I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd. I resultatet framkom det att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever kunskapsbrist på grund av otillräcklig utbildning. Kunskapsbristen resulterade i att sjuksköterskorna upplever det svårt att utföra sina arbetsuppgifter och omvårdnaden blir lidande. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som en känslomässig utmaning och en stressig period. En viktig faktor i början av yrket är stöd från arbetsplatsen. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som svår, men en bra introduktion och tillgång till stöd kan underlätta övergången till sjuksköterskeyrket. För att förbereda sjuksköterskestudenterna inför yrket är mer verksamhetsförlagd utbildning önskvärt. Vidare forskning kring sjuksköterskeutbildningens utformning och introduktion för nya sjuksköterskor behövs. / In today's society the number of people needing care are increasing. Caring for people is the main role of the nurse and the newly examined nurses are expected to take a big responsibility. The purpose of this study was to elucidate newly graduated nurses' experiences of being new in the profession. The study was conducted as a systematic literature review with an inductive approach. The result is based on eight scientific papers presented in three categories: knowledge has importance, stressful period and the importance of support. The result showed that many newly qualified nurses are experiencing skills shortages due to insufficient training. The lack of knowledge resulted in the nurses finding it difficult to perform their duties and that care then will suffer. The beginning of the nurses' career is experienced as an emotional challenge and a stressful period. An important factor in the beginning of the profession is the support from the workplace. Nurses find this initial time difficult, but a good introduction and access to help can ease the transition to the nursing profession. More clinical training is desirable to prepare nursing students for the profession. Further research is needed in designing nursing education, and the preparation of new nurses.

Detta arbete tar upp frågan hur dagens lärarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighet där elever med annat modersmål än svenska förväntas klara sina studier lika bra som de elever som har svenska som modersmål. Hur förberedda är lärarstudenterna på att hjälpa de flerspråkiga eleverna till rätta och undervisa i sitt eget ämnes diskurs? 26 lärarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara på en enkät. Dessutom genomfördes fyra intervjuer för en djupare förståelse. Resultaten jämfördes även med styrdokument och sedan kontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga. Detta innebar att metoden blev en kombination av kvantitativa och kvalitativa resultat som sedan granskades, analyserades och diskuterades. Resultatet visade att lärarstudenterna oftast inte alls förbereds för att möta de flerspråkiga eleverna. Undantaget är de som studerar ämnet svenska som andraspråk. Lärarhögskolorna har stor egen bestämmanderätt över innehållet i sina kurser. Högskolelagen ger mycket allmänna föreskrifter. Däremot rekommenderar Skolverket i sina skrifter lärarhögskolorna att ta upp flerspråkighet. Likaså betonar forskare på området att flerspråkighetsperspektivet är viktigt att få in i alla blivande lärares utbildning. Enkäter och intervjuer visade att lärarhögskolorna har en valbar kurs i mångkultur. Däremot tycks inte flerspråkighet - hur lärarna hjälper och stöttar eleverna med annat modersmål samt tar vara på kunskaper eleverna har men som de kanske ännu inte kan uttrycka på svenska - tas upp i andra kurser än svenska som andraspråk, trots att det finns uttalat i vissa kursplaner, åtminstone i Malmö, en av de granskade skolorna, som satsat extra på frågan. Denna bild bekräftades av de tillfrågade forskarna. Nyckelord:

NO-undervisningen idag ställer stora krav att lärarna ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor inom NO. I grundskolans årskurser 4-6 tilldelas de naturorienterande ämnena få antal timmar vilket leder till att många lärare känner en tidspress inför att hinna med det centrala innehållet inom det angivna tidsutrymmet. Utmaningen blir än mer problematisk av det faktum att bra, pedagogiskt läromedel ofta saknas. En pedagogisk modell som ofta används inom de naturvetenskapliga ämnena är ett elevaktivt öppet undersökande arbetssätt där eleverna får lära sig genom att utforma sina egna undersökningar i och om ämnet. Syftet med den här undersökningen är att belysa tankar, attityder och åsikter kring användandet av IBSE. Vilka möjligheter och hinder anser lärare att det finns med att använda IBSE? och hur påverkas attityderna beroende på deras arbetserfarenhet? Tre lärare med olika lång tid inom yrket intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av den här