Bakgrund: Sexualitet är inte per automatik synonymt med samlag, förmåga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta människans kärlekssökande, hur känslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. Då en människa drabbas av sjukdom eller skada påverkas hens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som förbättrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra både fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vård sett utifrån patienternas perspektiv. Metod: För att besvara syftet har en litteraturstudie gjorts. Databassökningarna skedde i PubMed, CINAHL samt Scopus, analys inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 vetenskapliga artiklar har utgjort underlag för litteraturstudien. Två teman identifierades: Patienters upplevelse av sexualitet och Patienters upplevelse av kommunikation om sexualitet med vårdpersonal. Patienterna definierade sexualitet som ett koncept med olika komponenter varpå den vanligaste fördelningen var att skilja på sexuella relationer och funktioner. Betydelsen av sexualiteten kunde variera mellan patienterna, men en majoritet upplevde att den påverkades av faktorer så som läkemedelsbiverkningar. Patienterna betonade vikten av stöd och information samtidigt som de eftersökte vårdpersonal att kommunicera med på ett respektfullt sätt. Hinder för kommunikation kunde vara vårdpersonalens fokus på medicinska utlåtande eller en rädsla för att situationen skulle vara obekväm. Konklusion: Det finns ett behov av kommunikation mellan patienter och vårdpersonal avseende sexualitet. / Background: Sexuality is not automatically the same as intercourse, the ability to have an orgasm or the result of our erotic experiences. The concept is in this context wider and includes the search of love, the way we express our emotions and the way we touch each other's lives. When a person has a life-threatening illness the way he or she is experiencing health and wellbeing is affected. The essence of palliative care is a way of nursing that improves patients and their families’ quality of life, through easing of the physical and emotional suffering. The aim with this study has been to study how sexuality is approached within a palliative care setting, out of a patient perspective.Method: A literature review was conducted. Searches were made in the PubMed database, the CINAHL database as well as the Scopus database. The result is based on ten scientific articles that were analyzed regarding quality and result. Results: Two themes were identified: Patients experiences of sexuality and Patients experience of communication about sexuality with health care professionals. The patients defined sexuality as a concept of various components, and a distinct difference was often made between sexual relationships and sexual functions. How patients valued sexuality varied within the patient group, although it was often expressed that sexuality was affected by several aspects of having a life-limiting illness. The patients expressed a need for support and information as they reached out to health care professional in search of a respectful way of communicating about sexuality. Communication between health care professionals and their patients was hindered by a narrow minded view of sexuality and a fear of creating discomfort.Conclusions: This study has shown that there is a need of communication between health care professionals in palliative care and their patients.

Background: Sepsis is a condition with high morbidity and mortality that stands for suffering among affected individuals as well as high societal costs. Sepsis can present with various signs and symptoms. Nurses play an important role in the early identification and prompt management of patients with sepsis. In order for nurses to administer quality care towards patients it is required that nurses have acquired both scientific knowledge and proven experience, along with continuing education. Aim: The aim is to illustrate nurse ́s experiences of caring for patients with sepsis. Method: General literature review that included 11 articles that were analyzed according to Popenoeet al. Results: Three categories were identified: Own resources, work environment and cooperation and standardization. Conclusion: The conclusion of this literature review showed that clinical experience and education is essential for the care of a septic patient. There is a lack of communication between nurses and doctors, that may have a negative impact on safe care. And that stress has an effect on nurses' abilities to identify sepsis which can lead to extended suffering for the patient.

