Bakgrund: Diagnosen demens förekommer världen över och i framtiden förutses antalet drabbade stiga i takt med att livslängden ökar. Demens är en diagnos som innefattar olika symptom. Symptom uppkommer i samband med sjukdomar eller skador i olika delar av hjärnan och den drabbade kan uppleva problem med att hantera sin tillvaro. Några av symptomen vid demenssjukdom kan vara glömska, svårigheter med fysiken och motoriken, svårigheter att orientera sig samt rastlöshet och irritabilitet. Sjuksköterskan skall kunna arbeta ensam eller tillsammans med andra för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra, och utvärdera omvårdnadsarbetet. Utvecklingen av teknik inom vården ställer sjuksköterskor inför nya krav och uppgifter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demenssjukvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Totalt inkluderades 11 artiklar. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka upp samtliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter. Det ansågs vara viktigt med ett gott samarbete tillsammans med rutiner för implementering och användning av tekniska hjälpmedel. Kunskap om teknologin och ett personcentrerat förhållningssätt var en grundläggande del av omvårdnaden med tekniska hjälpmedel. Sjuksköterskornas erfarenheter visade även att etiken var ett viktigt område att ha i åtanke vid arbetet med tekniska hjälpmedel. Slutsats: Rutiner, teamarbete, kunskap och utbildning är grunden för att arbeta kvalitetssäkert med tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt och teknik i vården är något alla sjuksköterskor någon gång kommer att möta. Det är viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som redan finns för att sjuksköterskeyrket och omvårdnadsarbetet skall kunna växa i takt med tekniken. / Background: The diagnosis dementia exists all over the world and the occurrence is expected to rise in the future, as the life span increases. Dementia is a diagnosis that includes different symptoms. Symptoms occurrences is associated with diseases or damages in different parts of the brain and the affected can experience difficulties with handling their existence. Some of the symptoms of dementia can be forgetfulness, difficulties with physics and motor skills, difficulties in finding their way, restlessness and irritability. Nurses shall be able to work alone or with others to assess, diagnose, plan, implement and evaluate the nursing work. The development of technology in health care settings introduces nurses to new demands and tasks. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses’ experiences with assistive technology when caring for people with dementia. Method: Descriptive literature study using qualitative articles. A total of 11 articles was included. The database MEDLINE through PubMed was used when searching for articles. Main results: Nurses experiences with assistive technology was both positive and negative. It was crucial that all the professions were working together with routines for the implementation and application of assistive technology. Knowledge of the technology and a person-centered approach was a key-point in the work with assistive technology. The nurses experiences showed that the ethics was an important subject to consider when talking about and using the technology. Conclusion: Routines, teamwork, knowledge and education is the foundation of quality assured care with assistive technology. The technical development is constantly moving forward and technology in health care is something every nurse is eventually going to face. That is why it is important to take care of the existing experiences so that the nursing profession and work can grow alongside the technology.

