Bakgrund: Aktivitetsbalans är en självupplevd känsla av att ha balans mellan fritid, arbete och vila. Att ha aktivitetsbalans är viktig för att en person ska kunna ha en god hälsa och livskvalitet vilket kan vara svårt för mjölkbönderna som både bor och arbetar på sina gårdar. Syfte: Studiens syfte var att studera svenska mjölkbönders upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet och om ett samband fanns mellan dessa. Metod: En elektronisk enkätstudie genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ del. Enkäten var utformad med demografiska frågor; frågor utifrån de två bedömningsinstrumenten, Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ) samt ytterligare tre  frågor baserade på att arbeta som mjölkbonde. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och en kvantitativ bearbetning. Deltagandet bestod av 331 mjölkbönder. Resultat: Mjölkbönderna upplevde en låg aktivitetsbalans och livskvalitet. Resultatet visade att det överlag fanns ett samband mellan den skattade aktivitetsbalansen och livskvaliteten. Mjölkbönderna uppgav att det var nöjda med sitt arbete men att de långa arbetsdagarna påverkade fritiden negativt vilket även påverkade deras livskvalitet. Även den ekonomiska situationen gav konsekvenser för mjölkböndernas livskvalitet. Slutsats: Mjölkbönderna har en låg aktivitetsbalans som påverkade deras livskvalitet. Det är viktigt att vården får mer kunskap om mjölkböndernas situation för att erbjuda dem rätt vård och rehabilitering. / Background: Occupational balance is a self-perceived feeling of having a balance between leisure, work and rest. Having an occupational balance is important for a person to be able to have good health and quality of life, which can be difficult for dairy farmers who both live and work on their farms. Aim: The aim of the study was to investigate Swedish dairy farmers' experience of occupational balance and quality of life. Method: A quantitative and qualitative electronic survey was conducted. The questionnaire was designed according to two assessment instruments, the Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and the Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ), as well as three more questions based on working as a dairy farmer and demographic questions. The analysis was done through a qualitative content analysis and a quantitative process. The participation consisted of 331 dairy farmers. Results: Dairy farmers experienced a low occupational balance and quality of life. The results showed that overall there was a correlation between the estimated occupational balance and the quality of life. The dairy farmers stated that they were satisfied with their work but that the long working days went beyond their free time, which could affect their quality of life. The economic situation also had consequences for the dairy farmers' quality of life. Conclusion: The dairy farmers have a low occupational balance that affects their quality of life. It is important that healthcare receives more knowledge about the dairy farmers' situation in order to offer them the right care and rehabilitation.

Syftet med denna studie var att beskriva aktivitetsbalans hos personer med MS och om det fanns några samband mellan personernas sociodemografiska faktorer, deras MS-påverkan och aktivitetsbalans. Metoden var deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ studiedesign, där data inkluderade 41 vuxna personer med MS, i åldern 25-72 år (median 43år). Två självskattningsinstrument användes, Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) och Multiple Sclerosis Impact Scale (MSIS-29). Data analyserades med icke-parametrisk deskriptiv statistik och samband analyserades med korrelationer. Fisher´s Exact Test genomfördes för sambandet i korstabellen. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna rapporterade sig ha en god aktivitetsbalans samt angav en låg grad av MS-påverkan. Majoriteten av deltagarna angav en högre nivå av psykologisk påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet relaterat till deras MS. Korrelationerna visade att ju större MS-påverkan var desto lägre skattades aktivitetsbalansen. Däremot fanns inga signifikanta samband mellan sociodemografiska variabler och aktivitetsbalans, förutom vid typ av bostad som visade på att majoriteten personer med MS som bodde i lägenhet och skattade hög aktivitetsbalans, var större än majoriteten som skattade hög aktivitetsbalans som bodde i villa, radhus. Slutsatsen blev att flertalet deltagare i studien upplevde låg MS-påverkan och hög aktivitetsbalans, en ökad MS-påverkan gav minskad aktivitetsbalans. Deltagarnas MS gav främst psykologisk MS-påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet. Samt att majoriteten av deltagare med hög aktivitetsbalans bodde i lägenhet. Denna studie har bidragit till ökad förståelse om MS sjukdomens påverkan på aktivitetsbalans hos personer med MS. En viktig kunskap inför arbetsterapeutiska interventioner, vilket utökar personcentrerat helhetsperspektiv som bidrar till livstillfredsställelse och hälsa hos personer med MS. / The aim of this study was to describe occupational balance among people with MS and whether there was any correlation between their socio-demographic factors, their MS-impact and occupational balance. A descriptive cross-sectional study with quantitative study design was used. Data included 41 adults with MS, aged 25-72 years (median 43years). Two different self-assessment were used; the Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) and the Multiple Sclerosis Impact Scale (MSIS-29). Data were analyzed with non-parametric, descriptive statistics and correlations. The Fisher's Exact Test was conducted for the correlation in the cross-tabulation. The results showed that most of the participants reported a good occupational balance and a low level of MS impact. The majority of participants reported a higher level of psychological disability impact on activity and well-being in daily life related to their MS. The correlations revealed that those who reported a high degree of MS impact reported a lower occupational balance. In contrast, there were no significant associations between socio-demographic variables and occupational balance, except for type of housing which showed a significant association. The majority of participants who reported high occupational balance lived in an apartment. In conclusion, the majority of participants in the study experienced low MS impact and high occupational balance, an increased MS impact resulted in a decreased occupational balance. Participants' MS mainly caused psychological MS impact on activity and well-being in daily life. Furthermore, the majority of participants with high occupational balance lived in apartment. This study has contributed to increased understanding of MS impact of activity balance for people with MS. An important knowledge for occupational therapy interventions which increases the person-centered holistic perspective that contributes to life satisfaction and health in people with MS.