undersökningen visar att mer erfarna lärare känner sig mer bekväma med att använda IBSE än vad nya lärare gör. Flera kategorier identifieras som hinder och möjligheter. Samtidigt finns det flera likheter mellan de olika grupperna gällande vilka möjligheter och hinder man identifierar med IBSE och hur man lägger upp effektiv och elevaktiverande undervisning. / Biology education in primary schools today puts demands on teachers to develop classroom situations where students get the opportunity to develop their science abilities. In primary school, grade 4-6, the science subjects are assigned a few hours per week and many teachers feel stressed about dealing with the science curriculum’s content in the little amount of time assigned. The challenge gets even more complex by the fact that the lack of good, pedagogically teaching aid is severe. A pedagogically teaching method that is often used in science education is an inquiry approach where students learn by making their own inquiries in and about the subject science. This paper aims to elucidate teachers’ thoughts and attitudes towards an inquiry based science education. What possibilities and what difficulties are there for teachers using an inquiry approach? And how does that relate to the length of their experience as teachers? Three teachers were interviewed with semi-structured interview. The study concludes that more experienced teachers feel more secure and have a higher reliability with an inquiry based science education than newly graduated teachers have. There were different categories both with possibilities and difficulties. Simultaneously, there are several similarities between the two different groups of teachers according to difficulties and opportunities with an inquiry approach, and how to conduct an efficient education that is student centered and student dedicating.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket anses vara viktigt, där erfarenhet utvecklas över tid. Det finns flera förväntningar på sjuksköterskan från patienter, kollegor, anhöriga och den framtida sjuksköterskan. Arbetssituationen kan vara utmanande, med förändrade och varierande arbetsuppgifter. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under övergången mot självständighet. Metod: En beskrivande litteraturstudie med ett resultat som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databassökning via PubMed och Cinahl. Litteraturstudien analyserade och tematiserade resultatets vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Svårigheter kunde uppstå gällande att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka övergångsprocessen för nyutexaminerade sjuksköterskor, där konflikter och ovänligt bemötande från kollegor påverkade övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen. Slutsats: Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för bearbetade studier i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet. Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta övergångsprocessen. / Background: The nursing profession is considered important, where experience develops over time. There are several expectations of a nurse from patients, colleagues, relatives, and the nurses in training. The work situation can be challenging with changing and varying tasks. Aim: To describe the newly graduated nurses´ experiences of working as a nurse during their first year in clinical work and the adaptation that takes place during the transition to independence. Method: A descriptive literature study which include 12 scientific articles in the result. The articles were found through the databases PubMed and Cinahl. The literature study analyzed and thematized the articles of the result. Main result: Newly graduated nurses experienced difficulties in participating with the working group, at the same time they struggled keeping up with assigned tasks. Difficulties could arise in terms of living up to the demands and expectations of colleagues and employers, respectively. The relationship with the new colleagues could affect the transition process for newly graduated nurses, where conflicts and unfriendly treatment from colleagues had a negative effect on the transition process. However, supportive colleagues and good guidance could promote the transition process. Conclusion: Difficulties in form of insecurity, demands and expectations were evident in the results of this literature study. A common subject in the processed studies in this literature study was the need for support and guidance for the newly graduated nurses, as this could facilitate the transition process. Many newly graduated nurses experienced difficulties regarding the adaptation and transition process towards independence in their new role. Functioning relationships in the workplace, completing tasks and following guidelines but also safe supervision could facilitate the transition process.