Bakgrund. På akutmottagningen är flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter är korta och tidspressade. Det primära för patienter på en akutmottagning är att sjuksköterskan vet vad som ska göras. Omvårdnad kan delas upp i två kategorier: instrumentell omvårdnad och emotionell omvårdnad. För att agera med omvårdnad, måste sjuksköterskan dels ha ett omhändertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov. Syfte. Studiens syfte är att undersöka vad omvårdnad är i ett akut omhändertagande på en akutmottagning. Metod. Sju sjuksköterskor från en akutmottagning inkluderades. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Två huvudkategorier framstod ur analysen: vad sjuksköterskorna beskrev som betydelsefullt i det akuta omhändertagandet och förutsättningar på akutmottagningen. Att stabilisera patienten beskrevs som det primära och allt annat omvårdnadsarbete utfördes i mån om tid. Slutsats. Omvårdnad kan sammanfattas i instrumentell och emotionell omvårdnad. Den instrumentella kategorin beskrevs som det primära för att rädda liv och stabilisera vitala funktioner. Sjuksköterskan beskrev även vikten av att bejaka patientens integritet och välbefinnande i det akuta omhändertagandet. Tidsbrist var dock en faktor som försvårade den emotionella omvårdnaden. Sjuksköterskan beskrev inte alltid den instrumentella kategorin som omvårdnad, dock kan omvårdnadsdiagnoser användas för att tydliggöra sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Klinisk betydelse. Resultatet kan tillämpas i syfte att tydliggöra omvårdnaden i det akuta omhändertagandet. / Background. There is a high flow of patients in the emergency department and encounters between nurses and patients are short and time pressed. The primary for patients in an emergency department is that the nurse knows what to do. Nursing care and can be divided into two categories: instrumental nursing care and emotional nursing care. To act with nursing care, the nurse must have technical skills, while supporting the patient's emotional needs. Aim. The purpose of this study was to investigate what nursing care is in the emergency care situation at an emergency department. Method. Seven nurses from an emergency department were included. Semi-structured interviews were conducted and analyzed using a qualitative content analysis. Results. Two main categories emerged from the analysis: what the nurses described as important in the acute care setting and the emergency departments conditions. To stabilize the patient was described as the primary focus, and all the other nursing tasks were performed according to time. Conclusions. Nursing care can be summarized in the instrumental and emotional caring. The instrumental category was described as the primary focus in order to save lives and stabilize vital functions. The nurses also described the importance of affirming the patient's privacy and well being in the emergency care setting. However lack of time was considered to be a factor that hindered the execution of adequate emotional care. Some nurses didn´t describe the instrumental category as nursing, however nursing diagnoses can be used to clarify what nursing care is. Relevance to clinical practice. The result can be applied in order to clarify the role of nursing care in the emergency care.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället. / This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad. Deduktiv innehållsanalys utifrån Carpers (1975) teori om sjuksköterskors kunskap och dess begrepp. Resultat: Ur analysen utkristalliserades åtta kategorier vilka beskriver sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården: (1) brist på incitament, (2) en ny kunskapsgeneration, (3) tvång utan kränkning, (4) högt och lågt i tak, (5) nödvändig distans, (6) försvårad identifikation, (7) flexibilitet gentemot regler och (8) vårda i motvind. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården begränsas av en rad faktorer, både inom och utanför det egna inflytandet. Begränsningar som identifierades var en omvårdnadsfientlig miljö, gamla traditioner, bristande forskningsincitament och en patientgrupp med mångfacetterad problematik. Trots dessa utmaningar lyckas sjuksköterskorna hävda sin profession och därmed bedriva en omvårdnad som de ser som acceptabel, om än med stor förbättringspotential. Klinisk betydelse: Förhoppningen med studien är att inom den rättspsykiatriska slutenvården skapa en medvetenhet om sjuksköterskors unika kunskap så att omvårdnadsvetenskapen får större utrymme i klinisk praxis. / Background: International research indicates that it is difficult for nurses to provide genuine nursing care within the forensic inpatient psychiatry. The dual role taken on by nurses when expected to ethically care for patients subject to involuntary treatment is at the core of this issue. Research, especially from an epistemological point of view, is lacking regarding nurses’ possibility to apply their specific professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry. Aim: The aim of this study was to describe nurses' possibility to apply their professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry. Method: Empirical study with qualitative approach based on thematic interactive interviews with six nurses employed at a forensic inpatient clinic in one of Sweden's bigger cities. Deductive content analysis based on Carper's (1975) theory of nursing knowledge and its concepts. Results: From the analysis emerged eight categories which describe nurses' possibility to apply their specific professional knowledge in a forensic inpatient psychiatry setting: (1) lack of incentives, (2) a new generation of knowledge, (3) coercion without affront, (4) tolerance in a rigid environment, (5) necessary distance, (6) challenging identification, (7) flexibility towards rules and (8) nursing against a headwind. Conclusion: The findings show that nurses' possibility to apply their professional knowledge within the forensic inpatient psychiatry is limited by factors both in and beyond their power. The identified limitations were a custodial environment, old traditions, a lack of research incentives and a clientele with multifaceted issues. In spite of these challenges, nurses were able to assert their profession and provide nursing care in a way they saw as acceptable, though not without potential for improvement. Implications for practice: Hopefully, this study can raise awareness of nurses’ unique knowledge within the forensic inpatient psychiatry in order to promote nursing science in clinical practice.

