No description available.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse och  kunskap  kring ledarskap, kommunikation och motivation  när arbetet sker på distans. Uppsatsen är avgränsad till att i en kvalitativ studie undersöka vilka möjligheter distansarbetet har haft på ledarskapsrollen inom vald offentlig verksamhet i Sverige.  Denna studie utgår från olika teoretiska nyckelbegrepp såsom ledarskap, motivation och kommunikation. De teoretiska nyckelbegreppen  har varit grunden i den teoretiska referensramen för studien. Begreppen är hämtade från tidigare relevant forskning inom  ämnet distansarbete.  En kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 10 personer har genomförts. Urvalet bygger på fem personer med chefsposition och fem handläggare inom den valda offentliga verksamheten . Den utvalda verksamheten har efter pandemin och släppta restriktioner fortsatt arbeta på distans i större utsträckning.  Resultatet visade att de effekter som distansarbetet fört med sig på cheferna är att de har blivit aktivare  och mer närvarande i sitt ledarskap. När det kom till  kommunikationen var resultatet positivt, då ledarna hade hittat olika lösningar när det kommer till kommunikation via digitala verktyget Skype. Ledarna hade skapat en struktur med såväl planerade som oplanerade kontinuerliga avstämningar med sina medarbetare. Ledarna motiverade sina medarbetare utifrån de behov som fanns både för grupper och individer och medarbetarna var mestadels positiva till hur ledarna lyckades skapa motivation på distans. Den största utmaningen som både ledare och medarbetare framfört i studien är just samhörigheten, den sociala interaktionen och den icke-verbala kommunikationen. / The purpose of this study  is to create an understanding and a knowledge about leadership, communication and motivation when it comes to remote-work. The study  is limited to a qualitative study on the possibilities of  the leadership on remote work, within a selected public organization in Sweden. The study is based on various  theoretical concepts, such as leadership, motivation and communication. The  theoretical concepts have been the basis of the theoretical frame of reference for the study. The concepts are taken from previous relevant research within the topic of remote work. A qualitative study, together with semi-structured interviews with 10 respondents, was made. The selection is based on five persons with a managerial leader position and five case officers within the selected public organization. The selected organizations have continued to work remotely to a greater extent, after the pandemic was no longer considered a danger to the public and restrictions were lifted. The result showed that remote working led to an active and more present leadership. When it came to communication, the result was positive, as the leaders had found different solutions, regarding communication via the digital tool Skype. The leaders had created a structure for continuous reconciliation meetings with employees, that were both planned and unplanned. Motivating strategies  at a distance was mostly regarded as positive by both leaders and employees, as a result of the leaders’ endeavors, based on the needs that existed from an individual and a group perspective. The biggest challenge, that both leaders and employees presented in the study, is the relatedness, social interaction and the non-verbal communication.

In the Swedish library law, there is a clause that indicates that every municipality shall have a ‘library plan’. At the time of 2015, approximately a third of the municipalities in Sweden did not. The aim of this thesis is to map out the most important prerequisites for the development of library plans, and what the top managers of the public libraries see as important for the process. The material used for the study consists of interviews with the top managers of public libraries from municipalities with library plans and data collected from all municipalities in Sweden about the resources libraries have. The results of the study shows that municipalities without a library plan spend fewer resources on the public libraries and they have fewer librarians. Lack of time and staff are important problems for the development of library plans, but also insufficient collaboration between different parts of the municipal organization. The most important prerequisites for the development of library plan are interested politicians, enough time and resources allocated, and that the different parts of the municipal organization want to cooperate.

The Cyber-domain is normally viewed as an individual warfighting domain without much interaction with other warfighting domains. Deterrence theories often focus on larger countries without taking in account smaller nations that must use whatever means possible to deter hostile influences. Cross-Domain Deterrence is a universal theory that uses all available methods of deterrence, both military and civilian to explain how deterrence against hostile offensive action works. This paper uses a qualitative text analysis to investigate if the theory of CDD reflects the standing doctrine and focus of cyberwarfare in Sweden. The result concludes that Swedish doctrine and focus reflects the essence of cyberwarfare in CDD to a certain degree. Swedish doctrine describes the core of Cross Domain Deterrence but is lacking in the signalling and education in multi domain deterrence. The standing doctrine and focus are lacking in explanations how to evolve cyber deterrence to interact with other warfighting domains and how to implement international law in cyber-deterrence.