Bakgrund: Årligen examineras ca 4400 nya sjuksköterskor trots det fortsätter behovet av dem att öka. Faktorer som en snabb vårdutveckling har förändrat villkoren för omvårdnaden vilket har satt högre krav på sjuksköterskornas kunskap. Det har visat sig att studenter i termin sex saknat kunskaper inför deras examen. Syfte: Var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design vilken baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Artiklarnas resultat gav fem teman vilka var; att vara förberedd inför sin nya yrkesroll, handledning/introduktion, relationer i yrkesrollen, arbetsmiljö samt att växa in i sin yrkesroll. Resultatet visade att övergången från skola till arbetsliv upplevdes svårt. De var oförberedda på allt ansvar och hade stort behov av stöd den första tiden. Bra relationer med kollegor gav trygghet och gynnade utvecklingen medan dåliga relationer upplevdes skrämmande. Arbetsbelastning och stress gav till en början osäkerhet, vilket de med tiden lärde sig att hantera. Slutsats: Resultatet visade att övergången från skolan till yrkeslivet var svårt. Faktorer som för lite stöd, hög arbetsbelastning samt dåliga relationer med kollegor var negativt för deras utveckling. Bra stöd och handledning, samt positiva relationer med kollegor gav dem bättre upplevelser vilket gynnade deras framtidsutveckling. Om upplevelserna i denna litteraturstudie uppmärksammas kan det både generera i mer och bättre forskning inom området men den kan även vara till nytta för chefer och övrig erfaren personal så att förbättringar på plats kan göras där det finns brister. / Background: Despite the fact that approximately 4,400 new nurses are examined annually, the need for them continues to increase. Factors that a rapid development of care has changed the conditions for nursing have placed higher demands on the nurses' knowledge. It has been shown that students in semester six have lacked knowledge prior to their academic degree. Aim: The aim of the present study was to describe newly graduated nurses’ experiences during their first time in practice. Method: A literature study of descriptive design which was based on 13 scientific articles. Main result: The results of the articles gave five themes which were; to be prepared for their new professional role, supervision / introduction, relationships in the professional role, work environment and to grow into their professional role. The results showed that the transition from school to working life was experienced as difficult. They were unprepared for all responsibility and had a great need for support at first. Good relationships with colleagues provided security and favored development, while bad relationships were perceived as frightening. Workload and stress initially gave insecurity, which they eventually learned to deal with. Conclusion: The results showed that the transition from school to working life was difficult. Factors such as too little support, high workload and poor relationships with colleagues were negative for their development. Good support and guidance, positive relationships with colleagues gave them better experiences, which benefited their future development. If the experiences in this literature study are noticed, it can both generate more and better research in the field, but it can also be useful for managers and other experienced staff so that improvements can be made on site where there are shortcomings.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor [NS] kan uppleva att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför deras nya yrkesroll. Tidigare forskning har påvisat att en bristande introduktion kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse att vilja stanna kvar inom yrket. Det har även påvisats att brist på stöd i övergången ökar risken för vårdskador inom hälso-och sjukvården. Olika stödprogram och metoder [stödstrategier] har skapats vars syfte är att underlätta övergången för NS.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av olika stödstrategier under den första tiden i yrket.Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt. Databassökning utfördes i CINAHL där 16 vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2020 och innefattar olika designer såsom kvalitativ, mixad metod och kvasiexperimentell ansats.Resultat: Det framkomna resultatet har delats in i fyra kategorier vilket besvarar syftet med den här litteraturöversikten; (1) Främjar yrkesutövandet, (2) Möjliggör till ömsesidig relation, (3) Främjar personlig utveckling, (4) Upplevda svårigheter med stödstrategier. Resultatet visade att NS upplevde att stödstrategierna var främjande men med vissa förbehåll.Slutsats: Majoriteten av de NS som deltog i en stödstrategi upplevde det som fördelaktigt under den första tiden i yrket medan vissa NS kunde uppleva att det fanns utmaningar med erhållna stödstrategier. Stödstrategierna ansågs underlätta övergången och minska den övergångschock som vanligtvis kunde uppstå. Stödstrategierna upplevdes även stärka NS i deras nya yrkesroll vilket främjade deras förmåga till att ge god omvårdnad. / Background: Newly graduated nurses [NGN] may feel that they do not feel sufficiently prepared for their new professional role. Previous research has shown that a lack of introduction can affect the experience of NGN to remain in the profession. It has also been shown that a lack of support in the transition has a negative effect on patient care in healthcare. Various support programs and methods [support strategies] have been created whose purpose is to facilitate the transition for NGN.Aim: To describe newly graduated nurses’ experiences with various support strategies