Det patientnära arbetet bygger på att ge en trygg och säker vård. WHO, Socialstyrelsen och patientsäkerhetslagen har dikterat upp krav och villkor över vad som anses ligga inom ramen för ett patientsäkerhetsarbete. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska innebär att hen har samlat på sig goda förkunskaper om det kommande yrket. Däremot genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en utveckling under den första tiden som yrkesverksam, både personligt och professionellt, vilket kan föregås med blandade känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv. Litteraturstudien genomfördes genom att publicerade artiklar inom området för studiens syfte söktes och granskades. Totalt användes nio artiklar som skapade två huvudkategorier samt sju underkategorier, vilket visar att upplevelsen av stress kopplat till patientsäkerhet bygger på en rad olika faktorer. Exempel på faktorer som orsakar stress är rädslan av att göra fel, läkemedelshantering, bristande självförtroende. Resultatet visar vidare att upplevelsen av stress, rädsla eller ångest är en vanlig och gemensam känsla hos många nyutexaminerade sjuksköterskor i ett flertal länder världen över. Diskussionen bygger vidare på att belysa patientperspektivet, olika introduktionsprogram samt hur en hållbar utveckling skulle kunna bidra till en mer välfungerande situation för nyutexaminerade sjuksköterskor och samhället i stort.

No description available.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor under 2020 och 2021 gjorde entré i sjuksköterskeyrket under en eskalerande pandemi. International Council of Nursing (2021a) flaggade för sjuksköterskornas risk för utbrändhet, posttraumatiskt stressyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om hur situationen upplevdes för nyutexaminerade sjuksköterskor under pandemins exceptionella belastning på sjukvården.  Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning om nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av övergångsfasen från student till sjuksköterska under COVID-19 pandemin.  Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall. Artiklarna analyserades sedan utifrån Fribergs (2022) femstegsanalys.  Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: ”inte tillåtas vara ny som sjuksköterska under pandemin”, ”en verklighetsfrämmande arbetsmiljö” och ”leva igenom övergångsfasen under exceptionella förhållanden”.  Konklusion: COVID-19 pandemin har genererat i huvudsak känslor av ångest, stress och rädslor på grund av brist på erfarenhet, stöd och dåliga arbetsplatsförhållanden. En god introduktion i form av stöd från kollegor och verksamheten var bidragande faktorer till en underlättad övergång.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett mångfacetterat yrke och den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska är viktig. Det finns ett samband mellan en bra start i professionen och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna stannar inom yrket. Det är av stor vikt att nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i professionen för att på så sätt bibehålla kontinuitet och erfarenhet, då detta är komponenter som leder till en ökad patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sin första tid som yrkesverksam samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed via högskolan i Gävle. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie beskriver nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser i övergången till yrkesverksam. För att få en tillfredställande övergång till den nya professionen är det många bitar som ska stämma överens. De komponenter som framkom tydligast var arbetsplatsintroduktion, handledning, arbetskollegor samt den nya yrkesrollen. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde arbetsplatsintroduktionen som både positiv och negativ. Hur handledningen upplevdes berodde till stor del på handledarens yrkeserfarenhet. Handledningen upplevdes betydande för kompetensutvecklingen. Om den nyutexaminerade sjuksköterskan integrerades och accepterades på ett bra sätt av nya kollegor så ökade det professionella självförtroendet. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hantera den nya yrkesrollen på grund av avsaknad av kunskap och klinisk erfarenhet. Det totala antalet deltagare i studien var 396 stycken och fyra världsdelar finns representerade såsom Europa, Asien, Oceanien och Nordamerika. Slutsats: Vikten av en bra arbetsplatsintroduktion och första tid i yrket kan inte nog poängteras. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskrev att det var av största vikt att de fick det stöd de behövde samt tilläts vara noviser i sin nya yrkesprofession, detta för att få en trygg och stabil grund att stå på. Stödet till de nyutexaminerade sjuksköterskorna borde ingå som en självklar del inom vården. / Background: The nursing profession is a multi-faceted profession in which the first time as a newly qualified nurse is important. There is a correlation between a good start in the profession and that newly graduated nurses stay in the profession. It is very important that graduated nurses remain in the profession to maintain continuity and experience, as this components leading to increased patient safety. Aim: To describe newly graduated nurses first experience as a registered nurse and to describe the included articles study-group. Method: A descriptive literature review based on twelve scientific articles. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed through the University of Gävle. Results: The results of this study described the experiences of newly graduated nurses in their transition to professional. To obtain a satisfactory transition to the new profession, many details must be considered. Topics that emerged most clearly were the workplace induction, supervision, colleagues and the new professional role. Newly graduated nurses experienced workplace introduction as both positive and negative. How the supervision was experienced depended on the supervisor's professional experience and that the experience was described as significant for the development of skills. If the newly graduated nurses were integrated and accepted in a good way of new colleagues, the professional confidence increased. The newly qualified nurses experienced difficulties in dealing with their new professional role because of lack of knowledge and clinical experience. The total number of participants in the study were 396 and four continents were represented, such as Europe, Asia, Oceania and North America. Conclusion: The importance of a good workplace introduction and first time in the profession can’t be emphasized enough. Newly graduated nurses described that it was imperative that they got the support they needed and that they were permitted to be novices in their profession to have a solid foundation to stand on. Support for the newly graduated nurses should be an integrated part of healthcare.

Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier. Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

The purpose of my essay is towrite about newly qualified elementary teachers during their first professional experience and their opinions of a teacher's identity. My interest is a result of that I myself am studying to be a teacher and am reaching the end of my studies. My purpose is mainly to examine how teachers first experience their role and if their education helped them resolve any problems they had. My aim was also to examine what the teacher’s identity and role and the question of leadership means for new teachers? I have used a qualitative interview method. The results showed that new teachers experience difficulties and that their training does not prepare them sufficiently. The results also showed that the teacher’s identity, the teacher’s role and leadership are factors that grow with time and experience in the teaching role and that it is not something that the beginner teachers acquire during their education.  I have achieved a clearer picture of what to expect and how to enter into the role of teacher with support and time.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionens största svagheter globalt sett var den brist som fanns gällande sjuksköterskor och patientsäkerhet. Arbetsmiljön var påfrestande och många nyutexaminerade sjuksköterskor valde att byta yrke. Sjuksköterskestudenter förväntades prestera direkt, men erfarna sjuksköterskor såg brister hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket gjorde att de behövde stöd.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara nya inom yrkesprofessionen under det första yrkesverksamma året, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Resultatet visade att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en kunskapsbrist och var oförberedda på vad den nya yrkesrollen innebar. Ett bra stöd, en väl utformad introduktion och en god arbetsmiljö upplevdes vara betydelsefullt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. När dessa faktorer inte tillgodosågs upplevdes övergången från student till sjuksköterska mer påfrestande, men däremot växte många in i sjuksköterskerollen med tiden. De inkluderade artiklarna var globalt utspridda och samtliga presenterade deltagarantalet. Majoriteten av artiklarnas deltagare var kvinnor och uppgav deras ålder.Slutsats: Den första tiden som yrkesverksam var för många nyutexaminerade sjuksköterskor svår och påfrestande med brist på kunskap och erfarenhet. En öppen atmosfär med en bra introduktion och stöttande kollegor var viktigt för att underlätta den första tiden i yrket. Genom att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrkesprofessionen, kan chefer och vårdpersonal förhindra dessa brister och göra förbättringar.

Bakgrund: En studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor inte erhåller den kompetens under sin utbildning som är nödvändig för att kunna inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskans fyra fundamentala ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En legitimerad sjuksköterska ska även ansvara och leda omvårdnadsarbetet av en patient självständigt och i teamarbete. Sjuksköterskan ska bedöma, diagnostisera, planera, genomföra samt utvärdera omvårdnaden i samråd med patienten. Det första året i en nyutexaminerad sjuksköterskas yrkesliv beskrivs som mest kritiskt angående att lära känna sig själv i den nya rollen. Syftet: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från student till sjuksköterska under det första året efter examination. Metod: En allmän litteraturstudie som bygger på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall för att säkerställa dess kvalité. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på artiklarnas resultat. Resultat: Fem huvudkategorier framkom; känslostorm, påfrestande arbetsmiljö, ständigt jobba med självförtroendet i den nya rollen, behovet av stöd och handledning, upplevd identitet - arbetsklädernas betydelse. Nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom flertalet upplevda känslor i rollbytet och saknar självförtroende i början av sin yrkeskarriär. De upplever sig vilse i sin nya roll, arbetsmiljön skiljer sig från den välkända miljön i skolan och skapar stress och oro vilket medför en rädsla att inte kunna prestera på den nya arbetsplatsen. Diskussion: Stöd och handledning visar sig ha betydelse för att öka den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende, likaså arbetsmiljön. Tid och utrymme för god introduktion på den nya arbetsplatsen kan skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att klara sig i sin nya roll.