<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. </p><p>Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling.

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer? SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav. MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering. SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.

Abstrakt     Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande. Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna. Deltagarna beskriver hur de önskade en planerad inskolning med möjlighet till individuell anpassning. Erfarna och hjälpsamma kollegor upplevdes ge ökad trygghet och stöd från en kollega som det fanns förtroende för ansågs vara viktigt. Det framställdes hur betydelsefull självinsikten var över den egna kunskapen samt att ansvaret för kunskapsinhämtning låg på dem själva. Deltagarna menade också att det var viktigt att acceptera rollen som novis och därmed bristen på erfarenhet. Slutsats: Att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin situation gör det möjligt att sträva efter en öppen och tillåtande arbetsmiljö. Detta ökar förutsättningarna för god inskolning av nyutexaminerade operationssjuksköterskor, vilket kan bidra till en mer patientsäker vård.   Nyckelord: Handledning, Innehållsanalys, Inskolning, Nyutexaminerade operationssjuksköterskor, Upplevelser. / Abstract     Introduction: To be new at work is challenging and involves increased stress. Earlier studies show that many experienced that their knowledge was limited and wished for more practical experiences and where in need of a good introduction. Good teamwork with good relationships and a permissive environment was important for work at the surgical department to perform satisfactorily. Aim: The purpose of the study was to highlight newly graduated surgical nurses experiences of their first professional career. Method: The study had a qualitative approach where data collection was carried out through semi-structured interviews. The transcript was analyzed with a latent content analysis. Results: The analysis revealed three themes: Perceived factors influencing the development of skills, the ability to recognize their intrinsic value and ambient effects on the perception of the Översätt från: svenskaSkriv text, ange adressen till en webbplatöversätt ett dokument.AvbrytExempel på hur "" kan användas:automatiskt översatt av Googlesense of security, and need for control and support in the lack of control. The result shows how graduates surgical nurses experienced a feeling of being not enough prepared for their new jobs. Participants describe how they wanted a planned induction with the possibility of individual adaptation. Experienced and helpful colleagues felt to provide greater security and support from a colleague that there was confidence was considered important. It was made how important self-realization was over their knowledge and that the responsibility for the acquisition of knowledge lay on them. Participants also felt that it was important to accept the role of a novice and thus the lack of experience. Conclusion: To highlight newly graduated surgical nurses' perceptions of their situation makes it possible to pursue an open and tolerant environment. This increases the chances of a good induction of newly graduated surgical nurses, which can contribute to a more patient-safe care.   Keywords: Content Analysis, Experiences, Induction, Newly graduates surgical nurses, Tutorial.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige utexamineras årligen drygt 4000 nya sjuksköterskor från en utbildning som kombinerar yrkesexamen och akademisk examen. Den första tiden i yrket kan upplevas påfrestande och stressig. Det är under denna tid som stöd är av stor vikt. Sjuksköterskans kliniska utövande och ansvars-område, omvårdnad, beskrivs som ett vitt begrepp med många dimensioner.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under det första året inom somatisk vård.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Patricia Benners modell har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad under deras första år. Resultatet delas in i två teman med underliggande kategorier. Positiva upplevelser handlade bland annat om att kunna prioritera, lärande, klinisk kompetens, ett gott stöd samt fördelar med minskat stöd och tillfredsställande patientrelation. Negativa upplevelser handlade bland annat om svårigheter i prioritering, osäkerhet i patientrelationen och ett påfrestande ansvar men också brist på tid, stöd, kunskap och kliniska färdigheter.Diskussion: Trots många negativa upplevelser så visade resultaten på att nyutexaminerade sjuksköterskor kan ha många positiva upplevelser under första året, som på ett passande sätt kan appliceras till Benners modell. Det visade sig dessutom att de nyutexaminerade uppvisade kompetenser som Benner beskriver i sina domäner. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser.Nyckelord: nyutexaminerade sjuksköterskor, omvårdnad, upplevelser, första året / Abstract Background: Every year nearly 4000 new nurses graduate in Sweden from an education that combines both a professional and an academic degree. The first time as a nurse can be experienced as testing and stressful. During this period support is of great importance. A nurse’s clinical exercise and responsibility, nursing, is described as a wide term with many dimensions.Aim: To describe new graduate nurses experiences of nursing during their first year in somatic care.                  