SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skattad förekomst av arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans hos universitetslärare. Metod: Uppsatsen hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlat datamaterial från en enkätundersökning med självskattningsinstrumenten Work Stress Questionnaire (WSQ) och Occupational Balance Questionnaire (OBQ). Undersökningsgruppen var ett totalurval av all undervisande personal vid en institution på ett universitet i Sverige och totalt svarade 41 universitetslärare. Data analyserades explorativt och presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg förekomst av arbetsrelaterad stress (utifrån WSQ) samt låg grad av aktivitetsbalans (utifrån OBQ). Vidare visade resultaten, gällande relation mellan arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans, att deltagare som skattat låg grad av aktivitetsbalans även skattat högre förekomst av arbetsrelaterad stress. Slutsats: Studien visade att deltagare som skattat en lägre aktivitetsbalans även skattat högre arbetsrelaterad stress inom kategorierna Konflikt mellan arbete och fritid, Upplevd stress pga. otydlig organisation och konflikter samt Upplevd stress pga. höga egna krav och engagemang vilket eventuellt indikerar att det kan finnas ett samband mellan låg aktivitetsbalans och hög arbetsrelaterad stress. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe self-perceived incidence of work-related stress and occupational balance among university lectures. Method: The essay had a quantitative approach and was based on data collected from a survey of the Work Stress Questionnaire (WSQ) and Occupational Balance Questionnaire (OBQ) self-assessment tools. The study group was a total selection of all teaching staff at an institution at a university in Sweden and 41 lectures responded. The data was explored exploratively and presented with descriptive statistics. Results: The participants in the study generally estimated a low incidence of work-related stress (based on WSQ) and low occupational balance (based on OBQ). Furthermore, the results, current relationship between work-related stress and occupational balance showed that participants who estimated a low level of occupational balance also estimated higher incidence of work-related stress. Conclusion: The study showed that participants who estimated a lower occupational balance also estimated higher work-related stress in the categories of Conflict between work and leisure, Experienced stress due to unclear organization and conflicts and Experienced stress due to high self-esteem and commitment which may indicate that there may be a correlation between low occupational balance and high work-related stress.

Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression. / The aim of the study was to describe how relatives of people with depression experience their occupational balance and which strategies promotes occupational balance. The study adopted a qualitative inductive approach in order to focus on the participants' descriptions. A purposeful selection took place based on criteria. Six participants were included in the study. Data were generated through semistructured open-ended interviews and were analyzed by qualitative content analysis. The analysis resulted in one overall theme “When the worry and uncertainty are a part of life” and three categories “Routines and strategies for balancing everyday life","Being able to recover and own time for well-being", and "Worries about the future, strategies and its impact on everyday life". The study results showed how the participants' experience of concern and uncertainty characterized their everyday lives and influenced their occupational balance. Participants were affected by always having to be available, creating rigorous routines and developing strategies to make everyday activities work. Even factors and activities in everyday life that affected their own health as well as concerns for the future, characterized participants everyday life. The outcome of this study can contribute to increased knowledge of how relatives experience everyday life and its difficulties in maintaining a good occupational balance. Furthermore, the strategies they used to promote balance in everyday life can also be beneficial for occupational therapists in their work to support relatives of people with depression.

Höga krav ställs på handelsanställda, vilket kan påverka aktivitetsbalansen. Syftet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år. En kvalitativ design valdes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga deltagare inom handel deltog. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket slutligen resulterade i fem kategorier: “Arbetssituationen i relation till familjelivet”, “Olika faser i livet”, “Avsaknad av önskade aktiviteter”, “Förmågan att utföra aktiviteter” och “Vikten av strategier i vardagen”. Resultatet visade att deltagarna upplevde svårigheter med att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkades de olika av balansen i vardagen. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. Kunskapen i denna studie kan vara till nytta för arbetsterapeuter i mötet med denna målgrupp i samhället för att förebygga ohälsa. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning då kunskapen är begränsad, om mäns upplevelse av aktivitetsbalans på andra områden inom handel samt inom andra yrken. / High demands are placed on sales employees, which may affect the occupational balance. The purpose of this study was, therefore, to investigate the experience of occupational balance among men working in sales in age 25 - 50 years. A qualitative design was chosen with semistructured interviews involving ten male participants in sales. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis which resulted in five categories: “Worksituation related to familylife”, “diffrent phase in life”, “Absence of wanted activities”, “The ability to perform activities” and “The importance of strategies in everyday life”. The results showed that the participants experienced difficulties combining work with family life. Depending on the phase of life the participants were in, they affected differently from balance of everyday life. Participants experienced a lack of desired activities due to time and energy battles, which affected their ability to perform activities. In order to create a working everyday life, the participants expressed the need to find strategies. The sales working men do not experience occupational balance as the right amount and the right variety of activities do not occur in their daily lives. The knowledge in this study may be useful to occupational therapists in meeting this community target for preventing ill health. The authors have drawn attention to the need for more research as the knowledge of men's experience of occupational balance in other areas of sales and other professions is limited.

