and debilitating at the same time. Various communication techniques were used in combination with the knowledge of disabilities to create the best conditions for communication with patients. Good attitude and a good approach were reported to be important. Conclusion: Nurses in outpatient psychiatry experienced communication with patients with ADHD as both nourishing and debilitating. The nurses adapt their communication to the patient’s needs and abilities, and they treat all needs of the patients' different with respect. Nurses felt that a good attitude and a good treatment was important for communication with patients with ADHD.

Omvårdnad på distans är ett växande område i västvärlden. Sjukvårdsrådgivning via telefon sysselsätter allt fler sjuksköterskor. Arbetet innebär att bedöma, hänvisa och ge råd i till inringare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefon. Metoden var en litteraturstudie. Med inspiration av innehållsanalys bearbetades två kvantitativa och nio kvalitativa studier. Resultatet utmynnade i tre kategorier: Samtal och inringare, Omvårdnad och yrkesroll, Organisation och teknik. Kategorierna representerar olika delar av arbetsmiljön och arbetsvillkoren som en telefonsjuksköterska verkar inom. Telefonsjuksköterskorna upplevde att de trots distansen till inringaren arbetade med omvårdnad, detta genom sin röst och kommunikation. Avsaknad av synintryck försvårade samtalen, både i bedömningen och etiskt då telefonsjuksköterskan aldrig kunde vara säker på inringarens identitet. Resultatet visar på behov av ytterligare utbildning inför arbetet som telefonsjuksköterska. Forskning behövs kring användandet av det datoriserade beslutstödet samt innehållet, för att telefonsjuksköterskan ska kunna göra adekvata bedömningar och rätt hänvisningar. Kommunikation är det främsta verktyget i arbetet med sjukvårdsrådgivning via telefon, fortlöpande utbildning som fokuserar på detta bör erbjudas till telefonsjuksköterskor. / Telenursing is a growing concept within the western society. More nurses are employed by medical care hotlines. It involves estimating medical situations, referring, and giving counseling advice. The purpose of this study was to investigate nurses experiences with executing their profession over the phone. The method was a literature study, with inspiration drawn from content analysis. Two quantitative and nine qualitative studies were discussed and resulted in three categories: Calls and callers, Nursing and profession, Organizational structure and technique. These categories represent the various parts of the working environment and conditions that a telenurse operates within. Despite the physical distance to the caller, the telenurses still felt they were nursing, using their voices and communication. Lack of visual impressions can be a cause of obstruction for telenurses in judging the callers condition, but also in an ethical sense since the nurse could never be confident in the callers identity. The result of this study identifies a need for further education as a preparation to becoming a telenurse.Research is needed regarding the usage of computerized decision aid, to make adequatejudgements and thus giving the correct referrals. Communications is the key tool fortelenursing, and further education that focuses on improving this should be given to employees within the field.

Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter. Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende. / Background: Substance abuse has a negative impact on the body and is contributing to some of the world's diseases. The drug availability has increased, showing an upward trend. Patients with substance abuse who seek care feel that their needs are not taken seriously. The nurse’s role in this is to create a care that is as good and efficient as possible, where patients feel involved and respected. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for people with substance use problems. Method: The literature review consisted of ten scientific articles taken from the databases Cinahl Complete and PubMed. All articles were based on nurses’ experiences of caring for patients with substance abuse. The result was constructed on the similarities and differences between the articles. Results: The results showed that nurses from various departments had different experiences of providing care to patients with substance abuse problems. Nurses working on different kind of departments did not have any specific training focused on substance abuse. In contrast, nurses who worked in psychiatry, detoxification centers, and alcohol and drug departments, had more experience of dealing with patients suffering from this sort of disease. Discussion: The discussion has been based on Parse's theory Humanbecoming. With help of the theory the discussion included the nurses’ different experiences and how healthcare is formed along this. It concluded with the impact education and healthcare environment has on the care for patients with substance abuse.

