Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke – experimentell tvärsnittsstudie. Totalt deltog 55 personer i åldrarna 18-65 år. Rekryteringen skedde via bekvämlighetsurval. Data insamlades med hjälp av en enkät som innehöll instrumentet Occupational Balance Questionnarie (OBQ) samt några bakgrundsvariabler. För sammanställning av insamlad data har deskriptiv och använts. Resultatet visade att respondenterna skattade sin aktivitetsbalans lågt. Det förekom ingen signifikant skillnad i aktivitetsbalansen i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendesituation, hemmaboende barn eller lönearbete. Resultatet visar att det finns ett ökat behov av arbetsterapi för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att strukturera sin vardag. Då resultaten inte kan generaliseras till en större population, rekommenderar författarna ytterligare forskning kring aktivitetsbalans hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. / Persons with neuropsychiatric disabilities can experience difficulties that can have significant impact on the activities of daily life. Occupational balance is a frequently used concept in occupational therapy, describing an individual’s perception of having the satisfactory amount of occupation and the right variation between occupations. There are currently no studies addressing the occupational balance rates in adults with neuropsychiatric disabilities. The aim of this study was to describe the self-reported occupational balance in adults with neuropsychiatric disabilities. This quantitative non- experimental cross-sectional study comprised a convenience sampling of 55 participants (age range 18-65 years). Data were collected from a self-rating questionnaire that contained the instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and some background variables. Descriptive statistics were used to compile the results. The results show that the participants rated their activity balance as low. Moreover no significant difference was found in the occupational balance when normalized to: gender, age, housing, child dependency and employment. These results imply that an increased utilization of occupational therapy might be beneficial for people with neuropsychiatric disabilities. The authors conclude that further research is required to more fully evaluate the rate of occupational balance in adults with a neuropsychiatric disability.

Datoranvändningen har ökat i samhället och datorspelandet har överrepresenterats av unga killar. Datorspelandet har relaterats till både hälsoproblem och positiva effekter. Studien utgick ifrån den subjektiva upplevelsen av aktivitetsbalans eftersom den är viktig för hälsan och inom arbetsterapin. Syftet var att beskriva självupplevd aktivitetsbalans hos killar (i åldern 16-20 år) som spelade datorspel. En kvantitativ enkätstudie gjordes på 58 datorspelande killar. Datainsamlingen gjordes med Occupational Balance Questionnaire. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien studerade på gymnasieskolor. Deltagarna skattade i genomsnitt hög aktivitetsbalans. Resultatet visade en relation mellan antal timmar vid datorspel och självskattad aktivitetsbalans. Några deltagare upplevde att datorspelandet tog tid från andra saker de ville göra, exempelvis sömn, skolarbete och viktigare saker prioriterades bort. Samhällets normer kan ha påverkat att en del deltagare ansåg att det fanns viktigare saker de borde göra. Datorspelandet upplevdes meningsfullt och var en av flera aspekter som inverkade på deltagarnas aktivitetsbalans. Studien bekräftade arbetsterapeutens roll att se aktivitet i sitt sammanhang, ha en holistisk syn på människan och främja meningsfulla aktiviteter för individen. Ytterligare forskning behövs för att öka förståelsen för hur datorspelandet påverkar ungdomars aktivitetsbalans och hälsa. / Computer use has increased in society and young guys played the most computer games. Computer gaming has been related to both health problems and positive effects. The subjective experience of occupational balance is important for the health and within occupational therapy. The aim was to describe self-perceived occupational balance among guys (16-20 years) who played computer games. A quantitative survey was made among 58 computer gaming guys. Data collection was made through Occupational Balance Questionnaire. The sample was made with regard to convenience and the participants studied at high schools. They rated average high occupational balance. There was a correlation between the time playing computer games and self-rated occupational balance. Some of the participants experienced that playing computer games took time away from other things they wanted to do, for example sleep, school work and more important things were lesser prioritized. Societal norms may have influenced the participants to see computer gaming as unimportant. Computer gaming was meaningful and one of several aspects that influenced the occupational balance. The study confirmed the occupational therapists role to apply a holistic perspective and promote meaningful occupations. Further research would increase the understanding how computer gaming affects youths’ occupational balance and health.