Background: Patients who are going through a surgical intervention, almost always have some form of anxiety related to this. Pharmacological interventions are routinely used for treatment of preoperative anxiety. Although there are different forms of strategies and nursing interventions that can be used by the nurse anaesthesia to meet patients with preoperative anxiety. Purpose: To describe non-pharmacological nursing interventions utilized by nurse anesthetist to alleviate patients’ pre-operative anxiety. Design/Method: A literature review was performed. 23 studies with quantative method met the inclusion criteria and was included in the review. Result: A number of non-pharmacological nursing interventions reduces the preoperative anxiety in patients undergoing surgical intervention. The findings display interventions that all have a significant effect on preoperative anxiety: acupuncture, massage, aromatherapy, relaxation exercises, music therapy, supporting conversation, pre-recorded information, oral information and written information and education. Common for all these interventions is that they are all performed when the care-relationship according to Fundamentals of Care is established.  No research was found to illustrate any difference between men and women in how the preoperative anxiety is affected by these nursing interventions. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions prior to surgery alleviate the pre-operative anxiety in patients. By using relatively simple and inexpensive measures, individually adapted to the patient’s requirements, the preoperative anxiety can be relieved. There is a lack in knowledge regarding differences between how nursing interventions affects the pre-operative anxiety in men versus in women. / Bakgrund: Patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp känner nästan alltid oro inför detta. Rutinmässigt används oftast farmakologisk behandling för att dämpa preoperativ oro. Det finns olika strategier och omvårdnadsåtgärder som anestesisjuksköterskan kan använda för att bemöta patienter med preoperativ oro.  Syfte: Syftet är att beskriva vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som används av anestesisjuksköterskor för att lindra patienters preoperativa oro.  Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats användes. 23 studier med kvantitativ metod mötte urvalskriterierna och inkluderades i studien. Huvudresultat: Ett flertal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar den preoperativa oron hos patienter som ska genomgå kirurgi. Resultatet visar interventioner som alla har signifikant effekt på den preoperativa oron; akupunktur, massage, aromterapi, avslappningsövningar, musikterapi, stödjande samtal, inspelad information, muntlig respektive skriftlig information och undervisning. Gemensamt för dessa interventioner är att de alla utförs när vårdrelationen enligt Fundamentals of Care är etablerad. Ingen forskning hittades som belyser eventuella skillnader mellan kvinnor respektive män i hur den preoperativa oron påverkas av omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i anslutning till operation lindrar patienters preoperativa oro. Genom relativt enkla och billiga åtgärder anpassade efter individens önskemål kan den preoperativa oron minskas. Det saknas aktuell kunskap om skillnader i hur omvårdnadsåtgärder påverkar kvinnor respektive mäns preoperativa oro.

Bakgrund I Sverige drabbas cirka 8500 patienter av hjärtstopp varje år och prevalensen för överlevnad är ungefär 10 procent. Överlevnadschansen har ökat de senaste åren och därför behövs en ökad kunskap och förståelse för hur patienternas upplevelser är och hur omvårdnaden samt uppföljningen bör se ut. Därför är det aktuellt att sammanställa publicerad kunskap för att ge en ökad förståelse för hur omvårdnadsbehovet ser ut och som kan ge sjuksköterskor verktyg för att bättre kunna stödja dessa patienter. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod Det har genomförts en icke-systematisk litteraturöversikt av 15 stycken vetenskapliga originalartiklar för att sammanställa resultatet. De vetenskapliga orginalartiklarna erhölls från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökblock med kombinerade sökord. Artiklarna som inkluderades i resultatet har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sedan användes en integrerad dataanalys för att analysera resultatet. Resultat Vid sammanställningen och analyseringen av resultatet så kunde tre huvudkategorier fastställas som utgjorde centrala delar: Upplevelsen efter ett hjärtstopp, Omvårdnaden samt Att återgå till det dagliga livet. Det framgick i resultatet att det fanns ett flertal salutogena faktorer som gav förmån till patienternas återhämtning. Dessa inkluderar bland annat gemenskap med familjen, bättre uppföljning av hälso- och sjukvården samt sammanhang med patienter med liknande erfarenheter. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste vitala hälsofrämjande faktorer efter ett överlevt hjärtstopp. Litteraturöversikten påvisade vikten av stöd, både från familj och hälso- och sjukvården samt vikten av sammanhang efter överlevt hjärtstopp. Genom att få en ökad förståelse för hur upplevelsen kan se ut efter ett hjärtstopp kan omhändertagandet av dessa patienter optimeras. / Background In Sweden, approximately 8,500 patients suffer from cardiac arrest each year and the prevalence for survival is approximately 10 percent. The chance of survival has increased in recent years and therefore an increased knowledge and understanding of what the patients' experiences are like and what the care and follow-up should look like is needed. Therefore, it is relevant to compile published knowledge to provide an increased understanding of what the nursing needs look like and which can provide nurses tools tobetter support these patients. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method A non-systematic literature review of 15 original scientific articles has been conducted to compile the results. The scientific original articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL using search blocks with combined keywords. The articles that were included in the result have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assessment documents for scientific classification and quality. Then an integrated data analysis was used to analyze the results. Results When compiling and analyzing the results, three main categories could be determined which formed central parts: The experience after a cardiac arrest, Nursing care and Returning to daily life. It appeared in the results that there were several salutogenic factors that benefited the patients' recovery. These include, among other things, community with family, better follow-up of health care and connections with patients with similar experiences. Conclusions This literature review highlighted vital health-promoting factors after surviving cardiac arrest. The literature review demonstrated the importance of support, both from family and the health care, as well as the importance of connection after surviving a cardiac arrest. By gaining an increased understanding of what the experience can look like after a cardiac arrest, the care of these patients can be optimized.