Den intensivvård som kan erbjudas till patienter i Sverige idag är en mycket högspecialiserad och högteknologisk vård. Den har möjliggjort livsuppehållande åtgärder till den grad att det blivit nästan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremål för diskussion om att ta till alla tänkbara medel. När intensivvårdsinsatserna inte längre är meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i väntan på döden, tas ibland beslutet att avstå eller avbryta behandling. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där beslut om att avstå eller avbryta behandling tagits. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på 8 artiklar. Artiklarna valdes inom det kvalitativa kunskapsparadigmet. Resultatet visar att sjuksköterskor ställdes inför existentiella tankar kring liv och död, framförallt det egna livet och döden. Det skapade negativa känslor såsom förvirring, sorg, ilska och skuld. Samtidigt upplevdes det som ett privilegium att få ge avgörande vård för patienten och att möjliggöra en värdig död utan onödigt lidande för patienten och dennes närstående. Erfarna sjuksköterskor hade det lättare och var mer trygga i att avstå eller avbryta behandling än sina oerfarna kollegor. Andra kollegor beskrevs som det viktigaste och starkaste stödet. Sjuksköterskor hade svårt att beskriva vilken roll de vill att läkaren skulle ha, men det fanns en upplevelse över att ansvarsfördelningen mellan läkare sjuksköterska var oklar. Hierarkin upplevdes som ett hinder. I diskussionen belyses möjligheten att integrera den moraliska och etiska problematiken redan under utbildningen för att vara bättre förberedd och medvetandegöra värdet av handledning i yrkesmässig växt. Genom att sträva efter ett utökat tvärprofessionellt samarbete kan vården av patienter där beslut om att avstå eller avbryta intensivvård ska eller har tagits underlättas. / Program: Fristående kurs

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation. I diskussionen diskuteras om de olika kategoriernas betydelse för både patienter och anestesisjuksköterskorna själva. De är medvetna om att det finns organisatoriska brister i användning av perioperativ vårdprocess. Det innebär att vården inte kan optimeras, ur patienters perspektiv med syfte att minska deras vårdlidande, liksom att anestesisjuksköterskors arbetstillfredsställelse påverkas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Det innefattar en livssyn som bejakar livet och ser döendet som en normal process men att arbeta som sjuksköterska med palliativ vård inom den slutna vården är ett område som i låg grad beskrivits inom forskning. Däremot finns mer studier gjorda som beskriver distriktssjuksköterskors och hospicesjuksköterkors upplevelser i att arbeta med svårt sjuka och döende patienter.Syftet med studien var att beskriva innebörden i sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede och som vårdas inom den slutna vården. Studien är kvalitativ och vilar på en livsvärldsteoretisk grund. Åtta sjuksköterskorna inom den slutna vården intervjuades i anslutning till respektive arbetsplats. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser presenteras i åtta teman: tacksamhet över att få ta del av en annan människas liv och avslut, att bli berörd av det kroppsliga och existentiella, att leva platsen och rummet, att ge och ta emot kraft/energi, öppenhet inför patienter och kollegor, att införliva kunskapen i sig själv, förmåga att göra om sig själv och tiden som inte finns. Den tolkade helheten handlar om innebörder av kontraster och det motsägelsefulla i vårdandet. I mötet med patienter som är nära döden, är det viktigt att veta hur vårdarna upplever sin situation. Ökad förståelse och kunskap inom området kan bidra till bättre vårdkvalitet för patienterna samt ge sjuksköterskor bekräftelse i det som de gör i denna prioriterade kontext. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård är en av de mest prioriterade vårdformer som svensk hälso- och sjukvård förväntas att bedriva. Den vilar på en speciell vårdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vården i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebär en aktiv helhetsvård i ett skede då patienten inte svarar på en botande behandling. Studier har visat brist på kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgänglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vårdprogram i palliativ vård arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vård i Södra Älvsborg. Denna uppsats gjordes i ett tidigt skede av implementering av det aktuella vårdprogrammet.Syfte: Studien syftar till att beskriva personalens upplevelser av palliativ vård på avdelningar där det huvudsakligen bedrivs kurativ vård i ett tidigt skede av implementering av vårdprogram i palliativ vård vid livets slut. Vidare syftar studien till att beskriva personalens definition av palliativ vård.Metod: Sju öppna intervjuer gjordes med sjuksköterskor och undersköterskor verksamma vid olika sjukhusavdelningar vid Södra Älvsborgssjukhus. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussion: Studiens resultat visar på möjligeter samt hinder i vården av palliativa patienter. Personalens upplevelser av hinder har sin grund i bland annat konflikter, bristande kontinuitet samt okunskap om den palliativa vårdens innehåll. Möjligheter definieras som individuell anpassad vård samt ett vårdande vårdkultur. Diagnosen spelar en avgörande roll för att få tillgång till en helhetsvård som den palliativa vårdens filosofi förespråkar. Alla informanter är överens om definitionen palliativ vård, men det föreligger skillnader i vilket innebörd personal respektive organisation tillskriver denna vårdform. Vårdande vårdkultur samt synen på döendet är viktiga faktorer som påverkar genomförandet samt utformningen av den palliativa vården. Handledningens betydelse diskuteras och belyses i diskussionen / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna. Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter. Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön. / Background: Every year approximately 2000 people in Sweden fall ill to some kind of psychotic disorder. Psychotic disorders are often associated with prejudice and stigma. Research has shown a connection between the expected external stigma, internal stigma and the recovery of patients with a psychotic disorder. It has also been described that patients with a psychotic disorder has received insufficient care due to their psychiatric illness.     Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience the encounter with patients that are suffering from a psychotic disorder within the somatic inpatient and outpatient care. Method: A descriptive literature study based on 5 qualitative and 5 quantitative scientific articles. The databases that was used to obtain articles was PubMed and Cinahl.    Main result: It appeared that there is a substantial lack of knowledge regarding psychotic disorders within the somatic care. Nurses often experienced feelings of fear, tension and insecurity, which made the encounter with these patients problematic. Limitations such as time constraints contributed to unfavourable conditions in the care of patients with a psychotic disorder.    Conclusion: Stigma, lack of knowledge and deficiencies in the care environment could make the care that patients with a psychotic disorder receive inadequate. Therefore, it is important that nurses in the somatic inpatient and outpatient care become aware of their own preconceptions and attitudes towards these patients, and that nurses get access to additional knowledge on this topic. The somatic units should also try to make improvements in the care environment.