Sjukskrivningar pga. stressrelaterad ohälsa fortsätter att öka frekvent i samhället. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster att vara en förutsättning för upplevelsen av hälsa och välmående. Kunskap om aktivitetsbalans och aktivitetsvärden är en viktig del av arbetsterapeuters arbete med personer som lider utav aktivitetsohälsa. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall vilka sociodemografiska faktorer som påverkar sambandet mellan hälsa, aktivitetsvärden och aktivitetsbalans för personer med aktivitetsohälsa. Metod. Kvantitativ tvärsnittsstudie där data från totalt 218 personer samlades in, varav 192 kvinnor, 22 män och 4 hen. Data samlades in med hjälp av enkäter inför en arbetsterapeutiskintervention. De instrument som användes i studien var Oval-pd, OBQ, EQ5D samt en sociodemografisk enkät. Data analyserades genom regressions och moderationsanalyser. Resultatet visade att deltagarna generellt upplevde låga värden inom både aktivitetsbalans, aktivitetsvärde samt självskattad hälsa inför interventionen. Det fanns statistisk signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och självskattad hälsa, varav tre moderatorer identifierades stärka det sambandet. Inget samband fanns mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa kunde ses, däremot identifierades att det fanns ett statistiskt signifikant samband för två moderatorer. Slutsats. Att vara kvinna, högutbildad eller sambo påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsbalans och upplevd hälsa. Vidare att vara kvinna eller sjukskriven på del/heltid påverkar signifikant sambandet mellan aktivitetsvärde och upplevd hälsa. Detta är ett viktigt område som behöver fortsatt forskning kring vad som kan påverka, och vara en bidragande orsak, till att personer utvecklar psykisk ohälsa pga. sin vardag. Det är viktigt för att kunna utveckla och implementera nya interventioner, samt belysa mer hälsofrämjande insatser. / Sick leave due to. Stress-related ill-health continues to increase frequently in the society. In occupational therapy, a balanced activity pattern is considered important for the experience of health and well-being. Knowledge of occupational balance and occupational values ​​is an essential part of occupational therapists' work with people who suffer from occupational ill health. The purpose of this study was to investigate if and if so, what socio-demographic factors affect the relationship between perceive health, occupational values ​​and occupational balance for people with occupational ill health. Method. Quantitative cross-sectional study in which data from a total of 218 persons were collected, of which 192 were women, 22 men and 4 other. Data were collected with the help of surveys prior to an occupational therapy intervention. The instruments used were Oval-PD, OBQ, EQ5D and a socio-demographic questionnaire. Data were analyzed by regression and moderation analyzes. The results showed that participants generally experienced low values ​​in both the occupational balance, occupational value and self-assessed health prior to the intervention. There was a statistically significant association between occupational balance and self-assessed health, of which three moderators were identified to strengthen that relationship. There was no correlation between occupational value and perceived health, however, two moderators was identified who statistically significant effect the association. Conclusion. Being a woman, highly educated or cohabiting significantly influences the relationship between occupational balance and perceived health. Furthermore, being a woman or being sick on part/full time significantly affects the relationship between occupational value and perceived health. This is an important area that needs further research on what can affect, and be a contributing cause of, people developing mental illness due to their everyday life. It is important to be able to develop and implement new interventions, as well as highlight more health-promoting efforts.

Sammanfattning Mängden aktiviteter samt variationen av aktiviteter innefattar en individs aktivitetsmönster. Aktivitetsbalans är individens upplevelse av sitt aktivitetsmönster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva småbarnsmödrars upplevelse av aktivitetsbalans (med barn i åldrarna 6 månader till 5 år). Metod: Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlat datamaterial från en webbaserad enkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ-11]. Urvalet av deltagare gjordes genom bekvämlighetsurval baserat på en utvald facebookgrupp bestående av mödrar. Totalt svarade 303 mödrar. Data analyserades explorativt och presenterades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg grad av aktivitetsbalans mätt utifrån OBQ-11. Vidare visade resultatet, gällande relation mellan antal barn och aktivitetsbalans, att deltagare som skattat sig lägst var mödrar med tre barn. Slutsats: Studien visade att deltagarna skattade sig lägst gällande påståendena “Tillfredsställelse med disponering av tid för vila, återhämtning och sömn”,“Balans mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter” och “Balans mellan fysiska, sociala, mentala och vilsamma aktiviteter”. Sammanfattningsvis visade studien att deltagarna generellt upplevde bristande aktivietsbalans och därav finns ett intresse av fortsatta studier kring vilken typ av insatser eller strategier som kan möjliggöra aktivitetsbalans för småbarnsmödrar.