Denna kvantitativa studie ämnar undersöka om medborgarnas förtroende för grundskolan har påverkats av de reformer som New Public Management medförde under tidsperioden mellan år 1986 fram till 2019. Fem årtal har analyserats närmare då de visade på större förändringar i förtroendet till grundskolan. En undersökning om skillnader i förtroendet för grundskolan beroende på kön, kvinna eller man, har gjorts för att få ett bredare perspektiv. Bo Rothsteins teori om det sociala kapitalet har använts för att försöka förklara förtroendet för grundskolan utifrån NPM-reformernas påverkan. Kvantitativ metod användes för insamlandet av data från SOM-institutet. SOM-institutet genomför årliga samhällsundersökningar riktade till Sveriges medborgare sedan 1986. Den insamlade datan analyserades och sammanställdes sedan för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Studien visar att New public management kan ha påverkat medborgarnas förtroende för grundskolan över tid men då det inte går att fastställa om det är den exakta orsaken till hur förtroendet sett ut under de utvalda åren så behövs fler undersökningar göras för att orsaken ska fastslås. Studien visar att det inte skiljer speciellt mycket på hur förtroendet för grundskolan såg ut mellan kvinnor och män.

No description available.

Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping & Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning. / Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping & Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

This is a qualitative comparative case study which examines the impact of Marxism on Cuba’s social system. The study examines the influence of the theory during the periods 1959-1969 where Fidel Castro was president and 2018-2023 during Miguel Díaz-Canal's rule. It examines Marxism's impact on Cuba's social system through the perspectives of political institutions, economic indicators, and social indicators. Thenceforth, the theory is applied to these to indicate the impact of the theory on Cuba’s social system. The purpose of the study is to analyze the impact of Marxism on Cuba's social system using the three perspectives during the two periods, and examine if the impact of the theory has developed. The research questions are: “How much impact did Marxism have on the social system in Cuba in 1959–1969, during Fidel Castro's first year as ruler?”, “How much impact does Marxism have on the social system in Cuba in 2018-2023, under the rule of Miguel Díaz-Canel?” and “How has the impact of Marxism on the social system in Cuba changed in relation to these periods?” This study has proven that Marxism has had a strong impact on Cuba's social system during Castro's first years as president. Furthermore, Marxism still has a strong impact under the rule of Miguel Díaz-Canal despite that new reforms have been introduced that deviate from the fundamental ideas of the theory. This calls into question the future impact of Marxism on Cuba’s social system.

This study is an examination of factors present in the work process for sustainable transitioning of traffic systems in Linköping and Uppsala municipalities. Both from a technical and a behavioral point of view. This study uses a qualitative methodology to answer and examine this subject. Data has been collected with the use of interviews with urban planners from two municipalities and a document analysis of planning documents pertaining to traffic planning in these municipalities. Previous research within the topic has been gathered to strengthen the studies legitimacy and depth. The results of this study found that multiple factors influence the ability and effectiveness of the work municipalities towards a sustainable traffic transition. Such as political willpower, economical instruments for control and preexisting car infrastructure and culture. We have also found varied responses from municipalities regarding the usage of mobility management measures for traffic transition. / Denna studie undersöker faktorer som inom Linköpings och Uppsalas kommuners arbetsprocess för hållbar trafikomställning, både ur teknisk och beteendemässig synvinkel. Studien använder sig av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningar och analyser ämnet. Data har samlats in genom intervjuer med stadsplanerare från två kommuner och en dokumentanalys av styrdokument som berör trafikplanering i dessa kommuner. Tidigare forskning inom ämnet har samlats in för att stärka studiens legitimitet och djup. Resultaten av denna studie visar att flera faktorer påverkar kommunernas förmåga och effektivitet att arbeta mot en hållbar trafikomställning. Såsom politisk vilja, ekonomiska styrmedel och befintlig bilinfrastruktur och kultur. Vi har också funnit varierande svar från kommuner angående användningen av mobility management åtgärder för trafikomställning.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.