Syfte: Syftet med studien var att studera aktivitetsbalans och stress samt att studera relationen dem emellan. Metod: Respondenter värvades genom olika Facebookgrupper samt på författarnas Facebooksidor. Åttiofem enkäter skickades ut via Messenger och 66 enkäter med fullständiga data inkom. Respondenterna med fullständiga data var i olika åldersgrupper från 16 till 60 år. Enkäten innehöll sociodemografiska frågor, instrumenten OBQ 11 samt PSS-10. OBQ 11 mäter subjektiv aktivitetsbalans och PSS-10 mäter upplevd stress. Data bearbetades genom statistikprogrammet SPSS. Ett korrelationstest genomfördes för att analysera sambandet mellan OBQ 11 och PSS-10. För att jämföra de sociodemografiska grupperna genomfördes ett Mann-Whitney U-test. Resultat: En statistiskt signifikant negativ korrelation fanns mellan OBQ 11 och PSS-10, vilket visar på samband mellan aktivitetsbalans och stress. Fördelningen blev ojämn inom de sociodemografiska variablerna: kön samt om respondenterna hade barn eller ej och därför har ingen jämförelse mellan grupperna varit aktuell. Ingen signifikant korrelation fanns mellan de sociodemografiska grupperna och OBQ 11 eller PSS-10, men några mindre skillnader framkom. De som arbetar vid sidan av studierna skattade lägre aktivitetsbalans och stress än de som inte arbetade. Singlar skattade en högre aktivitetsbalans och en lägre stress än de som var i ett förhållande. Slutsats: Även om studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av ett litet urval visar studien på en trend mot att det finns ett samband mellan aktivitetsbalans och stress. Studien kan därmed ligga till grund för kommande forskning. / Occupational balance and stress among college students at a university in southern Sweden. - A cross-sectional study.  Aim: The aim was to study occupational balance and stress as well as the relationship between them. Method: Respondents were recruited through different Facebook-pages and through the authors Facebook-page. Eighty-five questionnaires were sent through Messenger and of those, 66 questionnaires with a full data set were included. The respondents with a full dataset were in the ages 16 - 60 years old. The questionnaire consisted of sociodemographic questions, OBQ 11 and PSS-10. OBQ 11 measures subjective occupational balance whereas PSS-10 measures perceived stress. The data was analyzed using the statistical program SPSS. A correlation-test was done to analyze the correlation between OBQ 11 and PSS-10. To compare the sociodemographic variables, a Mann - Whitney U Test was performed. Results: There was a statistically significant negative correlation between OBQ 11 and PSS-10, which supports the correlation between occupational balance and perceived stress. The distribution of the sociodemographic variables: gender and if the respondents had a child or not was erratical and therefore no comparison between them was performed. There was no significant correlation between the sociodemographic variables, however there were some small differences which could be identified. A lower occupational balance and a lower level of stress was identified in those who combined studies with work, compared to those who did not work. Further, those who were single experienced a higher occupational balance and a lower level of stress than those who were in a relationship. Conclusion: Although the results of the study are to be interpreted with caution due to the small sample size, it points to trends towards a correlation between occupational balance and stress. The study may therefore be used as a stepping-stone for future research.

