Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.  Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt.  Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor möter en krävande verklighet med påfrestande arbetsmiljö där de förväntas ta stort ansvar och självständigt arbeta utifrån lagar och etiska principer. Detta leder till känslomässiga utmaningar som kan påverka både välbefinnandet och hälsan. Tidigare studier visar att en yrkesintroduktion med kollegialt stöd, social gemenskap och utrymme för att få vara ny ger nyutexaminerade sjuksköterskor möjlighet till en trygg och positiv start. Syfte: Att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid som legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tolv nyutexaminerade sjuksköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet sammanställdes och tolkades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En utmanande övergång, Organisatoriskt kaos och En verklighetschock. Konklusion: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att övergången från handledd student till självständig sjuksköterska är utmanande på flera sätt. Det blir en chock för många att möta en klinisk verksamhet med högre tempo och tyngre arbetsbörda än de tidigare ställts inför. Mer ansvar och utmaningar under utbildningstiden kan hjälpa studenter med mental förberedelse och en positiv inställning samt stöd från kollegor främjar en bra första tid i arbetslivet. / Background: Many newly graduated nurses face a demanding reality with a challenging work environment where they are expected ta take on great responsibility and work independently based on laws and ethical principles. This leads to emotional challenges that can affect both well-being and health. Previous studies show that a professional introduction with collegial support, social community and space to be new gives newly graduated nurses the opportunity for a secure and positive start. Aim: To investigate how newly graduated nurses experience their first time as a registered nurse. Method: A qualitative interview study was conducted with twelve newly graduated nurses. Data was collected through semi-structured interviews. The material was compiled and interpreted using a qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in three categories: A challenging transition, Organizational chaos and A reality shock. Conclusion: Newly graduated nurses experience that the transition from being a supervised student to an independent nurse as challenging in multiple ways. It´s a shock for many to face a clinical reality with a higher pace and heavier workload than they have previously encountered. More responsibility and challenges during the education period can help students with mental preparation and a positive attitude, also support from colleagues promotes a good start into their professional career.

Den tekniska utvecklingen i samhället har lett till att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliserats i allt högre grad. Detta i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna för redovisningskonsulter och revisorer skiftat från att vara repetitiva och enformiga till att idag bestå av mer värdeskapande arbetsuppgifter som exempelvis rådgivning till kunderna. På grund av dessa förändrade arbetsuppgifter har ett kompetensgap uppstått mellan den kompetens arbetstagare besitter och den kompetens branschen efterfrågar. Baserat på detta fokuserar vår studie på vilka kunskaper och färdigheter det är branschen saknar hos nyutexaminerade ekonomstudenter samt hur de anser att detta kompetensgap kan minskas. För att förstå och förklara vilka kunskaper branschen saknar utfördes studien med en kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från olika företag inom redovisnings- och revisionsbranschen kunde vi skapa oss en god bild av branschens uppfattning gällande nyutexaminerade ekonomstudenters kompetens. Då vi också inhämtade jobbannonser från dessa företag förstärktes ytterligare denna bild. Utifrån vår inhämtande data kunde vi konstatera att främst var det tekniska kunskaper inom exempelvis Excel som saknades. Vår mest förvånande upptäckt var att de företag som tillhandahöll revisionstjänster totalt saknade revisionskunskaper hos nyutexaminerade ekonomstudenter varav de helt enkelt antog att de inte kunde någonting gällande revision eller vad en revisor gör. Vidare kunde vi se att branschen i första hand hoppades på en bättre dialog och samarbete med utbildningsinstitutionerna för att tillsammans minska kompetensgapet som finns idag. Genom denna studie hoppas vi ha bidragit till att skapa en diskussion om detta kompetensgap samt hur det kan minskas.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att arbetsrelaterad stress kan bidra till negativa konsekvenser i form av både fysisk och psykisk ohälsa för sjuksköterskor. Att sjuksköterskans välbefinnande påverkas kan i sin tur leda till att omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera strategier nyutexaminerade sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera stress i omvårdnadsarbetet.  Metod: Studien använde en kvalitativ ansats och granskade 11 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med hjälp av Popenoe med fleras modell. