<p>Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.</p>

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna drivkrafter, förutsättningar, kompetenser och konsekvenser. Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall den akademiska resan. / This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific an academic journey.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.

Att handleda specialistsjuksköterskestudenter ställer höga krav på handledaren eftersom de handleder en sjuksköterska med yrkeserfarenhet. Studenten har hamnat i ett helt nytt sammanhang och befinner sig återigen på novisstadiet. Handledningen kan utmanas på flera sätt, både positivt och negativt, i den unika intensivvårdsmiljön. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för studenter och handledare vid handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvård. Litteraturstudien består av 8 kvalitativa artiklar som analyserats utifrån syftet och mynnat ut i två huvudteman: handledning - faktorer av betydelse för studenterna samt handledning - faktorer av betydelse för handledarna. Resultatet visade att tidigare kunskaper och förmågor inte kunde appliceras inom intensivvård men att utmaningar och ansvar som anpassades efter förmåga fick studenten att växa. Socialisering in i teamet var betydelsefull för utvecklingen. Handledarna upplevde rollen som viktig och betydelsefull men erfor att tidsbrist och bristande stöd från teamet innebar ett hinder. Handledaren tillsammans med övriga teamet har ett stort ansvar i att möjliggöra en gynnsam lärandemiljö. Det är viktigt med motiverade handledare som är tillgängliga för studenten och reflekterande i sitt förhållningssätt. Det magra sökresultatet i denna litteraturstudie indikerar att fortsatta studier om handledning av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård behövs. En empirisk studie kunde undersöka möjligheter och hinder i handledningsprocessen. Dessutom vore det intressant att utforska hur övriga teamet upplever handledningen av specialistsjuksköterskestudenter inom intensivvård. / Precepting postgraduate nursing students is a high demanding task, the   student is a registered nurse with her own experiences. Furthermore, the   students have found themselves in a new context, again a novice nurse. The   precepting can face several challenges, positive and negative, in the unique   setting of the critical care unit. For that reason, the aim was to describe   significant factors for students and preceptors during the clinical education   of the postgraduate critical care nurse education program. This review   consists of 8 qualitative articles, analyzed according to the purpose, and   resulted in two main themes: significant factors for the students and significant   factors for the preceptors. The findings revealed that prior knowledge   and skills was not applicable in the critical care unit, but student progress   was made possible by appropriate challenges and responsibilities. The   socialization and to be a part of the team was important for student   progress. The preceptors found their role important and meaningful, but lack   of time and support could be an obstacle. To be reflective, motivated and   available was important characteristics. Preceptors, and members of the team,   are responsible of provide a positive learning environment. The few articles   in this review indicate that further studies needs to be conducted to explore   the conditions and the process of precepting postgraduate nursing students in   the critical care unit. Furthermore would it be interesting to exam how the   other team members experience the precepting process.

Timely student completion of undergraduate nursing programs in order to produce practicing registered nurses (RNs) is of concern to students, faculty, governments, employers, and health care consumers across Canada. The shortage of health care professionals in Saskatchewan, particularly in nursing, is an immediate and growing concern. The average age of RNs in Saskatchewan is 44.9 years (CIHI, 2003). With the inevitability of retirement of many RNs, recruitment and retention of new nurses is critical to the quality of health care in this province. The looming shortage creates a further challenge for key stakeholders in academia, government, and health regions who hold a vested interest in the retention of nurses educated in Saskatchewan. Currently, little is known about the impact of barriers to timely completion of students in the Nursing Education Program of Saskatchewan (NEPS). Considering the aging nursing workforce, frequent, substantial numbers of nursing graduates are important to meet the demand for health human resources in the province of Saskatchewan (SRNA, 2004). <p>The purpose of this research was to conduct a secondary analysis of the NEPS Database including exit surveys completed by 363 graduates over a three-year period, 2002-2003; 2003-2004; 2004-2005. Group membership was determined by splitting data between graduates who had taken four academic years (September to April) or less to complete the program (timely completers) and those who took longer than four academic years (delayed completers). Objectives were to examine the differences between the two aforementioned groups in terms of the following variables: employment hours, financial burden, student loan status, dollar amount of bursaries awarded during the NEPS, primary responsibility the year prior to the NEPS, significant life changes during the NEPS, Aboriginal ancestry and core course averages. <p>Results show that 86% of females in the study group completed the NEPS in a timely manner compared with 58% of their male counterparts. There was a trend of higher employment hours per week in every year of the NEPS for delayed completers. However, this difference approached statistical significance only for students in year one, t (360) = 1.81, p < .07. Fifty percent of delayed completers had three or more significant life changes during the NEPS. Seventy-five percent of timely completers had two or fewer significant life changes. Students require various forms of support to ensure timely completion of the NEPS. It is anticipated that results of this research will inform policy decisions to facilitate timely completion of the NEPS.