Abstrakt  Introduktion: Covid-19 pandemin påverkade många människors aktivitetsmönster, befintliga vanor och levnadssätt, däribland studenter som fick studera befintliga campusförlagda utbildningar på distans. Restriktioner medförde att studenter besökte färre platser och ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter och fysiska aktiviteter. Samtidigt ägnades mer tid åt stillasittande aktiviteter, mediekonsumtion och vila. Studier visar att studenter under pandemin upplevde minskad livskvalitet, ökade stressnivåer och sämre psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva studenters upplevelse av aktivitetsbalans i relation till upplevd hälsa efter covid-19 pandemin. Metod: Studien använde en kvantitativ metod, enkätundersökning med 38 deltagare som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av instrumenten the Occupational Balance Questionnarie (OBQ) och the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) samt egenkonstruerade frågor. Insamlad data analyserades genom en icke-parametrisk metod. Resultat: Resultatet visar att studenterna upplevde relativt god hälsa, men att aktivitetsbalansen skattades lägre efter pandemin. Positiva samband med högre nivåer av aktivitetsbalans och salutogen hälsa återfanns i stöd från studiekamrater och campusbaserade studier. Studenter som bodde tillsammans med någon skattade högre nivåer av aktivitetsbalans och hälsa, jämfört med ensamboende.  Slutsats: Pandemin har påverkat studenternas aktivitetsbalans och hälsa. Studien fann samband mellan aktivitetsbalans och hälsa i förhållande till studieform, boendeform och upplevt stöd från klasskamrater. / Abstract  Introduction: The covid-19 pandemic affected people’s occupational patterns, habits, and lifestyles, including students who had to study existing campus-based studies online. Restrictions meant that students visited fewer places and spent less time on social and physical activity. More time was spent on sedentary activities, media consumption and rest. Studies have shown that students experienced a reduced quality of life, increased stress levels and poorer mental health during the pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe students’ experience of occupational balance in relation to perceived health after the covid-19 pandemic. Method: A quantitative and a non-parametric method was used. 38 participants were included. The questionnaire consisted of the Occupational Balance Questionnaire and The Salutogenic Health Indicator Scale, as well as self-constructed questions.  Results: Students experienced relatively good health, but the occupational balance was possibly lower. Positive associations with higher levels of occupational balance and salutogenic health were found in support from classmates, campus-based studies and living together. Conclusions: Students' occupational balance and health was possibly affected after the pandemic. The study found relationships between occupational balance and health in relation to education form, living situation and their sense of support from classmates.