Inledning/bakgrund: Ensamstående föräldrar tenderar att uppleva mer stress och begräsningar i vardagen, jämfört med föräldrar i partnerskap. Att få tiden att räcka till för olika aktiviteter ses som en utmaning. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva ensamstående förvärvsarbetande föräldrars självskattade aktivitetsbalans. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med frågor som berörde kön, arbetsomfattning, boendesituation, antal hemmaboende barn, samt antal dagar de bor hemma. Tilläggsfråga gällande upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen, samt självskattningsinstrumentet Självskattad aktivitetsbalans (OBQ11) ingick i enkäten. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades 133 respondenter, varav 129 kvinnor. Icke-parametriska tester användes för att analysera skillnader och studera samband. Den öppna frågan analyserades kvalitativt. Resultat: Respondenternas totala OBQ11-poäng visade på låg aktivitetsbalans jämfört med tidigare studier där aktivitetsbalans skattats hos andra målgrupper. De med två barn hade lägre skattad aktivitetsbalans än de med ett barn. Det fanns ett samband mellan OBQ11-poäng och upplevelse av tillräckligt med stöd från omgivningen. Tilläggsfrågan visade på gemensamma upplevelser såsom känsla av ensamhet, avsaknad av stöttning, bristande förtroende till samhället. Slutsats: Ensamstående förvärvsarbetande föräldrar visade sig ha låg aktivitetsbalans och upplevde brister i stöd från omgivningen. Hälsofrämjande insatser på individ- och gruppnivå behövs för att stärka målgruppens aktivitetsbalans. / Introduction: Single parents experience more stress and limitations in everyday life in comparison to parents in partnership. Finding enough time to various activities is seen as a challenge. Aim: The aim was to describe self-rated occupational balance of employed single parents. Method: A quantitative cross-sectional study using a web survey with questions regarding gender, scope of work, living situation, number of children living at home and number of days they live at home. A supplementary question regarding the experience of sufficient support from the surrounding and the self-rating instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) was included in the survey. Through convenience sampling 133 respondents were recruited, of which 129 were women. Non-parametric tests was used to analyze differences and study correlation. Results: The respondents' total OBQ11 score showed low activity balance compared with results from previous studies of occupational balance estimated in other target groups. Parents with two children had lower self-rated occupational balance than parents with one child. There was a correlation between OBQ11 scores and experience of sufficient support from the surrounding. Conclusion: Working single parents turned out having low occupational balance and experienced lack of support from the surrounding. Health-promoting efforts at individual and group level are needed to strengthen the target group's occupational balance.

Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplever sin vardag samt vilka strategier de använder. Metoden som valdes var en manifest innehållsanalys på skönlitterära biografier. Fyra böcker valdes ut för analys och tolkning. Resultatet utgjorde fem kategorier med tillhörande 13 underkategorier. Kategorierna var upplevelsen av att känna sig annorlunda, obalans i vardagen, svårigheter att hantera intryck och impulser, diagnosens betydelse samt strategier för att klara av vardagen. Slutsatsen av examensarbetet visade att individens upplevelse är viktig för att få en ökad förståelse kring ADHD. Ytterligare en slutsats som kan dras är att arbetsterapeuten med kunskapen kan arbeta med hälsofrämjande insatser för att förenkla vardagen för en person med ADHD. / The aim of the study was to describe how people with ADHD experience their everyday lives and what strategies they use. The chosen method was a manifest content analysis on autobiographies. Four books were selected for analysis and interpretation. The result consisted of five categories with 13 associated subcategories. The categories were the experience of feeling different, everyday imbalances, difficulty in managing impressions and impulses, the significance of diagnosis and strategies to cope with everyday life. The conclusion of the thesis work showed that the individual's experience is important for gaining an understanding of ADHD. Another conclusion that emerged from the thesis, is that the occupational therapist with their knowledge can work with health promoting efforts to simplify the daily life for people with ADHD.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Syfte: Beskriva manliga elitidrottares erfarenheter av hur elitidrotten påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign användes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga elitidrottare deltog. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: “Arbetsrutiner ser olika ut under året, “Att hantera med- och motgångar”, “Vardagen med familj och vänner” och “En medveten livsstil”. Resultat:Elitidrotten påverkar de manliga elitidrottarnas förutsättningar för aktivitetsbalans under perioder. Elitidrotten ger tydliga vanor och rutiner som till stor del främjar aktivitetsbalans. Rätt mängd och variation av aktivitet och återhämtning visade sig vara en central och viktig del i demanliga elitidrottares vardagsliv. Faktorer som kunde komplicera aktivitetsbalansen var långa perioder av resor, att kunna hantera med- och motgångar samt anpassningar av sociala relationer och fritidsaktiviteter. Välbefinnandet nämndes i relation till aktivitetsbalans och elitidrotten påverkade till en aktiv och medveten livsstil som främjade aktivitetsbalans och välbefinnande. Slutsats: Elitidrotten påverkade manliga elitidrottares förutsättningar för aktivitetsbalans. Studien kan användas i ett hälsopromotivt syfte för att medvetandegöra denna förståelse hos elitidrottare, arbetsterapeuter och samhället i stort.