Bakgrund: Ätstörningar är ett samlingsnamn för flera diagnoser som orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de personer som lever med dem. Det är många som drabbas och därav kan vårdpersonal möta dessa personer var hen än jobbar. Det är en svår diagnos att tillfriskna från och det är därför av stor vikt att veta hur omvårdnaden bör se ut.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av omvårdnad till personer som drabbats av ätstörning.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundat sig på 9 empiriska artiklar gällande ämnet. De har granskats och analyserats av författarna för att besvara studiens syfte.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: strategier för omvårdnad, vägen till tillfrisknande, vikten av utbildning och vikten av samarbete.  Konklusion: Studien visar att en god relation är en av grundstenarna för omvårdnaden av denna patientgrupp. Andra viktiga faktorer i omvårdnaden är att involvera patientens familj, att ha ett fungerande vårdteam och att erbjuda fortlöpande utbildning till sjuksköterskan. / Background: Eating disorders is an umbrella term for a several diagnoses causing both physical and mental suffering for those who fall ill. The diagnoses are wide-spread which means that healthcare staff meet such patients regardless of work place. Recovery is often long-drawn which highlights the need to understand the care practices needed.  Aim: The purpose was to describe healthcare staff’s experiences of caring for people diagnosed with an eating disorder. Methods: This qualitative literature based review is composed of 9 empirical articles focusing on eating disorders and nursing care. The articles have been reviewed and analysed by the authors to answer the aim of the study. Results: The results are divided into four categories: strategies for nursing care, the road to recovery, the importance of education and the importance of cooperation. Conclusion: The study shows that a good nurse-patient relation is one of the founding stones of nursing care to this patient group. Other factors are to involve the patient’s family, to have functioning team collaboration and continuously provide education to the nursing staff.

Bakgrund: Världens befolkning ökar, under de kommande 30 åren beräknas antalet personer över 65 år fördubblas. Detta kommer innebära en ökning av äldre i vården samtidigt som studier beskriver att intresset hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter att arbeta inom äldrevård är lågt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors syn på äldre. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 10 kvalitativa studier. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmetod. Resultat: Resultatet formulerades som tre kategorier och sex underkategorier: ‘Äldre är förlorare’: ‘Förfallet är chockerande’ ‘Förlorad värdighet’ och ‘På väg mot livets slut’,‘Äldre är hjälplösa’: ‘Åldrandet, en tid av hjälplöshet’ och ‘Utmaningar i kommunikationen’ och ‘Äldre är fortfarande betydelsefulla människor’: ‘Rika påerfarenheter’ och ‘Värdefulla’. Konklusion: Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters syn på äldre var både negativoch positiv. Kontakt med äldre var en viktig faktor för en vilja att arbeta inom äldrevård,dock krävs mer forskning i ämnet. Sjuksköterskestudenten behöver mer utbildning omäldre, etik och personcentrerad vård för att motverka den negativa bilden av äldre sområder i vården / Background: The world's population is increasing and over the next 30 years the number of people over the age of 65 is expected to double resulting in an increase in the elderly incare. Simultaneously, research reports a low interest of nurses' and nursing students' inworking with elderly. Aim: To illuminate the views of nursing students and nurses on the elderly. Methods: A literature review based on 10 qualitative studies. Searches were conducted inthree databases; Pubmed, Cinahl and Scopus. An analysis using Friberg's five-stage modelwas conducted. Results: The result was formulated in three categories and six subcategories; ‘Elderly arelosers': 'Deterioration is shocking', 'Lost dignity' and ‘Towards the end of life’, 'Olderpeople are helpless': 'Ageing, a time of helplessness' and 'Challenges in communication'and 'Elderly are still important': 'Rich in experience' and 'Valuable'. Conclusion: Nurses' and nursing students' views on the elderly were both negative andpositive. Contact with the elderly was an important factor affecting their will to work withelderly, however, more research is needed. Nursing students need more education ingerontology, ethics and person-centered care in order to counteract the negative image ofthe elderly in health care.