Syfte: Att öka förståelsen för anhörigas levda erfarenheter av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbats av stroke. Metod: Individuella kvalitativa intervjuer med sju personer (alla kvinnor, ålder 63 - 87år) sammanboende med manlig partner som drabbats av stroke (strokeinsjuknandet 6 - 24 månader sedan). Fenomenologisk hermeneutisk metod användes för dataanalys. Resultat: Deltagarna beskriver den essentiella meningen av aktivitetsbalans som en känsla av frihet och kontroll. Det är en strävan för deltagarna att uppnå en känsla av balans i alla dimensioner av fenomenet aktivitetsbalans. Faktorer i omgivningen och hos personen kan möjliggöra eller hindra anpassningen till den nya livssituationen och till den nya rollen som informell vårdgivare. Vid aktivitetsobalans beskriver deltagarna tecken på ohälsa. Konklusion: Deltagarnas nya roll som informell vårdgivare påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Studien belyser vikten att som arbetsterapeut inkludera den anhörige i rehabiliteringsprocessen, ge den anhörige möjlighet att utforska den nya rollen och utveckla egen känsla av kompetens då detta påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Fokus mot de anhörigas aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är av betydelse i syfte att förebygga ohälsa. / Aim: To develop an understanding of relatives´ lived experiences of occupational balance when cohabiting partner suffers from stroke. Material and method: Individual qualitative interviews with seven informants (all female, aged 63-87) living together with a male partner that suffered from stroke in the past 6-24 months. The interviews were analyzed using phenomenological hermeneutical method. Result: The informants describe the essential meaning of occupational balance as a sense of having control and freedom. The informants are striving to achieve a feeling of balance in every dimension of the phenomena. Personal and environmental factors can enable or inhibit the adaptation in the new life situation and the new role as an informal caregiver. In case of occupational imbalance, the informants express experience of physical, cognitive and psychological health issues. Conclusion: The informants´ new role as an informal caregiver affects the experience of occupational balance. This study illustrates the importance of including the closest relatives in the process of rehabilitation, to let them explore the new role as a caregiver and to achieve a feeling of competence and confidence. The concern of the closest relatives´ occupational balance and activity pattern is relevant to prevent illness.

Inledning och bakgrund: Att bli mamma för första gången innebär en stor livsomställning med förändringar i aktivitetsmönstret och antagandet av en ny roll. Forskning visar att kvinnor skattar sin aktivitetsbalans lägre än männen de lever tillsammans med. Förekomsten av upplevd god aktivitetsbalans kan utgöra förutsättningar för individens hälsa. Aktivitetsbalans definieras som den subjektiva upplevelsen av rätt variation och antal göranden i det individuella aktivitetsmönstret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förstagångsmödrars, som lever i en parrelation, upplevda aktivitetsbalans under de första 6 till 18 månaderna efter förlossningen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och  innehållsanalys genomfördes. Informanter rekryterades via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier: Tidens betydelse för förstagångsmödrars upplevda aktivitetsbalans, Aktiviteter av betydelse för upplevelse av aktivitetsbalans, En personlig inställning till livsomställningen och Omgivningens betydelse för aktivitetsbalans vilka bildade åtta underkategorier.  Slutsats: Återhämtande aktiviteter, aktiviteter som gav en känsla av identitet utanför modersrollen, upplevelse av god fördelning i av hushållssysslor, fritid och barnskötsel partner emellan samt engagemang i arbete och studier var av vikt för upplevelsen av god aktivitetsbalans. / Introduction: Becoming a mother is a life-changing experience that causes changes in the occupational pattern and the adoption of a new role. Research shows that women rate their occupational balance lower than the men they live with. The presence of occupational balance can create good conditions for the experience of health. Occupational balance is defined as the subjective experience of the right variation and amount of occupations in the occupational pattern.  Aim: The aim of the study was to describe how new mothers, in a relationship, experienced occupational balance during the first 6 to 18 months postpartum. Method: The study was a qualitative study with semi-structured interviews and a content analysis was applied. The informants were recruited through convenience- and snowball selection. Results: The result was presented through four categories: The meaning of time for first-time mothers experienced occupational balance, Occupations of significance for experienced occupational balance, A personal view on the change of life and The significance of the social surroundings for occupational balance. These created eight sub-categories.  Conclusions: Activities that created a sense of recovery, identity besides the role as a mother, experiences of a satisfying distribution of housework, leisure, childcare and engagement in work or studies wereas important for the experience of occupational balance.

Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelse av aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt i samband med covid-19-pandemin. Metod: Genom en kvalitativ induktiv ansats med ett strategiskt urval genomfördes 17 semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka mönster och upplevelser av tillvaron i deltagarnas berättelser. Resultat: Deltagarna beskrev att det funnits både svårigheter och möjligheter för hur de kunde adaptera och hitta nya sätt att utföra aktiviteter på. Med färre aktiviteter och mer tid att förfoga över blev deltagarna angelägna om att komma till rätta och utföra aktiviteter som upplevdes meningsfulla för att finna balans i vardagen. Aktivitetsmönster tog ny form då aktiviteter förändrades och/eller försvann varpå deltagarna anpassade sig efter de nya förutsättningarna, och aktiviteterna med dem. Resultatet lyfte hur aktivitetsbalansen påverkades då aktiviteter förändrades eller försvann, att deltagarna utmanades att hitta strategier för att finna meningsfulla aktiviteter i den nya vardagen. Slutsats: Studien visade att engagemang i aktivitet hörde samman med välmående och vikten av tillgänglighet. Ökad kunskap behövs för att bidra med insikt i vad som bibehåller balans, hur tillgängligheten kan öka och vilket stöd arbetsterapeuter och samhället kan ge. / Aim: To describe patterns of daily occupations and experience of occupational balance in individuals over 70 years of age after the introduction of the Public Health Agency of Sweden's recommendations on limited social contact in connection with the covid-19-pandemic. Method: Through a qualitative inductive approach with a strategically planned selection, 17 semi-structured interviews were conducted. Data was analyzed through a qualitative content analysis to discover patterns and experiences of existence in the participants stories. Results: Participants described that there have been both difficulties and opportunities for how they could adapt and find new ways to perform activities. With fewer activities and more time at their disposal, the participants became eager to come to terms with and perform activities that felt meaningful in order to find balance in everyday life. Patterns of daily occupations have taken on new forms as activities have changed and/or disappeared, after which the participants adapted to the new conditions and the activities with them. The results highlight how the occupational balance has been affected when activities have changed or disappeared, that participants have been challenged to find strategies to find meaningful occupation in the new everyday life. Conclusion:The study showed that participation in occupation is related to well-being and the importance of accessibility. Increased knowledge can provide insight into what maintains balance, how accessibility can increase and what support occupational therapists and society can provide.

Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014.    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården.  Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi.  Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi.  Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering. / Summary: Art therapy is a creative treatment method that can be used for both preventive and rehabilitative purposes when psychological factors affect the development and experience of ill health. This paper describes the results of a clinical experience evaluation of art therapy groups conducted at a health center during 2010 - 2014.    Purpose: To describe patients' experiences of participating in group art therapy in primary care. Method: Evaluation of 44 art therapy participants' experiences with art therapy via open question questionnaires. The questions were about lessons learned, goals, and what they missed or would like to change in the art therapy and their experiences in relation to any other treatments. Grounded Theory was used to analyze the answers, which clarified participants' experiences of what was valuable to them in their participation in art therapy. The results showed that group art therapy helped participants express and explore emotions that increased insight and provided catharsis. Art therapy created awareness and understanding of how the individual's own situation affects the experience of health. Through communication with and about the image, messages about the life situation were conveyed, which facilitated change in activity patterns and the ability to see oneself as valuable. Changing activity patterns enabled activity balance. The group helped participants understand their illness and see that they were not "weird," but responded normally to heavy loads. Art therapists with a basic profession as occupational therapist can work purposefully with activity balance in art therapy.  Conclusion: Art therapy can, based on this study, be effective for patients in primary care. The art therapist who also is an occupational therapist, can work purposefully with activity balance. The art therapy can be combined with occupational therapy theory and the value dimensions of the ValMO model: concrete, socio-symbolic and self-rewarding value. Art therapy could thus fill a gap and be complementary to other treatment in primary care. The participants' increased understanding of their disease could secondarily lead to reduced medicalization.

Personer som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) upplever mångfacetterad aktivitetsobalans i sin vardag. Arbetsterapeuter strävar till att stödja aktivitetsbalans och öka upplevelsen av tillfredsställelse men kunskapen om hur man kan stödja dessa personers upplevelse av balans är bristfällig. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring att stödja aktivitetsbalans hos personer som lider av IPS. Sju arbetsterapeuter intervjuades för ändamålet. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet framhävde som resonemangets grunddrag att variera mellan teoribaser samt mellan att arbeta med synliga aktivitetsmönster och upplevd balans. Det reflekterar att arbetsterapeuters metoder och resonemang kan bidra till att skapa aktivitetsbalans. Nya insatser som mångsidigare inbegriper det sociala sammanhanget behövs Vidare forsnkning behövs om de arbetsterapeutiska insatsernas effekter för att stärka deras evidens. / People suffering from emotionally unstable personality disorder face various forms of occupational imbalance in their daily life. Occupational therapists strive to suppport occupational balance and thus increase the experience of satisfaction. Knowledge of how to support the experience of balance is yet insufficient. The aim of this study was to describe the reasoning of occupational therapists when working with people suffering from emotionally unstable personality disorder and supporting occupational balance. Seven occupational therapists were interviewed. Analyses were conducted using qualitative content analysis. Results emphasise that the reasoning is based upon combining different theoretical perspectives and varying between working with visible occupational patterns and individually experienced balance. This accentuates that the reasoning and methods of occupational therapists may contribute to create occupational balance. Broader methods considering also the social context are needed. Also, further studies evaluating the effects of already existing methods used in occupational therapy is needed to strengthen the evidence.