Aim: The aim of this study was to investigate caregiver counselor’s perceptions of occupational balance for family caregivers to people with neurological diagnose. Method: Semi-structured interviews were conducted digitally with nine caregiver counselors from different municipalities within Sweden and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The experience of caregiver counselors showed that family caregivers to people with neurological diagnose have a hard time maintaining satisfactory occupational balance. According to the caregiver counselors the caregivers take on new roles and with these comes new areas of responsibilities and activities, both in taking care of the sick relative as well as taking care of all the household chores. These new roles, activities and responsibilities makes it hard for the caregivers to maintain occupational balance and are at risk of getting ill with both mental illness as well as physical illness. The experience of the caregiver counselors was that aid from the community in form of home care and daily activity centers for the sick relative is something that gives the caregivers possibilities to maintain occupational balance by giving them more time to spend on self-care. Conclusion: The study shows that caregivers occupational balance is affected by the support they’re giving. By aiding the caregivers in their supporting activities in form of family interventions and taking the caregivers in accord in an early state occupational balance might be possible to maintain. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka anhörigkonsulenters uppfattning om aktivitetsbalanshos anhöriga till personer med neurologisk diagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med nio anhörigkonsulenter från olika kommuner i Sverige och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Anhörigkonsulenters uppfattning visade att anhöriga som vårdar närstående med neurologisk diagnos har svårt att bibehålla aktivitetsbalans. Enligt anhörigkonsulenterna tar sig anhöriga an nya roller som innefattar nya ansvarsområden och aktiviteter, både i att vårda den närstående och att sköta hushållet. Dessa nya roller, aktiviteter och ansvar bidrar till försvårade möjligheter för de anhöriga att bibehålla aktivitetsbalans och bidrar till risker att de anhöriga själva ådrar sig ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Anhörigkonsulenternas uppfattningvar att samhällsinsatser i form av hemtjänst och dagverksamheter för närstående är något som kan avlasta anhöriga och frigöra tid samt skapa möjligheter för dem att bibehålla aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar på att anhörigas aktivitetsbalans påverkas av den vård och stöd de utgör. Genom att stödja anhöriga i deras vårdande genom familjeinterventioner kan anhöriga ges möjlighet att bibehålla aktivitetsbalans.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva manliga undersköterskor och vårdbiträdens upplevelse av aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på individers levda erfarenheter och tankar. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt ingick tio deltagare i studien varav åtta undersköterskor och två vårdbiträden. Analysen resulterade i tre kategorier: Pandemins påverkan på aktivitet, Skiftarbetet sätter ramarna och Krav och egna val av aktiviteter. Resultatet visade att deltagarna över lag upplever en god aktivitetsbalans som kopplas till tillfredsställelsen av de aktiviteter som ingår i deras aktivitetsrepertoar samtidigt som de upplever sig ha tid till att genomföra dessa aktiviteter. Det som har påverkat deltagarnas aktivitetsbalans negativt har varit brist på tid för återhämtning mellan arbetspass i och med varierande arbetsschema samt den pandemin som pågick under studiens gång som lett till en förändring i aktivitetsmönstret. Författarna anser att mer forskning av mäns aktivitetsbalans utanför arbetet, med fokus på familjeliv och kravfyllda aktiviteter utanför arbetet behövs för att få en bättre bild av männens aktivitetsbalans. Författarna anser att kunskapen från denna studie kan vara till gagn för arbetsterapeuter som möter denna målgrupp för att förebygga ohälsa. Resultatet kan även vara till nytta för arbetstagare och arbetsgivare inom vården, politiker eller andra beslutsfattare för att få en bild av olika faktorers inverkan på aktivitetsbalans och hälsa.

Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter som arbetar inom hemrehabilitering skattar sin aktivitetsbalans. Metod: I uppsatsen användes en enkätundersökning för att beskriva hur arbetsterapeuter inom hemrehabilitering skattar sin aktivitetsbalans. En tvärsnittsstudie genomfördes med en kvantitativ metod och en deskriptiv inriktning. Enkäten bestod av strukturerade frågor baserade på Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) och sociodemografiska bakgrundsfrågor. Urvalet bestod av legitimerade arbetsterapeuter som arbetarinom hemrehabilitering och som hade arbetat minst ett år samt med en anställningsgrad på minst 50%. Resultat: Fyrtiotre arbetsterapeuters självskattade aktivitetsbalans och dess samband med sociodemografiska faktorer undersöktes. Majoriteten av deltagarna var kvinnor mellan 30–39 år som var sammanboende, hade barn och hade arbetat 1-10 år inom yrket. Majoriteten av deltagarna skattade instämmer inte i alla påståenden förutom "Jag har tillräckligt med tid att göra det jag måste göra", där 58,1% av deltagare skattade instämmer. Deltagare med barn, över 40 år, som bodde med en partner, med en anställningsgrad 80–89% och hade mer erfarenhet i yrket tenderade att rapportera högre nivåer av aktivitetsbalans. Slutsats: Arbetsterapeuterna som arbetar inom hemrehabilitering upplever låg tillfredställelse angående sin aktivitetsbalans, vilket kan påverkas av faktorer som kön, ålder, anställningsgrad, boendesituation och familjesituation. Kvinnor som har fler roller i livet kan uppleva det svårt att upprätthålla en balans mellan arbete och privatliv, vilket kan påverka deras arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Uppsatsen kan användas för att utveckla strategier för att förbättra aktivitetsbalansen hos arbetsterapeuter inom hemrehabilitering och därmed förbättra deras arbetsmiljö och välbefinnande. / Aim: To describe how occupational therapists working in home rehabilitation perceive their occupational balance. Method: The study used a survey to describe how occupational therapists working in home rehabilitation perceived their occupational balance. A cross-sectional study was conducted with a quantitative approach and a descriptive focus. The survey consisted of structured questions and clear background questions and was designed based on the Occupational Balance Questionnaire (OBQ11). The sample consisted of licensed occupational therapists in home rehabilitation who had worked for at least one year and had an employment rate of at least 50%. Results: The study examined the self-reported occupational balance of 43 occupational therapists and it´s relationship with sociodemographic factors. The majority of participants were women aged 30-39, living with children, and had worked in the profession for 1-10 years. The majority of participants estimated that they did not agree with all the statements except for "I have enough time to do what I need to do", where 58.1% of participants estimated that they agreed. Participants with children, over 40 years old, living with a partner, working 80-89% of full-time hours, and with more experience in the profession tended to report higher levels of occupational balance. Conclusion: The study shows that occupational therapists working in home rehabilitation experience a low occupational balance, which can be influenced by factors such as gender, age, employment status, living situation and family situation. Women who have multiple roles in life may have difficulty maintaining a balance between work and personal life, which can have negative consequences for their work environment and well-being. The study can be used to develop strategies to improve occupational balance among occupational therapists in home rehabilitation and thus improve their work environment and well-being.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med MS-fatigue upplever upplägg och innehåll i FM-kursen, samt vilken betydelse de upplever att kursen haft för deras möjligheter att hantera sin MS-fatigue i vardagen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data är analyserad med riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att deltagarna upplevde att kursen var lärorik men ansträngande. Samtidigt gav kursen dem kunskap och strategier för att hantera MS-fatigue i vardagen. Huvudfyndet anses vara hur deltagarna upplever kursen stöttat dem hantera MS-fatiguen i vardagen genom användning av strategier och hjälpmedel. I diskussionen tas aspekten av resultatet om hur deltagarna blivit mer aktiva trots de infört vila i relation till aktivitetsbalans. Även aspekten om arbetsterapeutens expertis inom hjälpmedel och stödja deltagarna i användning av detta kunde möjliggöras i kursen. Konklusionen är att fler studier behövs för att studera Fatigue Management påverkan på aktivitet ur aktivitetsbalansperspektivet. / The purpose of this study was to describe how people with MS fatigue experience the structure and content of the FM course, and if the course helped them to handle their MS fatigue in their daily lives. A qualitative method of semi structured interviews was used. Data is analysed with directed qualitative content analysis. The result shows that the participants felt that the course was educative but strenuous. The course gave them knowledge and strategies for managing MS fatigue in everyday life. The main finding is considered how the participants experience the course supported them managing the MS fatigue in everyday life through the use of strategies and tools. In the discussion, the aspect of the result of how participants became more active, despite the added rest in relation to the activity balance, is taken. The aspect of the occupational assistant's expertise in assistive devices and supporting participants in using this could also be made possible in the course. The conclusion is that more studies are needed to study Fatigue Management's impact on activity from the activity balance perspective.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.