The incidence of acute myocardial infarction is still high. One of the methods of reperfusion therapy is the cardiac surgery by coronary artery bypass graft, which may be postoperatively complicated by the development of postcardiotomy cardiogenic shock with the urgency of the venoarterial extracorporeal membrane oxygenation (V-A ECMO). The quality of very specialized and complex care for these long-term hospitalized patients depends on understanding their needs and ways of saturation. The aim of this study is to present these needs from the perspective of the patient and their family. Research questions ain to identify the main aspect of recovery, the factors negatively affecting the mental state of patients, the ways to help them by healthcare professionals and family, how can healthcare professionals help the family and how this experience has affected both the family and the patient. The research is carried out using a qualitative method of semistructured interview with six respondents with this type of anamnesis, who were hospitalized between 2015 and 2021 in the ICU of cardiac surgery department, and three of their relatives. According to the study's findings the main aspect of recovery is the patient's mental well-being. The dependence on help of others, muscle weakness and loss of intimacy...

Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.

Bakgrund Andningssvikt är ett tillstånd som uppkommer till följd av problem med gasutbytet i kroppen. Ett flertal respiratoriska sjukdomar som till exempel astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom leder till andningssvikt. Patienter med andningssvikt upplever ofta ett lidande i samband med deras tillstånd och behöver ofta vård inom slutenvården. Sjuksköterskans professionella ansvar inkluderar därför omvårdnad av tillståndets symptom såsom dyspné, samt ett arbete mot att lindra patienters lidande. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors omvårdnad hos vuxna patienter med identifierad andningssvikt inom sluten sjukhusvård. Metod Litteraturöversikt användes som metod. Det inkluderades 15 artiklar i denna litteraturöversikt, dessa söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades av författarna separat och tillsammans. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats i detta arbete, och analyserats utifrån metoden integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultat Dataanalysen gav upphov till tre kategorier. Dessa var “Sjuksköterskans förutsättning för god identifiering och bedömning av andningssvikt”, “dokumentation av andningssvikt” och “omvårdnadsåtgärder vid andningssvikt”. Det framgick att sjuksköterskor besitter bristande kunskaper om andningssvikt, använder inte evidensbaserade omvårdnadsåtgärder och undervärderar nivån av dyspné hos patienten. Sjuksköterskors vård av patienter med andningssvikt förbättrades vid krav på dokumentation, regelbundna bedömningar, samt användning av instrument och protokoll. Slutsats Bedömning är en viktig aspekt inom omvårdnaden av andningssvikt, och bör utföras regelbundet och i samband med omvårdnad. Det finns en stor variation av bedömningsinstrument och protokoll, och användning av dessa förbättrar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med andningssvikt. Dessa verktyg är billiga och enkla att använda, samt kan leda till en hållbar miljö inom vården. / Background Respiratory insufficiency is a condition that is caused by problems related to the gas exchange that occurs in the body. Respiratory insufficiency is caused by numerous respiratory diseases like asthma and chronic obstructive pulmonary disease. Patients with respiratory insufficiency often experience an accompanied suffering and may need incare hospital care. Nurses’ professional responsibility therefore includes nursing care for the symptom of the condition such as dyspnea, and a work towards alleviating the patients suffering. Aim The aim of this literature review was to highlight nursing care towards adult patients with identified respiratory insufficiency within incare hospital setting. Method The applied method was a literature review. A search was performed in the bibliographic databases PubMed and CINAHL, and 15 articles was included in the literature review. These articles were reviewed by the authors separately and together. Quantitative and qualitative articles were included, both kinds were analyzed with the method integrated analysis according to Kristensson (2014). Results The data analysis resulted in three categories. These were “Nurses’ condition for good identification and assessment of respiratory insufficiency”, “Documentation of respiratory insufficiency” and “nursing interventions in respiratory insufficiency”. The results showed that nurses have inadequate knowledge about respiratory insufficiency, don’t use evidence-based interventions and underestimate the level of dyspnea among patients. Nursing care was improved with assessments in regularity, documentation requirements, or with the use of measuring instruments or protocols. Conclusions Assessment is an important aspect in nursing care for respiratory insufficiency and should be performed regularly and in liaison with care. There is a broad variety of assessment tools and protocols, and they improve nursing care for patients with respiratory insufficiency. These tools are cheap, easy to use and can lead to a sustainable environment in healthcare.

