One out of 2 women and 1 out of 5 men over age 50 will sustain a fragility fracture (FF) in their lifetime. The risk of a 2nd FF increases dramatically after the 1st fracture and can lead to pain, disability, and mortality. Despite the evidence that secondary prevention programs are effective, the local facility did not have a formal mechanism to address this need. The purpose of this project was to design a program for secondary prevention of FFs and to address the need for a program for secondary FF prevention that was sustainable locally. The program was designed for facility patients age 50 or older who sustained a wrist fragility fracture within 6 months. The reach, effectiveness, adoption, implementation, maintenance (RE-AIM) framework was used to guide the project and program evaluation. A needs assessment was conducted prior to developing the program and included secondary data from the facility's provider survey. The 'Own the Bone' program, a nationally recognized program, was chosen as the intervention model. The 'Own the Bone' program provided a registry data for performance measures which assisted in the development of the program. The program included a short survey for providers to assess satisfaction with the referral process, and a telephone survey to referred patients who chose not to attend. Patient satisfaction with the program incorporated the Standardized Clinician Group Consumer Assessment of Healthcare Providers and Systems survey. Data collection and analysis plans were provided to the site with recommendations for implementation. This program was the 1st step in closing the local research-practice gap of secondary fragility fracture prevention. The project offers an opportunity to promote positive social change through the prevention of FF in a setting that had not previously addressed the problem.

<p>Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling.</p> / <p>Today, several patients are treated with medication for cardiovascular diseases. Of all prescribed medicines the cardiovascular medicines are the most commonly. The nurse and the doctor had a central role if adherence should work out fine. To find what’s bother the patients in the medication treatment, it is therefore a prerequisite for the nurse to be able to affect adherence. The purpose of this literature study was to describe what influence patients adherence to medication treatment of cardiovascular diseases. The method was a literature study comprising 17 articles and a dissertation. Research showed that patient’s perceptions of medicines, their illness and their meeting with health care affected the adherence. The patients was often aware of the necessity of medicine treatment but were afraid and worried about the side effects that may occur. The knowledge of their illness and treatment resulted in that the patient’s perceptions changed. The meeting with healthcare was a part of the patient’s treatment, a good meeting led to increased adherence and understanding of the treatment of the illness. Patients encounter with healthcare would improve if the patients were experiencing an involvement with the nurse and doctor. Future research should focus on how patients experience their situation in relation to adherence in medicine treatment.</p>

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna. När sjuksköterskan visade tålamod, var lättillgänglig, gav tid för samtal, lyssnade och var ärlig kände föräldrarna förtroende vilket var grunden för att en god relation skulle utvecklas. Sjuksköterskan kunde också stödja föräldrarna genom att låta dem vara delaktiga i omvårdnaden av sitt sjuka barn samt stötta dem i detta både praktiskt och emotionellt. Syskonen blev även de tryggare när de involverades i omvårdnaden och fick tydlig information angående sitt sjuka syskons prognos. Ökad kunskap minskade syskonens oro och ängslan och hjälpte dem att bättre hantera situationen. Kvalitén i studiens ingående artiklar avseende urval och bortfall varierade men bedömdes överlag vara hög. Slutsatsen är att sjuksköterskans genom tydlig information och kommunikation kan stödja föräldrar och syskon att hantera situationen samt hjälpa dem att bli ett bättre stöd för det sjuka barnet. / The aim of this study was to describe how the nurse may support the parents and the siblings of a hospitalized child. The quality of the articles was reported by the methodological aspects of selection and non-response. A descriptive literature study was conducted. Twelve scientific articles were found in the databases PubMed and Cinahl. The result showed that the nurse, by deliver a proper, individually adapted support might promote the health of the entire family. Proper communication and a distinct information from the nurse contributed to an increased perceived security. When the nurse demonstrated patience, was available, spent time for dialogue, listened and was honest, the parents felt trust which formed the foundation for the development of a good relationship. The nurse could also support the parents by letting them participate in the nursing care of their sick child and encourage them both practically and emotionally. The siblings also felt more confident when they were involved in the care and got distinct information about the prognosis of their sibling. The quality of selection and non-response in the examined studies had variation but were over all considered high. The conclusion is that the nurses, through clear information and communication, can support and help parents and siblings to cope with the situation and help them to become a better support for the sick child.

Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling. / Today, several patients are treated with medication for cardiovascular diseases. Of all prescribed medicines the cardiovascular medicines are the most commonly. The nurse and the doctor had a central role if adherence should work out fine. To find what’s bother the patients in the medication treatment, it is therefore a prerequisite for the nurse to be able to affect adherence. The purpose of this literature study was to describe what influence patients adherence to medication treatment of cardiovascular diseases. The method was a literature study comprising 17 articles and a dissertation. Research showed that patient’s perceptions of medicines, their illness and their meeting with health care affected the adherence. The patients was often aware of the necessity of medicine treatment but were afraid and worried about the side effects that may occur. The knowledge of their illness and treatment resulted in that the patient’s perceptions changed. The meeting with healthcare was a part of the patient’s treatment, a good meeting led to increased adherence and understanding of the treatment of the illness. Patients encounter with healthcare would improve if the patients were experiencing an involvement with the nurse and doctor. Future research should focus on how patients experience their situation in relation to adherence in medicine treatment.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol. Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing &amp; Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman. Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning. Resurser speglar faktorer som kan underlätta eller försvåra samtal. Sjuksköterskans personliga uppfattningar, beskriver hur dessa kan påverka bedömning av och förhållningssätt till patienten. Sjuksköterskans syn på sin roll i samtal om alkohol beskriver att de flesta sjuksköterskor anser att sådana samtal ingår i arbetsuppgifterna men att dessa inte alltid förs. Det sista temat, Sjuksköterskans känslor, belyser den egna osäkerheten inför samtal och rädslan för patienters negativa reaktioner. Diskussion: Resultatet vidareutvecklas med hjälp av livsvärldsteorin. Resonemang förs kring tänkbara orsaker till resurs- och kunskapsbrister. Försök till en djupare förståelse av sjuksköterskans egen osäkerhet, rädsla och uppfattning görs. Arbetsmiljöns betydelse för samtal och rådgivning lyfts fram och diskuteras med stöd från vetenskapliga studier. / Background: Since the 1990s alcoholkonsumtion in Sweden has increased and during the past ten years alcohol-related harm and treatment in hospital have increased as well. To identify and bring up patients' alcohol problems is included in the nurse's assignments but the role in dialogue about alcohol is unclear and many nurses regard themselves as lacking sufficient knowledge and training to do this. Aim: The aim was to illuminate the factors that influence the nurse's dialogue with patients about alcohol. Methods: A literature review based on five qualitative and six quantitative scientific articles was carried out. The search of the articles was conducted in the databases Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing &amp; Allied Health Source. The results of the articles were reviewed and analyzed according to similarities and differences, which led to a compilation with new themes. Results: The analysis lead to five themes with factors in fluencing dialogue about alcohol. Knowledge and education shows that these have a positive effect on whether dialogue takes place and that the majority of all nurses request more knowledge and education. Resources reflect factors which can facilitate or hinder dialogue. The nurse's personal views, describes how these can influence assessment of and attitude towards the patient. The nurse's view of her role in dialogue about alcohol describes that most nurses consider these dialogues to be part of their professional assignment but that they are not always carried out. The last theme, The nurse's feelings, illuminates her own insecurity to dialogue and fear of patients negative reactions. Discussions: The result is further developed with the help of the life-world theory. Reasoning out is made about possible causes for the resource and knowledge gaps that were found. A try to gain a deeper understanding of the nurse's own insecurities, fears and perceptions are made. Work environment important for conversation and advice are highlighted and discussed with support from scientific studies.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland äldre personer i Sverige. Tydliga riktlinjer finns på vilka insatser som bör göras men ändå är det få åtgärder som utförs. Detta visar ett tecken på bristfällig organisation och ledning, eller att kompetens saknas hos personal som utför nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom nutritionsomvårdnad. Samt att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Sjuksköterskor hade begränsad kunskap och färdigheter inom nutritionsomvårdnad och kunde därför inte identifiera patienter som var undernärda. De var även motvilliga till att använda screening-instrument då det inte vet hur man gör. Stort ansvar ligger hos sjuksköterskan att utföra nutritionsomvårdnad som samtidigt måste prioritera andra uppgifter. Resultatet delades upp i tre delar som redovisas under rubrikerna, Otillräckligt kunskap, Attityd, Ansvar och prioriteringar.    Slutsats Studier visar att sjuksköterskor har bristande kunskap inom nutritionsomvårdnad och användning av screening-instrument för att identifiera undernärda patienter. Sjuksköterskan behöver mera utbildning inom nutritionsvård och hur man använder screening-instrument för att bättre kunna bemöta undernärda patienter. / Background Malnutrition is common among elderly people in Sweden. There are clear guidelines on what kind of intervention should be made, yet there are few actions being taken. This shows a sign of inadequate organisation and management, or lack of expertise in staff performing nutrition nursing care. Aim The aim for this study is to describe nurses’ experience in nutritional nursing care. And describe the article’s data collection method. Method A descriptive literature study based on 10 scientific articles. Result Nurses had limited knowledge and skills in nutrition nursing care and therefore could not identify patients who were malnourished. They were also reluctant to use screening instruments because they do not know how to use it. The nurse has a major responsibility to perform nutritional nursing care, which at the same time must prioritize other tasks. The results were divided into three sections, which are listed under the headings: Insufficient Knowledge, Attitude, Responsibility and Priorities Conclusion Studies show that nurses have insufficient knowledge in nutrition care and use of screening instruments to identify malnourished patients. The Nurse needs more training in nutrition care and how to use screening instruments to better respond and treat malnourished patients.

