In this thesis, I examine whether there has been an increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden, and whether some of the drivers of negative campaigning found in the United States two-party system - that is, the factors that motivate parties or candidates to attack their opponent’s policies or character traits - are active likewise in the Swedish multi-party system. Based on the results of a quantitative content analysis of Swedish parliamentary election manifestos 1970-2022, I conclude that there has been no increase in negative campaigning and trait attacks in Sweden. Furthermore, out of the three well-established drivers of negative campaigning found in the United States’ two-party system, only one (ideology) was found to be active likewise in the Swedish multi-party system. It seems that contextual factors, such as the character traits of the party leaders at the time of the campaign, the social and political environment at the time of the campaign, and the parties’ party cultures in general - indeed challenging factors to operationalize and hence measure - play a large role in influencing the use of negative campaigning, at least in Sweden.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en insikt över tillgängligheten, under fred och kris, hos de olika personalkategorierna; värnpliktiga, kontinuerligt- och tidvis anställa gruppchefer och soldater, samt att föreslå åtgärder för att öka tillgängligheten.  Det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om personell tillgänglighet inom Försvarsmakten.  I vår studie har vi observerat att det finns utmaningar med hur de personella kategorierna används inom krigsförbanden för att kunna ha god tillgänglighet i fred och kris. Det finns även begräsningar i hur de olika personalkategorierna får användas enligt lagar och regler.  Studien genomfördes med ett hermeneutiskt paradigm, en induktiv ansats och med kvalitativa metoder i form av intervjuer och workshops. Analysen skedde genom en anpassad Grounded Theory metod.  Den vetenskapliga referensramen som nyttjades var Rescourse Based View (RBV) och Dynamic Capabilites.  Under studien genomfördes intervjuer med personal inom Försvarsmakten som har varit delaktiga i att utveckla krigsförband, samt att vi har genomfört en workshop med personal ur Försvarsmakten som arbetar med personal, planerar och genomför insatser med krigsförband.  Hur de olika personalkategorierna kan nyttjas utgår ifrån gällande regelverk. Med stöd av tidigare studier, har vi sammankopplat ett resursbaserat synsätt, med teorier om humankapital och studier om militär tillgänglighet och beredskap.  Utifrån detta har vi kunnat analysera Försvarsmaktens olika personalkategoriers för- och nackdelar utifrån begreppet tillgänglighet.  Utfallet av detta blev att Försvarsmakten skulle uppnå bättre tillgänglighet genom att kraftsamla sina kontinuerligt anställda soldater, koordinera användningen av personalkategorierna för att möjliggöra att värnpliktiga kan anställas med minimal befattningsutbildning. Vidare behöver Försvarsmakten säkerställa att de anställda har en tillräcklig motivation för att tjänstgöra tillräckligt länge, då hög personalomsättning påverkar tillgängligheten. Regelverken som styr nyttjandet av personalen behöver överses då de i dagsläget inte medger ett dynamiskt nyttjande av tillgänglig personal.

No description available.

Det finns en omfattande forskning som undersöker om en stats styrelseskick, ofta mätt i graden av demokratisering, påverkar dess militära effektivitet och därmed möjligheterna att vinna mellanstatliga krig. Denna studie bidrar inom detta forskningsfält genom att undersöka om konsolidering av en stats styrelseskick påverkar sannolikheten för att vinna mellanstatliga krig. Utifrån teorier om hur stater påverkas av perioder av konstitutionella förändringar, vilka enligt vissa forskare kännetecknas av inre splittring och reducerad nationell ledningsförmåga, skapas ett antal hypoteser utifrån huvudtesen att en ökande konsolidering bör leda till en ökande sannolikhet för att vinna krig.  Studien använder en kvantitativ metod för att utifrån data över samtliga stater som deltagit i mellanstatliga krig i perioden mellan åren 1816 och 2007 pröva studiens hypoteser och besvara forskningsfrågan. Resultatet visar att konsolideringen sannolikt inte har en påverkan på statens förmåga att vinna mellanstatliga krig när sambandet undersöks under kontroll för demokratisering och ekonomisk styrka. Däremot visar studien att styrelseskicket har en effekt på konfliktutfallet, även under kontroll för alternativa förklaringar, så att en ökande grad av demokratisering tenderar leda till en ökande sannolikhet för vinst. Studien lämnar ett vetenskapligt bidrag genom att framtida forskning kan exkludera konsolideringen som en förklaringsfaktor samtidigt som den finner stöd för forskningen som visar på att styrelseskicket påverkar den militära effektiviteten.