Bakgrund Sverige har ett ansvar att erbjuda god hälso- och sjukvård, även vid katastrofer och allvarliga händelser. För att detta ska kunna uppnås behöver sjuksköterskor kunskap för att känna sig säkra på sitt arbete. Lärdomar kan fås av erfarenheter och upplevelser från tidigare händelser för att stärka den katastrofmedicinska beredskapen. Litteraturöversiktens teoretiska utgångspunkt var sårbarhet då katastrofer och allvarliga händelser försätter sjuksköterskan i en sårbar situation. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård på vårdinrättningar vid allvarliga händelser och katastrofer. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 15 inkluderande artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i tre steg. Resultat Tre teman identifierades med tillhörande subteman. Det första var Sjuksköterskors arbetssituation under pågående katastrof, som beskrev sjuksköterskors långa arbetsdagar, hög arbetsbelastning och arbetsuppgifter. Det andra var Psykosocial påverkan hos sjuksköterskor som innefattade olika aspekter av psykisk påverkan och vikten av ta stöd av både kollegor och närstående. Det tredje temat var Beredskap och utbildning, där behovet av utbildning och kunskap framkom. Slutsats Under pågående katastrofer är av stor vikt att korrekt information nås ut till sjuksköterskor. Arbete under katastrof kan innebära långa arbetsdagar med hög arbetsbelastning, och i vissa fall en förändrad arbetsmiljö. Det finns likheter i arbetsuppgifter oberoende av vad som har inträffat. Sjuksköterskor behöver besitta en förmåga att vara kreativa i sitt arbete på grund av bristande resurser, som ofta kan förekomma under katastrof. Det kollegiala stödet är viktigt då arbete i katastrof kan innebära en stor psykisk påverkan. Många sjuksköterskor upplever att det är svårt att skilja på privatliv och det professionella, då sjuksköterskor i vissa katastrofer kan bli påverkade även privat. Sjuksköterskor anser att det finns behov av mer utbildning och realistiska katastrofövningar. / Background Sweden has a responsibility to provide high-quality health care, even in the event of disasters. To achieve this, nurses need knowledge to feel confident in their work. Lessons can be learned from experiences from past disasters to strengthen disaster preparedness. The theoretical point of view of this literature review was vulnerability, as disasters put nurses in a vulnerable situation. Aim The aim was to illustrate nurses’ experiences in providing care at healthcare institutions during disasters. Method The method used was literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL and PubMed. This resulted in 15 included articles compiled into a matrix. The quality of the articles was reviewed and then analyzed in three steps. Results Three themes with accompanying sub themes were identified. The first was Nursing during the disaster, which described the nurses’ long working days, high workloads and tasks. The second was Psychosocial influence on nurses that included various aspects of psychological influence and the importance of support from both colleagues and relatives. The third theme was Preparedness and education, where the need for education and knowledge emerged. Conclusions During disasters, accurate information must reach nurses. Working during disasters can mean long days with high workload, and in some cases changed work environment. There are similarities in tasks regardless of what caused the disaster. Nurses need to have the ability to be adaptive in their work due to a lack of resources, which can often occur during disasters. Collegial support is important, as work in disasters can have major a psychological impact. Many nurses find it difficult to distinguish private life from the professional, as nurses in certain disasters can be affected even privately. Nurses believe there is a need for more education and realistic disaster exercises.