Den palliativa vården är en helhetsvård där sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett förhållningssätt baserat på de fyra hörnstenarna och de sex S:n. Det blir allt vanligare att vårdas den sista tiden i livet inom slutenvården utanför sjukhuset. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i särskilt boende och hospice. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom tre huvudkategorier: känslomässiga upplevelser som innefattade sjuksköterskors emotionella påverkan av att vårda patienter i livets slutskede. Den andra huvudkategorin relationer avsåg samspelet mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Den tredje huvudkategorin arbetets olika utmaningar inkluderade underkategorierna sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård, upplevelse av tidsbrist avseende tidens betydelse i vårdandet av patienter i livets slutskede. Kommunikation mellan professionerna som innefattade kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare samt teamarbete mellan sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och övrig vårdpersonal. Att vårda patienter i livets slutskede i särskilt boende eller på hospice gjorde att uttryckte känsla av otillräcklighet. Sjuksköterskor arbetade under ständig tidspress där otillräckligheten var ett faktum vilket påverkade den palliativa vården negativt. Samarbete och kommunikation mellan sjuksköterskor, patient, närstående och övrig vårdpersonal var viktiga faktorer för god omvårdnad. Sjuksköterskors arbetsbelastning, arbetet under ständig tidspress och teamarbetet mellan vårdpersonal i särskilt boende och hospice bör belysas ytterligare genom vidare forskning för att utveckla nationella och lokala riktlinjer för palliativ vård i livets slutskede. / The palliative care is an overall care. The nurses’ must have an approach based on personal centred care. The care today is based in greater occurrence outside hospital services. It’s more common to die outside hospital services. The purpose was to illustrate nurses’ experiences of palliative care in nursing home and hospice. The study was conducted as a literature study based on eight qualitative scientific articles. The result showed three main categories: emotional experiences which included nurses’ emotional affects in caring of dying patients. The second main category relationships, intended the interplay between patients, relatives and nurses. The third main category different challenges of the work with associated subcategories: nurses’ competence in palliative care, experience of lack of time intended the valuable of time in caring of patients in the end of life. Communication between professions which included communication between nurses and physicians and teamwork between nurses, physicians, nurse assistants and other health care professionals. To care for patients in final stage of life in nursing home or hospice was emotional challenging. Nurses who constantly worked under time pressure experienced inadequacy which affected the palliative care negative. Corporation and communication between nurses, patients, relatives and other health care professionals were important parts for good nursing care. Nurses’ workload, work under constant time pressure and team work between healthcare professionals in nursing home and hospice should be illustrate through further research to develop national and local guidelines for palliative care in the end of life.