during their first time in the profession.Method: The study is designed as a literature review. Database search was made in CINAHL where 16 scientific articles formed the results. The articles are published between 2011–2020 and include different design types such as qualitative, mixed method and quasi-experimental approach.Results: The findings have been divided into four categories, which answered the purpose of this literature review; (1) Promotes professional practice, (2) Enables mutual relationship, (3) Promotes personal development, (4) Perceived difficulties with support strategies. The results showed that NGN felt that the support strategies were promoting, but with some reservation.Conclusion: The majority of those NGN who participated in a support strategy found it beneficial during their first time in the profession, while some NGN could find that there were challenges with the support strategies. The support strategies were considered to facilitate the transition and reduce the transitional shock that could usually occur. The support strategies were also seen to strengthen NGN in their new professional role, which promoted their ability to provide good care.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen. Ett välplanerat introduktionsprogram underlättar således kompetensutvecklingen och bidrar därmed till patientsäkerheten. Resultatet indikerar också att en fortsatt handledning hade varit till gagn för sjuksköterskors fortsatta kompetensutveckling inom yrket. / Abstract: The aim of this study was to explore how newly graduated nurses experienced their competence development regarding technical skills and leadership, two areas that have been criticized by health care institutions according to an investigation made by the National Swedish Board of Health and Welfare (2002). Six nurses who participated in an introduction programme at Ystad Hospital were interviewed to gain insight if their experienced competence had increased and from what in the programme. Content analysis was used to interpret the material. The result showed that all interviewed nurses experienced an increase in competence within technical skills and leadership. Four categories were used; reflection and time, support, knowledge, and professional growth. A well planned introduction programme contributes to the competence development and thereby to the safety and security of the patient. The result also indicated that clinical supervision could gain the continuous competence development within the profession.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innebär ett omvårdnadsansvar för alla personer oavsett miljö, detta medför självständigt arbete och samarbete för att uppnå god omvårdnad. Stress uppfattas och definieras olika beroende på individ, perspektiv och sammanhang. När en persons krav på arbetsplatsen överstiger den egna hanteringsförmågan uppstår stress, denna stress omnämns som arbetsrelaterad stress. En transition från en roll till en annan kan medföra blandande känslor som stress. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. En tematisk analysmetod utfördes där meningsenheter kodades vilka ledde till studiens subteman och teman. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet presenterades med två teman vilka är arbetsmiljön för nyutexaminerade sjuksköterskor och stress under transition. Subteman beskriver erfarenheterna hos nyutexaminerade sjuksköterskor som var känsla av att inte räcka till, samhörighet, överväldigande ansvar, känsla av osäkerhet och sårbarhet. Slutsats: Relevanta åtgärder bör införas för säkerställande av en hållbar och succesiv ingång i omvårdnadsyrket för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning bör fördjupa sig i nyutexaminerade sjuksköterskors transition och arbetsmiljöns betydelse för det psykiska och fysiska välmående samt dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Ett övergångsprogram kan införas under transitionen för att stärka nyutexaminerade sjuksköterskors kompetensutveckling. / Background: The nursing profession entails a nursing responsibility for all people regardless of environment, this entails independent work and cooperation to achieve good nursing. Stress is perceived and defined differently depending on the individual, perspective and context. When a person ́s expectation in the workplace exceeds their own coping ability, stress arises and increase, this stress we define as work-related stress. A transition from a roll to another can imply mixed emotions such as stress. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of stress in nursing work. Method: The design of this study is a literature review with qualitative articles and articles with a mixed method. A thematic analysis method was performed where meaning units were coded which led to the study's subthemes and themes. Result: Newly graduated nurses' experiences of stress in nursing were presented with two themes, work environment for newly graduated nurses and stress during transition. Subthemes describes the experiences of newly graduated nurses which were feeling of inadequacy, belonging, overwhelming responsibility, feeling of insecurity and vulnerability. Conclusion: Relevant measures need to be introduced to ensure sustainable and gradual entry to the nursing profession for newly graduated nurses. Further research should delve into the transition of newly graduated nurses and the importance of the work environment for psychological and physical well-being as well as its impact on nursing work. A transition program can be introduced during the transition to strengthen the competence development of newly graduated nurses.