This thesis presents a qualitative multiple case study which examines the early implementation of the community matron policy in three primary care trusts in England. The community matron was a new role in nursing, introduced by the Department of Health in 2004, as part of its strategy for the management of long term conditions (DH, 2005e). There was a paucity of research literature underpinning the policy and the implementation of the community matron role in England. A descriptive multiple case study was used as it generates a richness of data using multiple data collection methods, ideally positioned to investigate phenomena in context and contemporaneously. In addition to documentary material, 49 participants were recruited across the three case study sites, from community matrons, active case managers, health and social care colleagues and patients. A total of 30 interviews, 33 observations and one focus group were undertaken between 2006 and 2008. Framework Analysis was used to interpret the data and critical sensemaking was applied as a heuristic to gain insight into the findings.This study explored the early role implementation from the perspective of the community matron. It found that the community matron role had been adopted with regard to the national model but there was variation in its implementation between case study sites, seen in service structures, eligibility criteria and caseload management. Practitioners had exercised professional discretion to flex local service models to fit their ways of practice and professional decision making, although this may not have been conscious behaviour. They also expanded the role to include psychosocial support, beyond the nationally defined functions. Advanced practice was integral to the role; whilst there appeared to be a medical influence on this aspect of role development; practitioners had adopted traditionally medical tasks and incorporated them into nursing practice, making such roles their own. Community matrons described experiencing resistance to the role initially from some district nurses and GPs, outlining how they adopted strategies to address these and promote acceptance of the role. As such, individual community matrons were the key change agents. They experienced dissonance between organisational values and professional values, which they addressed by reinterpreting collective targets such as reducing hospital admissions into individual patient outcomes related to improved quality of life. Critical sensemaking gives a unique perspective on the implementation of national policy, through the lens of the community matron, highlighting the experience of nursing role development at an individual and team level, and the ways in which variation can occur. Further research is needed into nursing policy implementation to better understand the processes at play nationally and organisationally. Critical sensemaking might be used to inform how implementation can be effective and sustainable.

Background The antimicrobial stewardship is developed to provide a guide on the responsible use of antimicrobial drugs. Thus, slowing down the development of antimicrobial resistance. However, the nurse's role in antimicrobial stewardship is not clarified. Failure toinclude the nurse within the antimicrobial stewardship guidelines may result in poor execution of antimicrobial stewardship.Aim To explore the role of nurses in antimicrobial stewardship and how it can be practically implemented within the medical field.Method This is a literature review where seven qualitative studies, two quantitative studies and a mix-methods study examines the nurse's role in antimicrobial stewardship.Results Two main themes and five sub-themes were created. The two main themes were clinical role and collaboration. The clinical role described the nurse's role as a patient advocate and the nurse's contribution to antimicrobial stewardship through monitoring and evaluation of the patient and treatment, as well as through safe sampling, drug administration and hygiene. The collaboration showed and identified the nurse's role as a communicator and educator. Conclusion Conclusions that can be drawn from the literature review are that the potential roles the nurse may have in antimicrobial stewardship are many and those we have identified are already included in the nurse's daily work.