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Syfte: Det är en stor omställning i livet att få en ny familjemedlem. Därför finns det ett behov av att undersöka förstagångsföräldrars erfarenhet av aktivitetsbalans samt vilka aktiviteter som anses vara meningsfulla. Men även undersöka om det finns något intresse av att få stöd i att strukturera aktiviteter under den första tiden hemma med barnet. Metod: Informationen samlades in genom semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberades. Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och kodades. Utifrån koderna gjordes en analys. Föräldrarna fick även skatta sin upplevda aktivitetsbalans på en skala mellan 1–10. Resultat: Av studien gick det att utläsa att det inte fanns ett uttalat behov av stöd under barnets första år, men att det utifrån beskrivningarna av situationen som uppstod efter barnets hemkomst, fanns ett visst behov av att få stöd i att hitta aktivitetsbalansen under den första tiden. Slutsats: Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det fanns ett behov av stöd under den första tiden med barnet, då det beskrevs som en tid av osäkerhet. Det medförde en stor omställning vilket innebar att föräldrarnas vanor och rutiner ställdes på ända och de behövde hitta ett nytt aktivitetsmönster. Fortsatt forskning: För att få ett större underlag och inom ett bredare åldersspann på både föräldrar och barn, skulle det behövas kvantitativa studier. Men även fler kvalitativa studier vore nödvändigt för att kunna få en fördjupad förståelse för föräldrarnas erfarenheter och upplevelser. / Purpose: It is a great change in life to get a new family member. Therefore there is a need to examine first-time parents' experiences of activity balance and which activities are considered meaningful. But also examine if there is any interest in getting support in structuring their activities during the first time at home with the child. Method: The information was collected through semi-structured interviews, which were then transcribed. Sentences were taken out, condensed and coded. Based on the codes, an analysis was made. The parents estimated their occupational balance on a scale between 1–10. Results: The study showed that there is no explicit need for support during the child's first year. But based on the descriptions of the situation that arose after the child's homecoming, there was a certain need to get support in finding the occupational balance during the first period with the child. Conclusion: Based on the result the conclusion showed that there was a need for support during the first time with the child, as it was described as a time of insecurity. This involves a major change, which includes that the parents' habits and routines where turned upside down. They had to find a new activity pattern. Further research: To obtain a larger basis and within a broader range of ages for both parents and children, quantitative studies would be needed. But even more qualitative studies would be necessary in order to gain an in-depth understanding of the parents' experiences.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ”Arbets- och privatlivets krav – Att få ihop livspusslet”. Fem huvudkategorier: ”Arbetslivets förutsättningar i förändring”, "Riskgrupper bland anställda”, ”Balansgången mellan arbetsgivarens och personalens ansvar över hälsan”, ”Hälsoinsatser som görs idag” och ”Förhoppningar kring det framtida samarbetet med företagshälsovården” och 14 underkategorier identifierades. Slutsatser: Ur ett chefsperspektiv är företagshälsovården en viktig, behövd aktör och expertresurs för arbetsplatsers och medarbetares hälsa. Arbetslivets förutsättningar är i förändring vilket ställer nya krav på såväl arbetsgivare, anställda som företagshälsovården för att möta behoven. Arbetsterapeuter har resurser att kunna möta de behov som beskrivits. Förhoppningen är att examensarbetet kan verka som vägvisare i praxis så att arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas och reduceras. / Objective: The aim was to describe how managers perceive their workplaces need of occupational health services, and try to answer whether occupational therapists can meet these needs. Methods: A qualitative inductive approach was adopted with open interview form. Five managers were recruited through a typical purposive sampling through contacts from an occupational health service in Jönköping. Interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Results: Overall theme: "Work and private life demands - to bring together the puzzle of life". Five main categories: "Working life conditions in change", “Risk groups among employees", “The balance between employers and employees responsibilities for health", "Health measures done today" and "Hopes for the future cooperation with the occupational health services" and 14 subcategories were identified. Conclusions: From a manager's perspective, occupational health services are an important, needed actor and an expert resource for workplaces and employees' health. Working life conditions are changing, which puts new demands on employers, employees as well as occupational health services to meet the needs. Occupational therapists have resources to meet the identified needs. Hopefully this study can serve as guidance in practice so that work-related ill health can be prevented and reduced.