Syfte: Att beskriva och kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med ME/CFS och betydelsen för aktivitetsbalans. Metod: För att besvara syftet så utfördes en litteraturöversikt som inkluderar kvalitativa studier, kvantitativa studier och litteraturstudier, totalt åtta studier. Resultat: Arbetsterapeutiska interventioner har många fördelar som visar att arbetsterapi som används i rehabilitering har betydelse för vuxna med ME/CFS i det dagliga livet på olika sätt. Att aktiviteter skulle delas upp i relation till klientens aktivitetsnivåer och energinivåer synliggjordes. Individuell intervention som Pacing strategier och Gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan användas som arbetsterapeutiska verktyg för diagnosgruppen ME/CFS och har betydelse för aktivitetsbalans. Det framkommer att kortsiktiga individuella interventioner kan vara kan vara effektiva och att Gruppbaserad self-managementprogram visar inga långvariga effekter. Slutsats: Uppsatsen visar fördelar att tillämpa Pacing som copingstrategi inom arbetsterapi för klienter med ME/CFS. Pacing strategier kan vara ett betydelsefullt arbetsterapeutiskt verktyg eftersom klienterna behöver strategier till att bespara sina energinivåer för meningsfulla aktiviteter. Pacing strategier visar ge goda effekter och beskrivs vara den säkraste intervention för klienter med ME/CFS. Pacing möjliggör för klienterna att uppnå aktivitetsbalans i vardagen. Arbetsterapeutisk gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan vara en del av den arbetsterapeutiska rehabiliteringen av klienter med ME/CFS. Gruppbaserade self-managementprogram är funktionellt inom primärvården, vilket uppskattades av klienterna eftersom det möjliggör klientträffar med andra med samma diagnos. Genom gruppinterventionen har klienterna lärt sig att använda Copingstrategier och arbeta med sin acceptans. Gruppinterventionen resulterade att klienter lärde sig att undvika överansträngning, lärde sig att förändra levnadsvanor, energibesparing vilket kan stödja klienterna. Resultatet visar att efter genomförd gruppintervention är det betydelsefullt för klienter att hålla kontakten och skapa nätverk mellan klienterna. Arbetsterapi och arbetsterapeuten har betydelse för rehabiliteringen av klienter med ME/CFS och för deras aktivitetsbalans i dagliga livet. Det är viktigt att ta hänsyn till klientens uppfattningar, värderingar och synpunkter i relation till klientens diagnos. Ett dåligt bemötande och omhändertagande i hälso-och sjukvården kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är betydelsefullt att arbetsterapeuten respekterar och har kunskapen om diagnosens pendlande symtom i samband med rehabiliteringsinsatser och interventioner. Det finns ett behov och efterfrågan om vidare forskning inom området, eftersom det är ett begränsat område gällande arbetsterapi och arbetsterapeutens betydelse i rehabilitering för klienter med ME/CFS som kan främja aktivitetsbalans.

The purpose of this grounded theory qualitative study was to examine the experiences of college students who defined themselves as high-risk drinkers in order to understand the meaning and purpose that engagement in such a leisure occupation held for them. By examining the world of high-risk drinking, the study also sought to develop an understanding of the impact that high-risk drinking had upon psychosocial development during the college years. Individual open-ended interviews were conducted with four male and four female participants (aged 21 to 27). The data were analyzed by three analysts utilizing constant comparative procedures. The findings revealed an emergent grounded theory indicating high-risk drinking adhere to the serious leisure hobby framework developed by Stebbins (2007). As such, the participants had a long-term time investment with drinking, developed special skills through sustained effort, solidified a unique identity as a hobbyist, found deep meaning and purpose through the hobby, and performed the hobby within a unique and special world in concert with other hobbyists. Their high-risk drinking provided structure and a sense of belongingness within the larger university context. Further, the findings indicate that across time, facilitating factors catalyzed their engagement in the hobby, while the moderating factors became less influential. The participants also believed that their highrisk drinking will easily diminish post-graduation merely by changing their life role and context. iv Envisioning high-risk drinking as a serious leisure hobby, rather than a psychiatric or medical disorder, provides an alternative framework upon which prevention and intervention programming may be focused. Occupational therapist could provide an important health care role on campuses by assisting students to (a) understand the factors underlying the appeal of high-risk drinking, (b) understand the implications that a restricted range of leisure occupations may have upon their health, psychosocial development, and occupational identity, and (c) explore alternative health-producing leisure occupations.