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress använde sig av varierande copingstrategier i sitt arbete. I resultatet framkom fyra teman för stresshantering: Självmedkänsla, Stöd, Kontroll, Återhämtning. Konklusion: Studiens slutsatser pekar på att stöd, självmedkänsla och återhämtning är väsentliga komponenter för att främja välbefinnande hos nyutexaminerade sjuksköterskor och därmed öka patientsäkerheten. För att stödja dessa sjuksköterskor i deras övergång till yrket föreslås implementering av stödsystem och riktlinjer som främjar dessa strategier. Detta kan potentiellt skapa en mer positiv och stödjande arbetsmiljö för sjuksköterskor i början av sina yrkesliv. / Background: Work-related stress, according to research, can contribute to adverse consequences in the form of both physical and mental health issues for nurses. This, in turn, can negatively impact patient care and safety. Aim: The purpose of this literature review was to identify strategies that newly graduated nurses can employ to manage stress in their nursing practice. Method: The study utilized a qualitative approach, reviewing 11 scientific articles from CINAHL, PubMed, and PsycInfo. These articles were assessed for quality using the SBU's criteria and analyzed through the Popenoe et al model. Results: Newly graduated nurses experiencing work-related stress employed various coping strategies in their work. The results revealed four themes for stress management: Self-compassion, Support, Control and Recovery.  Conclusion: The study's conclusions highlight that support, self-compassion, and recovery are essential components to promote well-being and patient safety among newly graduated nurses. To support the new nurses in their transition to the profession, the implementation of support systems and guidelines that promote these strategies is recommended. This could potentially create a more positive and supportive work environment for nurses at the beginning of their careers.

Sjuksköterskans ansvar definieras av sex kärnkompetenser inklusive säker- och evidensbaserad vård. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en rad utmaningar med det ansvar som professionen innebär, särskilt i akuta situationer. Akut som begrepp och akuta situationer är mångdimensionellt och innefattar många olika vårdsituationer. Som sjuksköterska är akuta situationer vanligt förekommande. Det är normalt att kroppen reagerar med ett stresspåslag under situationer som upplevs akuta. Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i akuta situationer. Studien är en litteraturöversikt av mixad design, där en kvantitativ och sju kvalitativa studier granskades. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande sex subteman. Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna många gånger upplever en rädsla över att göra fel samt avsaknad av självförtroende under akuta situationer, vilket kan påverka vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever ett stort behov av kollegialt stöd som har visat sig spela en viktig roll under de akuta situationerna samt i den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling. Avsaknaden av stödet visar sig försvåra hanteringen av den akuta situationen samt öka stresspåslaget för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Ett annat problem som uppmärksammas är bristande kompetens under akuta situationer vilket kan härledas till brister i utbildningen samt brist på erfarenhet. Slutsatsen visar på att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar i hanteringen av akuta situationer, sjuksköterskestudenter skulle gynnas av att utbildas och utsättas för akuta situationer under utbildningen, samt det kollegiala stödet har en avgörande roll för den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i akuta situationer.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit. Sjuksköterskorna ansåg att stöd och uppskattning för att komma in i arbetet och gemenskapen var viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor skulle känna sig trygga. Trots att sjuksköterskorna upplevde att nyutexaminerade sjuksköterskor var snabblärda, duktiga och nyfikna på att ta in ny lärdom i yrket, kom det dock fram att det fanns svårigheter att fokusera och prioritera rätt. Genomgående ansågs nyutexaminerade sjuksköterskor fokusera mer på dokumentation än omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna betonade att mer praktik behövdes i grundutbildningen för att bättre förbereda nyutexaminerade sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Vidare framkom det att längre introduktionstid behövdes i klinisk verksamhet för att komma in i rutinerna och sjuksköterskerollen. Slutsatsen visade att yrkeserfarna sjuksköterskor var nöjda med arbetsinsatsen från nyutexaminerade sjuksköterskor. Det ansågs viktigt att fråga vid osäkerhet och att mer fokus behövdes på omvårdnadsarbetet. Mer praktik ansågs nödvändigt för att lättare klara av den kliniska verksamheten. / The aim of the study was to describe professional experienced nurses' experiences of working with and supporting newly qualified nurses. A qualitative and descriptive design was used. The study group consisted of eight female nurses from a hospital in central Sweden. The main results showed that the professional experienced nurses were satisfied with the graduates’ nurses’ job performance. An important aspect was that newly qualified nurses asked if unsure to feel confident. The nurses felt that support and appreciation to get into work and community was important for newly qualified nurses to feel safe. Although the nurses felt that newly qualified nurses were quick to learn, skilled and curious to take on new learning in the profession, was however shown that there were difficulties to focus and 0Tprioritize the right0 Consistentlyconsidered graduates nurses to focus more on documentation than nursing. The nurses emphasized that more training was needed in basic education to better prepare graduate nurses for clinical practice. It was also found that longer introduction where needed in clinical practice to get into the routine and the nursing role. The conclusion showed that experienced nurses were satisfied with the effort from newly graduates’ nurses. It was considered important to ask if in doubt and that more focus was needed on nursing. More training was needed to help manage the clinical operations.