Vilken roll spelar pengar för människors möjligheter att få sina politiska preferenser speglade i det politiska utfallet? Flera internationella studier har funnit att det politiska beslutsfattandet är tydligt vinklat till fördel för höginkomsttagares åsikter. Den här uppsatsen undersöker om samma tendenser gäller även för Sverige. Utifrån teorier om majoritetsstyre respektive elitdrivet beslutsfattande studeras sambandet mellan inkomstgruppers preferenser i politiska sakfrågor och politiskt utfall mellan åren 2002-2021. Detta görs genom regressionsanalyser med uppgifter från de nationella SOM-undersökningarna samt ett egenkodat dataset av 428 politiska utfall under den aktuella tidsperioden. Resultaten visar att endast höginkomsttagargruppens politiska preferenser uppvisar ett signifikant positivt samband med utfallet. Detta gäller för olika politiska områden och oberoende av konjunkturläge och regeringsfärg. Tänkbara förklaringar till resultaten, såsom olika nivåer av politiskt deltagande, lagstiftarnas bakgrund och intressegruppers påverkan diskuteras, liksom fyndens potentiella konsekvenser för det demokratiska systemet.

Municipal solid waste (MSW) management is a global concern due to urban population growth, particularly in developing countries. Collaboration among stakeholders in the MSW sector is vital for addressing the challenges associated with MSW management. However, initiating and operating collaborations in this domain are complex and have received limited attention in existing research. This study aims to understand collaboration in the MSW sector, specifically focusing on the factors influencing collaboration initiation and the collaboration process. The study utilizes the collaborative governance framework developed by Emerson et al. (2012) and conducts a case study on Jakarta's MSW sector, examining the Large-Scale Social Collaboration (LSSC) forum for waste management. The analysis highlights the significant influence of the political and policy landscape in creating an enabling environment for collaboration in Jakarta's MSW sector. Non-governmental organizations (NGOs) play a crucial role in initiating and nurturing the collaboration forum. The presence of discussion spaces for the discovery of shared interests among stakeholders contributes to building trust. However, challenges arise from the diverse range of participants in the forum, hindering the identification of joint action. Government endorsement and the institutionalization of collaboration through a government decree are essential for fostering collaboration. This study suggests further research on applying collaborative governance in various MSW collaboration settings and investigating the interconnections among the elements.

This study has used the method of conversational interviews and content analysis to examine how the government and the Swedish parliamentary parties view the state of democracy and to what extent democracy should be defended when under attack. The paper has analysed the government's statement of foreign policies from 2012 to 2023 and interviewed at least one member of the Parliament from each parliamentary party to understand where the party stands on the issue of defending democracy. The study has addressed the following research question: “How do the Swedish parliament parties view the state of democracy around the world and what is the parliamentary parties' opinion on the case of Taiwanese democracy, should it be defended?” The results of the analysis show that the parliamentary parties support democracies around the world and contribute to defending democracies that are attacked, like in the case of Russia's invasion of Ukraine. In the case of defending Taiwan, three parties stood out and are prepared to go the furthest to defend Taiwan in case of an invasion from China. The Liberal Party was prepared to go the furthest and suggested selling weapons to Taiwan and other democracies as well as deepening the bilateral cooperation with Taiwan. The Sweden Democrats, Center Party, Left Party, and Moderate Party want to deepen the relations with Taiwan and open a ’House of Sweden’ in Taipei. Still, all the parties and the statements of foreign policies express support to continue the ‘one-China’ policy whatsoever. The fact that all the parties answered that democracy is worth defending at any cost and we should help democracies that are under attack from non-democratic states showed that all parties agree to support and promote democracy is of the highest importance. However, there were ambiguous or unclear answers from most of the parties on the issue of supporting Taiwan, which is one of the most democratic countries in the world. Leaving me to the conclusion that democratic backsliding occurs when democracies do not support or recognize other democracies – allowing authoritarian states like China to influence Sweden's foreign policy.

In May 2022 the Swedish government took the momentous decision to apply for membership in NATO, putting an end to what had constituted Sweden’s foreign and security policy identity for over half a century. In order to make sense of this historical shift and its entailing implications for Sweden’s identity in the international sphere, I turned to the literature on ontological security and autobiographical narratives. This literature indicated that states need to maintain a stable and continuous identity in order to remain ontologically secure. However, this kind of security can be maintained despite alterations that destabilize the state’s identity through modifications of the state’s autobiographical narrative. According to some scholarly work, policymakers activate parts of the narrative and deactivate others, in order to maintain continuity to the state’s autobiography and in continuation its identity. Thus, through a qualitative analysis of Sweden’s autobiographical narrative, this thesis makes use of and tests this underpinning logic. In line with previous research, the generated insights from the study suggest that Sweden’s autobiographical narrative manifests some continuity despite membership in NATO standing in stark contrast with the state’s identity.