Bakgrund: Etnisk diskriminering innebär att missgynnas på grund av utseende, språk eller kultur. Diskriminering skapar fysisk och psykisk ohälsa. När sjuksköterskor och hälso- och sjukvården diskriminerar patienter på grund av etnicitet utsätts patienterna för vårdlidande. Vård ska, enligt lag, ges på lika villkor där alla människor, oavsett etnicitet, har rätt till adekvat vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats vilken baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplever etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården vilket synliggörs i tre teman; orättvis vård, orättvist bemötande och minskad delaktighet. Konklusion: Patienter riskerar att bli utsatta för etnisk diskriminering i samma stund de söker sig till hälso- och sjukvården. Diskrimineringen kan pågå genom hela vårdkedjan, oberoende situation, vårdinrättning och land. Etnisk diskriminering sker på både organisations- och individnivå. För att undvika orsaka patienterna vårdlidande på grund av etnisk diskriminering bör sjuksköterskan utmana och reflektera över egna fördomar. / Background: Ethnic discrimination means being disadvantaged because of appearance, language, or culture. Discrimination creates physical and mental illness. When nurses and the health care system discriminate against patients based on ethnicity, patients are exposed to care suffering. Care must, according to law, be given on equal terms where all people, regardless of ethnicity, have the right to adequate care. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of ethnic discrimination in health care. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach which is based on nine scientific articles. Findings: Patients experience ethnic discrimination in healthcare, which is made visible in three themes; unfair care, unfair treatment and reduced participation. Conclusion: Patients risk being exposed to ethnic discrimination at the same moment they seek health care. The discrimination can continue throughout the care chain, independent situation, care facility and country. Ethnic discrimination occurs at both organizational and individual levels. To avoid causing the patients suffering due to ethnic discrimination, the nurse should challenge and reflect on their own prejudices.

Abstract Background: Ileostomy is done through a surgical procedure, where part of the small intestine is opened and passed through the abdominal wall to create an opening. Patients with an ileostomy can experience complications and problems that affect their lives, regardless of whether the ileostomy is temporary or permanent. The nurse must teach the patient to understand how the ostomy bag is cleaned and what material aids could be added. It is important that the nurse gives the patient dietary recommendations that are suitable, to avoid troublesome conditions such as constipation, diarrhea or a bloated stomach. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. Aim: The purpose was to shed light on patients' experiences of an ileostomy. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach and included eight scientific articles. Results: The results revealed three categories that made up patients' experiences of living with an ileostomy; Experiences of altered physical well-being, Experiences of altered psychological well-being and Experiences of altered social well-being. Conclusion: The patients felt that the ileostomy had affected their lives, both physically and psychologically as well as socially. The ileostomy caused changes in the patients' bodies and appearance, which led to a negative view of the ileostomy itself. Through her nursing responsibility, the nurse must help the patient to continue their social participation and daily activities. / Bakgrunden: Ileostomi görs genom ett kirurgiskt ingrepp, där en del av tunntarmen öppnas och förs genom bukväggen för att få fram en öppning. Patienter med ileostomi kan uppleva komplikationer och problem som påverkar livet, oavsett om ileostomin är tillfällig eller permanent. Sjuksköterskan måste lära patienten att förstå hur stomipåsen rengörs och vilka materiella hjälpmedel som skulle kunna tillkomma. Det är viktigt att sjuksköterskan ger patienten kostrekommendationer som är lämplig, för att undvika besvärande tillstånd som förstoppning, diarré eller uppblåst mage. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter. Syftet: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av en ileostomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som utgjorde patienters upplevelser av att leva med ileostomi; Upplevelser av förändrat fysiskt välbefinnande, Upplevelser av förändrat psykiskt välbefinnande och Upplevelser av förändrat socialt välbefinnande. Konklusion: Patienterna upplevde att ileostomin hade påverkat deras liv, både fysiskt och psykiskt samt socialt. Ileostomin medförde förändringar i patienternas kroppar och utseende vilket ledde till en negativ syn på den själva. Sjuksköterskan ska via sitt omvårdnadsansvar hjälpa patienten att fortsätta sina sociala deltaganden och dagliga aktiviteter.

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.