Livskvalitet är ett etablerat begrepp och är något som endast den enskilde personen kan beskriva, men vad är dödskvalitet? Vetskap om vad ett gott liv består av och innehåller förvärvas genom erfarenhet under hela livet medan döden endast upplevs en gång, fler tillfällen och försök ges inte och ingen tidigare erfarenhet finns att relatera till. Människan lever allt längre, i Sverige förväntas tillväxten i åldersgrupperna mellan 65 - 80 år stå inför en markant ökning under kommande år. Det är vanligt att den äldre personen slutar sina dagar på vård- och omsorgsboenden när kroppen blir skör på grund av en eller fler kroniska sjukdomar och omvårdnadsbehoven inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Palliativ omvårdnad har målet att ge personen ett väl symtomlindrat liv och en väl symtomlindrad död vid obotlig livshotande sjukdom och omfattar personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Palliativ omvårdnad är ett viktigt område för den allt äldre befolkningen i livets slut på vård- och omsorgsboenden och ska ges under samma förutsättningar och på lika villkor oavsett ålder. Vad en god död består av och rymmer beskrivs ur en mängd olika synvinklar och aspekter inom och utom sjuksköterskans vårdkontext. Konsensus över beskrivningen av en god död råder inte och kommer sannolikt heller aldrig att råda.   Syftet med studien var att belysa hur sköterskor på vård- och omsorgsboenden beskrev en god död i mötet och omvårdnaden av äldre personer.   Metod och datainsamling: Sex sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden i tre kommuner i Mellansverige intervjuades semistrukturerat vid olika tidpunkter under februari månad 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med deskriptiv design.   Resultat: I sjuksköterskornas beskrivningar av en god död framkom kategorierna: sjuksköterskans roll, personcentrerad omvårdnad, närstående och transition. De mest centrala symtomen att lindra var smärta och oro för att kunna ge den äldre personen en god död. Resultatet visade också att äldre personer som över tid nått olika faser av acceptans, hunnit göra bokslut och kände sig klara med livet ofta gick en lugn död till mötes.   Slutsats: Sjuksköterskornas beskrivningar av en god död ger förutsättningar att ge en god sådan på vård- och omsorgsboenden med betoning på att ha hela personens skiftande omvårdnadsbehov i fokus. När livet förändras genom ålderdom, sjukdom och vid insikt om den nära förestående döden genomgår personen transitioner mellan olika faser i livet. Att få hjälp vid transitoner innebär att personen kan nå acceptans för att kunna avsluta livet med känslan av att allt är klart. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa den äldre personen att våga prata om och beskriva vad som är viktigt för honom eller henne inför livets slut för komma till ro och genom detta ges möjlighet att dö en god död

Bakgrund: Osunda levnadsvanor skapar ökad risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar vilket innebär en utmaning för sjukvården. I klinisk praxis ska sjuksköterskor arbeta hälsofrämjande och personcentrerat. Motiverande samtal är en stödjande och evidensbaserad metod som genom vägledning syftar till att stärka personens egen motivation till livsstilsförändring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram i Cinahl complete och PubMed har granskats med Fribergs analysmetod för att besvara syftet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar presenteras i resultatet under tre teman; upplevelser av motiverande samtal, förutsättningar för motiverande samtal och förhållningssätt i arbetet med motiverande samtal. Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori Human becoming och vetenskaplig litteratur. Sjuksköterskors erfarenheter av arbete med motiverande samtal vid livsstilsförändringar diskuterades genom tre teman; personcentrerad vård, delaktighet i en jämlik vårdrelation och utveckling. / Background: Unhealthy living habits create an increased risk of suffering from lifestyle-related illnesses, which poses a challenge for healthcare. In clinical praxis nurses should work through a health promoting and person-centered approach. Motivational interviewing is a supportive and an indicative evidence based approach to lifestyle changes that through compassion aims to strengthen the person's own motivation for change. Aim: To describe nurses' experiences of working with motivational interviewing with lifestyle changes. Method: The thesis work is a literature review of 11 scientific articles searched for in Cinahl complete and PubMed that have been examined using Fribergs analysis method. Results: Nurse's experiences with motivating interviewing about lifestyle changes are presented in the results under three themes; experiences of motivational interviewing, prerequisites for motivational interviewing and approaches of working with motivational interviewing. Discussion: The discussion was based on Rosemarie Rizzo Parse's theory Human Becoming and Scientific Literature. Nurses' experiences of working with motivational interviewing in lifestyle changes are highlighted through three themes; person centered care, participation in an equal care relationship and development.