The dissertation examines the recruitment to the nursing education in Denmark from 1850 but with emphasis on the years 1988-2001 during which a major reform was conceived and implemented. Pursuant to that reform, in 2001 the nursing education was given the status of a Bachelor’s Degree Program in Nursing. The aim of the dissertation is to determine the effects – if any – of this development on the recruitment profile and on the objective position of the nursing education in the field of advanced education in Denmark and whether there are polarizations and/or regularities in young peoples’ approach to the nursing education homologous with socio-cultural constellations. The dissertation draws theoretical inspiration from sociologist Pierre Bourdieu, with emphasis on Bourdieu’s reproduction theory and praxeology. The empirical basis for the dissertation consists of formal documents defining the nursing education since the first law on authorized nurses was passed in 1933 until The Executive Order regarding the nursing education in 2001. These documents form the basis for an objectifying analysis of the institutional, structural and education policy conditions that historically formed the framework for the shaping and content of the nursing educations. The historical background contributes to a contextualization of the analyses carried out concerning changes in recruitment patterns and students’ social positioning since nursing was established as an occupation. The analysis of recruitment patterns builds mainly on a survey carried out in 2004/5 covering a class of students from five nursing schools in Denmark (a third of the total population). The dissertation shows that the 2000/2001 reform did not lead to a fundamental change in ranking in the academic hierarchy. Although social recruitment to the nursing profession moved “upward”, seen over a longer period, the analyses showed that the nursing education as a whole, also after the 2001 reform, mainly attracted young women from “lower” positions in the social space than those from which university students were recruited. The dissertation furthermore shows how students’ social background and acquired dispositions can generate a basic habitual orientation that may have a determining influence on the way they orient themselves in relation to the education and occupation.