Method: A literature review was carried out in which twelve scientific articles were analyzed with qualitative content analysis. Patricia Benner has been used as theoretical basis.Results: New graduate nurses can have both positive and negative experiences of nursing during their first year. The result can be divided into two themes with underlying categories. Positive experiences included being able to prioritize, learning, clinical competence, support and advantages with less support and satisfying patient-relation. Negative experiences included difficulties in prioritizing, uncertainty in the patient-relation and a trying responsibility but also lack of time, support, knowledge and clinical skills.Discussion: Although many negative experiences, the results showed that new graduate nurses can have many positive experiences during their first year, which can be applied to Benners model. It was found that the graduates had the skills that Benner describes in her domains. The results revealed a multifaceted picture of new graduate nurse’s experiences. Keywords: new graduate nurses, nursing, experiences, first year

Bakgrund: Varje år utexamineras cirka 4000 sjuksköterskor i Sverige. Nyutexaminerade sjuksköterskors ansvarsområde är omvårdnad och att som nyutexaminerad börja arbeta som sjuksköterska kan upplevas olika. Syftet: var att beskriva hur det upplevs att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar analyserades och beskrevs. Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det som utmanande, stressande, oroande och utvecklande men kände sig otillräckliga i sitt arbete som sjuksköterska. Detta upplevdes när de arbetade självständigt och samarbetade med arbetskamrater och patienter. Praktiska moment som nyutexaminerade sjuksköterskor inte var vana vid att utföra väckte negativa känslor såsom oro och stress. Att få stöd av omgivningen i form av en bekräftande kommunikation och att ingå i vårdlaget var betydelsefullt. Diskussion: Det är därför av vikt att blivande sjuksköterskor får praktiskt träna skilda moment i omvårdnaden under utbildningens gång samt får stöd av omgivningen. / Background: Four thousand nurses graduate every year in Sweden. Although newly qualified nurses' responsibility lies in the caring of patients their experiences at starting work may differ. The objective: was to describe how it feels to work as a newly qualified nurse. Method: A literature review was conducted and twelve scientific articles were analyzed. Results: The newly qualified nurses experienced challenge, stress, worry, development and felt inadequate in her job as a nurse. This was experienced when they worked independently and collaborated with colleagues and patients. Practical steps that graduates nurses were not accustomed to performing aroused negative emotions such as anxiety and stress. Getting support of colleagues and others in the form of an affirmative communication and being part of the care team was also significant. Discussion: It is therefore important that prospective nurses are supported by their colleagues and are used in the training process of different operations in the nursing care.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut.  Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal. De beskrev även att de ibland blir ledsna och grubblar efter att en patient avlidit. Sjuksköterskorna beskrev även en glädje trots sorg i sitt jobb, detta kunde vara om de såg att en patient mådde bra trots sin sjukdom. Erfarenhet ger trygghet ansåg också sjuksköterskorna. Både jobbigt och befriande när döden inträdde var något som sjuksköteskorna beskrev. Nära och fin men påfrestande relation var hur sjuksköterskorna beskrev relationen till patient och anhöriga.  Slutsats: Anhöriga hade en stor del i vårdandet av patienter i livets slut, och detta påverkade hur sjuksköterskor tänkte och kände kring detta. I mötet med patienter och deras familjer kunde trygghet som kommer med erfarenhet, underlätta. / Aim: To describe the new graduated registered general nurses' experiences of caring for patients in the end of life. Method: The author conducted a qualitative interview with descriptive design. The study group was selected by convenience sample and consisted of seven general nurses who had worked maximum two years as a nurse. The collected material was analyzed from a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed seven categories. The nurses that were interviewed described a job satisfaction that could partly be because they were developed in the work they do, but it could also be because they got appreciation from patients and relatives. Despite the job satisfaction that the nurses described, they could also get a sense of inadequacy, which could be a consequence of lack of time and personnel. They also explained that they sometimes become sad and would think a lot after a patient died. The nurses also described a joy in their job, this could be if they saw that the patients were feeling well despite their illness. With experience the nurses felt more confidence in their job. The nurses also explained that they thought it was both difficult and liberating when death occurred. Near and nice but stressful relationship is how the nurses described the relationship with the patient and relatives.  