Bakgrund: För den nyutexaminerade sjuksköterskan kan den första tiden i yrket upplevas som utmanande och påfrestande då förväntningarna inte alltid möter verkligheten. Stress är ett ofta förekommande fenomen inom sjuksköterskeyrket och kan manifestera sig på en rad olika sätt. Stressen påverkar både människan och utförandet av den holistiska patientvården.Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av stress för nyutexaminerade sjuksköterskor under sitt första verksamma år.Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att systematiskt söka i två olika databaser vilket genererade tio vetenskapliga artiklar. Databearbetningen utfördes genom en klart framträdande innehållsanalys.Resultat: I resultatet belyses det hur stress påverkar den första tiden för nyutexaminerade sjuksköterskor och vad stressen kan leda till hos en nyutexaminerad sjuksköterska. Resultatet presenteras i tre teman som svarar på studiens syfte. De teman som belyses är: bristande självkänsla, rädsla för bristande vårdresultat och utmattning. Stress kunde leda till att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde brister i arbetets utförande, kände sig otillräckliga och behövde ta ansvar för dåliga vårdresultat. Stressen kunde även leda till utmattning och risk för att nyutexaminerade sjuksköterskor lämnade professionen.Slutsats: Hos den nyutexaminerade sjuksköterskan kan stress inverka på olika sätt. Stress kan påverka hur nyutexaminerade sjuksköterskor utför sitt arbete, samt i vilka situationer stressen uppkommer och vad den kan leda till. / Background: For the newly graduated nurse the first year can be perceived as challenging and strenuous because the expectations do not always measure up with reality. Stress is a widely discussed phenomenon within the nursing profession and can manifest in a variety of ways. Stress can also affect both the person and the holistic patientcare.Aim: The aim of the study was to illustrate the experience of stress for newly graduated nurses during their first professional year.Method: The literature study was conducted by systematically searching two databases which generated ten scientific articles. The data processing was carried out by a clearly prominent content analysis.Findings: The result illustrates how stress affects newly graduated nurses and what the stress could lead to for a newly graduated nurse. The results are presented in three themes that answer the study ́s purpose. The themes are: lack of self-esteem, fear of poor care results and exhaustion. Stress could lead to deficiencies in the performance of the work, feelings of being insufficient and having to take responsibility for poor care results. Stress could also lead to fatigue and a risk of newly graduated nurses leaving the profession.Conclusion: Stress can affect newly graduated nurses in different ways. Stress can affect how newly graduated nurses perform their work, as well as in what situations the stress arises and what it can lead to.

Bakgrund: Efter en treårig högskoleutbildning erhåller den nyutexaminerade sjuksköterskan sin legitimation. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och etiska regler att förhålla sig till vilket präglar hela sjuksköterskeutbildningen. Benner (1982) beskriver sjuksköterskans utveckling utifrån fem stadier från novis till expert inom området. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första arbetsår inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar vilka sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna blev granskade enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. En textanalys ligger till grund för resultatet. Resultat: Presenterar nyutexaminerades erfarenheter under första arbetsåret. Med inspiration av de tre första faserna i Benners (1982) teori skapades huvudkategorierna. Från student till sjuksköterska, Utmanande situationer och Att utvecklas i professionen. Diskussion: Genom att använda de kvalitativa trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet kunde styrkor och svagheter av studiens metod diskuteras. Tre fynd lyftes i resultatdiskussionen vilka fokuseras kring förberedande utbildning, den stora ansvarsrollen samt introduktionens betydelse för vidareutveckling. Fynden har diskuterats och jämförts utifrån Benners (1982) utvecklingsteori tillsammans med andra studier riktat mot ämnet sjuksköterskor och reflekterats utifrån både konsekvensetik samt ur ett samhällsperspektiv.