Timely student completion of undergraduate nursing programs in order to produce practicing registered nurses (RNs) is of concern to students, faculty, governments, employers, and health care consumers across Canada. The shortage of health care professionals in Saskatchewan, particularly in nursing, is an immediate and growing concern. The average age of RNs in Saskatchewan is 44.9 years (CIHI, 2003). With the inevitability of retirement of many RNs, recruitment and retention of new nurses is critical to the quality of health care in this province. The looming shortage creates a further challenge for key stakeholders in academia, government, and health regions who hold a vested interest in the retention of nurses educated in Saskatchewan. Currently, little is known about the impact of barriers to timely completion of students in the Nursing Education Program of Saskatchewan (NEPS). Considering the aging nursing workforce, frequent, substantial numbers of nursing graduates are important to meet the demand for health human resources in the province of Saskatchewan (SRNA, 2004). <p>The purpose of this research was to conduct a secondary analysis of the NEPS Database including exit surveys completed by 363 graduates over a three-year period, 2002-2003; 2003-2004; 2004-2005. Group membership was determined by splitting data between graduates who had taken four academic years (September to April) or less to complete the program (timely completers) and those who took longer than four academic years (delayed completers). Objectives were to examine the differences between the two aforementioned groups in terms of the following variables: employment hours, financial burden, student loan status, dollar amount of bursaries awarded during the NEPS, primary responsibility the year prior to the NEPS, significant life changes during the NEPS, Aboriginal ancestry and core course averages. <p>Results show that 86% of females in the study group completed the NEPS in a timely manner compared with 58% of their male counterparts. There was a trend of higher employment hours per week in every year of the NEPS for delayed completers. However, this difference approached statistical significance only for students in year one, t (360) = 1.81, p < .07. Fifty percent of delayed completers had three or more significant life changes during the NEPS. Seventy-five percent of timely completers had two or fewer significant life changes. Students require various forms of support to ensure timely completion of the NEPS. It is anticipated that results of this research will inform policy decisions to facilitate timely completion of the NEPS.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis. Verktyget validerades mot omvårdnadslitteratur och mätinstrument samt mot en expertgrupp. Förutom den omvårdnadsdiagnostiska uppgiften utgjordes verktyget även av ett poängsättningsformulär, manual samt en rättningsmall. Studien frambringade ett verktyg som var känsligt för kunskapsvariationer och föreföll ha utrymme för förbättrade resultat. Poängsättningsformuläret med tillhörande manual och rättningsmall visade en hög reliabilitet. Det framtagna verktyget mäter förmågan att urskilja relevanta kännetecken, göra en analys av kännetecken och etiologi samt att rubricera diagnosen; d.v.s. analytisk förmåga, logiskt resonemang och till viss del yrkeskunnande i omvårdnad. Omvårdnadsdiagnostisk förmåga utgörs av fler delförmågor och alla dessa går inte att mäta med det framtagna verktyget. / The fact that nurses identify valid nursing diagnoses is important in order for patients to recieve the nursing care they need. Even though it is imposed on the nurse education to equip the future nurses with this ability, diagnostic competency in nursing isn’t tested among nurse students. There is in Sweden today no tool available for measuring diagnostic competency. The aim of this methodological study was to develop a tool that indended to measure diagnostic competency in nursing. The tool was developed gradually through cognitive interviews, in dialogue with experts and by having students and nurses complete a test in nursing diagnostics based on two case studies. The tool was validated in relation to nursing literature and measuring instruments along with an expert group. In addition to the test in diagnostic competency, the tool was also constituted of a point form, a manual for awarding points and a correcting model. The study created a tool that was sensitive for variations in knowledge within the test group and that seemed to have room for improved results. The point form, the manual for awarding points and the correcting model showed a high reliability. The abilities that the tool measure is the capability to distinguish relevant characteristics, make an analysis of the characteristics and the etiology together with labeling the diagnosis; i.e. analytic ability, logical reasoning and to some extent professional skills in nursing. Diagnostic competency embodies several different abilities and all of these can’t be measured by the developed tool.

The nursing discipline lacks a consensus on a best practice method for debriefing students following simulation-based training. A recognized, standardized method does not exist and various methods are utilized within the domain. The similarities between aviation and healthcare are well documented. Training members of both disciplines require standardization and methods of best practice. The aviation industry through the Federal Aviation Administration has found Learner Centered Grading (LCG) to be a successful educational format. The utilization of the LCG Debriefing method in simulation-based training is the standardized debriefing format for a technologically dynamic industry. The aim of this research was to examine the LCG debriefing approach and determine the added value of the approach using a scenario-specific behavioral checklist as an instrument for the nursing faculty and the learner to assess the learner’s performance. A repeated measures was conducted to evaluate whether there were differences between the control and treatment groups across the pre and post-test. The test statistic demonstrated no statistical significance between the control and treatment groups. Results of Pearson’s correlations showed that self-efficacy was not significantly correlated with change in performance by debriefing method. A number of factors contribute to this finding, one of which is the small sample size. The small sample size led to insufficient power to detect an effect if one did exist. Other factors included time allotted for data gathering, simulation space availability and participants’ prior exposure to the control debriefing method. This study served as a pilot for future research. Implications for the next study include extending the time allotted for gathering data to allow for a larger sample size, utilizing the Certified Healthcare Simulation Educator (CHSE) designees to function as facilitators as well as evaluators and to design the study to evaluate performance immediately after the debriefing session and once again at a different interval of time. A second simulation session conducted one week after the initial participation would be beneficial to evaluate if knowledge acquisition occurred.