Conclusion: Relatives have a big part in caring for patients in end of life, and this affects the way nurses think and feel about the situation. In meeting with patients and their families, feeling safe in the situation because of earlier experience, can make it easier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet. Utbildningen gav grundläggande kunskaper men deltagarna ansåg att kraven och nivån var för låg i utbildningen. De upplevde att de saknade kunskap för det specifika kirurgiska verksamhetsområdet de arbetade inom samt för akutsjukvård. Vissa kurser ansågs som för omfattande medan andra kunde utökas. Slutsats: En bättre förberedelse under utbildningen samt ett bra stöd till nyutexaminerade sjuksköterskor kan underlätta övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska och därmed bidra till en högre patientsäkerhet. / Aims: The aims of this study was to investigate newly graduated nurses' experiences of their first professional year and if the nursing education provides enough preparation for the profession. Method: Eight newly graduated, registered nurses were interviewed about their experiences and the content was analyzed using a qualitative content analysis. Seven categories and 19 subcategories revealed. Results: The newly graduated, registered nurses were excited about their new profession, but also felt fear and concern about the great responsibility and demands of the nursing profession. The work was perceived as stressful and difficult but with the support and good treatment from colleagues and supervisors could simplify the work and the nurse could feel more confident. The education provided basic knowledge but the participants felt that the demands and the standards were too low. They felt that they lacked specific knowledge of the ward and for emergency care. Some courses could be considered too wide while others could be expanded. Conclusion: A better preparation and a good support for the newly graduated, registered nurses can ease the transition from student to professional nurse and thereby contribute to greater patient safety.

Syfte: Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första yrkesverksamma tid och om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie. Åtta sjuksköterskor som arbetat mellan åtta och 18 månader på en medicinsk avdelning intervjuades med semistrukturerade frågor. Alla var kvinnor och i åldrarna 24-36 år. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det upplevs som en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska. Det var mycket nytt att lära och de upplevde yrket som ansvarsfullt, vilket kunde kännas skrämmande. Successivt upplevde de att de blev tryggare i sin roll. Upplevelser av skräck och osäkerhet inför att börja arbeta var vanliga men arbetskamraterna upplevdes vara ett stort stöd. Att börja arbeta möttes med blandade känslor och den grundläggande omvårdnaden upplevdes vara det lättaste. Det som upplevdes vara mest relevant från utbildningen var kurserna med medicinskt innehåll inklusive den verksamhetsförlagda utbildningen. Det sjuksköterskorna upplevde var mindre relevant i utbildningen var den vetenskapliga metodiken samt pedagogikkurserna. Slutsats: Det kan upplevas vara en stor omställning att gå från student till legitimerad sjuksköterska och möts ofta med blandade känslor. Det finns flera delar i utbildningen som skulle kunna omarbetas för att bättre förbereda sjuksköterskan inför yrket. / Aim: Investigate newly graduated nurses experiences of their first period as nurses and if the education are perceived to provide a sufficient preparation for the nursing profession. Method: Descriptive qualitative study. Eight registered nurses who had worked between eight and 18 months at a medical ward were interviewed using semi-structured questions. All participants were female in the ages between 24-36 years. The analytical method used was qualitative content analysis. Results: It’s perceived as a major adjustment beginning to work as a nurse. There were many new things to learn and they perceived the profession as a great responsibility, which could be frightening. Gradually they experienced that they became more comfortable in their role. Experiences of fear and uncertainty were common before starting their work but their colleagues were a great support. Starting to work was met with mixed emotions and the basic nursing care was perceived to be the easiest thing. The courses with medical content and the clinical education were perceived to be relevant during the education. They felt that the scientific methodology and the pedagogical courses were less relevant. Conclusion: Going from student to registered nurse could be perceived as a big adjustment and is often met with mixed emotions. There are several elements in the education that could be revised to better prepare nurses for the profession.