Bakgrund: Sex kärnkompetenser presenteras som en beskrivning av sjuksköterskans roll och ansvarsområden. Personcentrerad vård; Teamarbete, samverkan och ledarskap; Evidensbaserad vård; Kvalitetsutveckling; Patientsäkerhet; Information och undervisning. De akademiska kraven på sjuksköterskeutbildningen vilar på att studenterna ska lära sig att fatta kritiska beslut, lösa problem och att studenterna ska utveckla en förmåga att ta till sig evidensbaserad kunskap på en vetenskaplig nivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sjuksköterskans roll den första tiden efter examen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen i litteraturstudiens sökning i databaser var nyutexaminerade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans roll och resultatet var upplevelser. Analysen av artiklarna inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a). Resultat: Kärnkompetenserna som belystes var ledarskap och samverkan, evidensbaserad vård, personcentrerad vård och kommunikation. NUS upplevde att den stora skillnaden i övergången från att vara under utbildning till att vara arbetande var ansvaret. Det fanns få möjligheter till att tillbringa tid med patienterna vilket upplevdes som en stor barriär för personcentrerad omvårdnad. Slutsats NUS upplever osäkerhet och är i behov av stöd, feedback och uppmuntran. Ledarskapsrollen upplevs svår för NUS att bemästra. Utbildningen hade lärt NUS att vara ifrågasättande och tänka kritiskt. Organisationens uppgiftscentrerade fokus och rutinbundna arbetssätt krockade med NUS personcentrerade värdegrund. / Background: Six core competencies are presented as a description of the nurse's role and responsibilities. Person-centered care; Teamwork, cooperation and leadership; Evidence-based care; Quality development; Patient safety;Information and education. The academic requirements for nursing rests on is that students learn to make critical decisions, solving problems and for students to develop an ability to embrace evidence-based knowledge on a scientific level. Aim: The aim of this literature study is to illustrate how new graduate nurses' experience the nurse's role the first period after graduation. Method: The study was performed as a literature study. The population of the literature search in databases were NGN, the area was the nurse's role and the result was experiences. The analysis of articles inspired by Polit & Becks' (2014) qualitative content analysis. SBU's review protocols for studies of qualitative research were used to review the quality of articles (2014a). Result: The core competensies illustrated in the results were leadership and cooperation, evidence based nursing, person- centered care and communication. NGN experienced responsibility as the big difference in the transition between between being in training and working. There were few occasions given spending time with patient, which was seen as the major barrier for patient-centered care. Conclusion NGN experience insecurity and are in need of support, feedback and encouragement. The leadership role was difficult for NGN to master. The training had taught NGN to be questioning and to have a critical thinking. The task-centered focus of the organisation and routine- bound approach clashed with the NGN person-centered values.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: informanterna upplevde att den teoretiska undervisningen inte räckte hela vägen, att förankringen mellan teori, verksamhetsförlagd utbildning och arbetsliv var svag. Resultatet visade även att handledaren var central för lärandet och stöttning från kollegor och organisation samt ett förstående klimat underlättade för att leda det patientnära omvårdnads-arbetet. Slutsats: det behövs mer fokus på sjuksköterskans roll som arbetsledare i både utbildning och på arbetsplatsen. / Background: leadership in nursing is identified as one of three cornerstones. Research shows that leadership is one aspect of the nursing profession many recently graduated nurses feel inadequately equipped for and that it is hard to claim a leadership role in the workplace. Aim: the aim of this study was to investigate recently graduated nurses experience of preparations from their education and what support they received in the workplace in order to lead the ward based nursing care. Method: an empirical qualitative approach was used, with semi-structured interviews. The material was analysed with inspiration from qualitative content analyse method. Results: the informants felt that the theoretical preparations in the education wasn’t sufficient enough, that the connection between theory and practical aspects of education as well as working life is too weak. The results also show that the preceptor is of utmost importance for learning and that support from colleagues and organisation, as well as an understanding climate at the workplace was imperative in order to lead the ward based nursing care. Conclusion: Further focus on leadership aspects in education, as well as in working life is necessary.