Bakgrund: Varje år får cirka 400 000 barn i världen cancer och överlevnadsgraden är ungefär 80%. I Sverige drabbas omkring 350 barn av cancer årligen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar som har en kvalitativdesign. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta artiklar som svarar på vårt syfte.   Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Skapa en god relation med familjen är viktig; Ett krävande men samtidigt givande arbete; Betydelsen av organisationen och teamet. Konklusion: Sjuksköterskans relation till familj/patient är avgörande för god omvårdnad, men det kräver stöd från teamet och ledningen för att upprätthålla sin professionella roll. Byggande av starka relationer, medvetenhet om gränser och möjligheten till hjälp och stöd är viktigt. Chefer och ledare kan använda resultatet för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Fortsatt forskning behövs för att förbättra sjuksköterskans omvårdnad till barn med cancer genom interventionsstudier. / Background: Every year, approximately 400,000 children worldwide are diagnosed with cancer, and the survival rate is about 80%. In Sweden, around 350 children are affected by cancer each year. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of caring for children with cancer.  Methods: A literature review consisting of eight scientific articles with a qualitative design. The databases PubMed and Cinahl were used to find articles that address our purpose. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were as follows: Creating a good relationship with the family is important; A demanding but rewarding job; The importance of organization and teamwork. Conclusion: The nurse's relationship with the family/patient is crucial for good care, but it requires support from the team and management to maintain their professional role. Building strong relationships, awareness of boundaries, and the availability of help and support are important. Managers and leaders can use the results to maintain a good working environment. Further research is needed to improve the nurse's care for children with cancer through intervention studies.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som bryter ned de perifera och centrala motoriska nervcellerna i nervsystemet och har ett dödligt utfall. Närstående får ofta ta rollen som primärvårdgivare och sjukdomen innebär en stor livsomställning för såväl den sjuke som närstående. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om närståendes upplevelser för att kunna bidra med rätt stöttning samt att ge god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera, hitta likheter och skillnader i artiklarna för att kunna framställa ett resultat. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier: Känslor som följer med sjukdomen, Tankar under sjukdomsprogressionen och Förändrad situation för de närstående, med medföljande underkategorier. Konklusion: Närstående till personer med ALS upplever en rad känslor, begränsningar och förändringar i relationer och vardagen under sjukdomsförloppet. Vårdpersonal och sjuksköterska kan arbeta hälsofrämjande genom hälsostödjande familjesamtal, då ges möjlighet till närstående och drabbad att lyfta känslor och tankar. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease that breaks down the peripheral and central motor neurons of the nervous system and has a fatal outcome. Relatives often have to take on the role of primary care provider, and the disease means a major life adjustment for both the sick person and the relatives. As a nurse, it is important to have knowledge of the experiences of relatives in order to be able to give the right support and to provide good care. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a relative to a person with amyotrophic lateral sclerosis. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Friberg's five-step model was used to analyze, find similarities and differences in the articles. Results: Three main categories emerged from the analysis: Feelings that accompany the illness, Thoughts during the progression of the illness and Changed situation for the relatives, with accompanying subcategories. Conclusion: Relatives experience a range of emotions, limitations and changes in relationships and everyday life during the course of the disease. Nurses can work to promote health through health-supporting family conversations, then relatives and those affected are given the opportunity to raise feelings and thoughts.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / VIGILANCE EXPERIENCES: CANCER PATIENTS, FAMILIES, AND NURSES Cancer disease, treatment, and errors in health care put patients at increased risk for poor outcomes. To improve outcomes and protect patients, researchers recommend increased vigilance; yet, research on vigilance in health care is minimal. There are even fewer studies on patients, family members, and nurses’ experiences of vigilance, although such studies could contribute to understanding mechanisms that foster vigilance within and across groups. The purpose of this study was twofold: Aim 1 was to describe the experiences of vigilance as perceived at the individual levels of patients receiving treatment for cancer, family members of a patient with cancer, and oncology nurses. Aim 2 was to evaluate commonalities in the lived experience of vigilance as described by patients receiving treatment for cancer, one of their family members, and a nurse caring for them. A qualitative, empirical phenomenological method guided this research. The sample consisted of 7 cancer patients, 6 family members of cancer patients, and 7 oncology nurses. Broad, data generating questions were constructed to elicit rich, narrative descriptions of participants’ experiences with vigilance, which were audio-taped and transcribed. Each participant group data were individually analyzed, using Colaizzi’s method. Significant statements from each participant were identified, restated in the language of science, and interpreted for formulated meanings. From formulated meanings, theme categories were constructed and merged across participants within the groups. A narrative of the commonalities of the experience within each group was developed. The across group commonalities were analyzed in a matrix. A total of 5,272 total significant statements were derived from three participant groups. Eleven themes were derived from patient data, ten from family member data, and ten from nurses’ data. Vigilance appeared as a complex, multidimensional phenomenon, which is implicitly shared within and across these three groups. Common vigilance themes found across all 3 groups included: identification of threats, the key importance of knowledge, trust, hope and connectedness, the beyond the call of duty nature of vigilance, ways vigilance takes energy and effort, what promotes and interferes with vigilance, and vigilance as a shared phenomenon. Implications were found for the healthcare system and nursing care.