Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ”multiple sclerosis” och ”quality of life” användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008). Av dessa var 17 artiklar användbara i resultatet för vidare granskning. I resultaten framkom fyra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid MS: information och undervisning om urinvägsproblem, information om träning och dess betydelse, koordinering av samarbete och insatser i omvårdnadsarbetet med andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården samt information och undervisning om trötthet. Av dessa omvårdnadsåtgärder hade information och undervisning om urinvägsproblem samt information om träning och dess betydelse inte tidigare tagits nämnvärd hänsyn till. Resultatet i föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskor att öka förståelsen och se unika behov hos MS patienter och att ha med sig dessa kunskaper i utförandet, utvecklandet och stödjandet av omvårdnaden hos dessa patienter för att öka eller bevara livskvaliteten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteoretiska modell där sjuksköterskans specifika funktion och mål för omvårdnaden är att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande vilket kan leda till en ökad livskvalitet hos patienter med MS.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt. Hemlik miljö var viktigt vid nybyggnad av särskilda boenden. Särskilda boenden för individer med demens med hemlika förhållanden ger högre livskvalitet, minskad ångest och rädsla hos individer med demens. Individualiserad miljö kunde stödja individens identitet och en stimulerande miljö kunde sänka frekvensen av negativa beteenden. En renovering, för att förbättra den stödjande funktionen och det estetiska intrycket av miljön, på särskilt boende kan leda till försämrad livskvalitet och välmående. Slutsats: Artiklarna i denna studie visar på att miljön påverkar individer med demens och flera av dem tar upp att en hemlik miljö är viktig eller vilka positiva effekter ett boende med hemlik miljö har på individer med demens. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan ge färre tecken på ångest och sänka användandet av läkemedel.

Att förlora ett barn i en plötslig och oväntad död är en förödandeupplevelse för föräldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvårdnadsåtgärdervara en betydande del av processen kring att återuppbygga förälderns raseradelivsvärld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvårdnadsåtgärder till föräldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochoväntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades på elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja på fleraolika vis och allt stöd bör ges med äkta empati och medkänsla. Stöd kan gesgenom såväl små enkla gester som genom en ärlig och kontinuerlig information.Sjuksköterskan kan även stödja föräldrar vid deras avsked av sitt barn, genomolika former av uppföljning samt genom att hjälpa dem att gå vidare i livet. Genomutbildning och kunskap kring ämnet kan sjuksköterskans omhändertagande avdrabbade föräldrar bli av god karaktär och ha en positiv inverkan på detlångsiktiga sorgearbetet. Då stödet har en stor inverkan på den drabbadeföräldern är det betydelsefullt att mer svensk forskning genomförs samt att detuppmärksammas mer i sjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling. Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes. Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. Alla omvårdnadsåtgärder visade på en effekt på illamåendet i positiv riktning. Dock var resultaten motsägande inom vissa interventioner. Slutsats: Progressiv muskelavslappning, ingefära, druvjuice och musik och bildspråk kan eventuellt, som ett komplement till antiemetika, reducera illamående orsakat av cytostatikabehandling ytterligare. Dock krävs ytterligare forskning inom alla omvårdnadsåtgärder, då befintlig forskning ger otillräckliga eller motsägande resultat. Klinisk betydelse: Då antiemetika inte ger en fullgod effekt mot illamående kan omvårdnadsåtgärder fungera som ett komplement för att minska illamåendet ytterligare. / Background: There are many things that can cause nausea. One of these is chemotherapy. One of the most feared side-effects of chemotherapy is nausea. Untreated, nausea may give rise to consequences such as malnutrition, electrolyte imbalance and in some cases the patient might want to terminate their treatment because the nausea is unbearable. Nausea is a known side-effect to chemotherapy, and patients receive prophylactic antiemetic drugs. Even though patients receive antiemetic drugs, nausea keeps on being a problem while undergoing chemotherapy. Aim: The aim of this study was to describe different nursing interventions which can be used as a complement to antiemetic drugs. Method: A literature review with a basis in quantitative analyses was conducted. Results: Searches resulted in five nursing interventions: progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery. All of the five nursing interventions pointed towards a positive effect on nausea. But for some interventions contradictory studies were found that wasn’t as positive of the studied intervention. Conclusion: Progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery, might, as a complement to antiemetic drugs, reduce chemotherapy induced nausea even further than just antiemetic drugs. But more research in this area is needed, while existing research is insufficient. Clinical significance: While antiemetic drugs aren’t sufficient in treating chemotherapy induced nausea, nursing interventions can serve as a complement to reduce nausea even further.

In the nurse's profession ulcer care is a common nursing intervention. Being inserted in methods of treatment and updated with evidence-based knowledge is therefore an important part of the nurse's work. Chronic ulcers are expensive for health care and occupy a lot of time. Knowledge is therefore important for ulcer healing, for the patient comfort and to reduce costs. The aim of the study was to illustrate the nurse's knowledge of nursing interventions of chronic ulcer. A literature study was done and the result showed from 12 scientific articles. The result includes nurses' lack of knowledge of ulcer care related to how they used them in practice. The knowledge about the prevention of ulcers, nursing interventions, the importance of diagnosis status and knowledge of the patient's perspective. Sources of information turned out to be mostly based on experience, and the evidence fell away in ulcer care. Education gave more knowledge that improved the healing possibilities. Nurses' evidence-based knowledge about ulcer care must therefore be continually updated and improvement knowledge should be sought. More education on ulcer care should be sought in nursing education to promote the wound healing process in patients in the future. It recommends research and survey of Sweden ulcer care training. / Sårvård är en vanlig omvårdnadsåtgärd inom sjuksköterskans profession. Att vara insatt i behandlingsmetoder och uppdaterad med evidensbaserade kunskaper är därför en viktig del i sjuksköterskans arbete. Svårläkta sår kostar hälso- och sjukvården mycket pengar och tid. Sjuksköterskans kunskaper har därför betydelse för sårläkningen, för patientens välbefinnande samt för att minska kostnaderna. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper om omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår. En litteraturstudie gjordes, och i resultatet ingår 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor hade bristande kunskaper om sårvård relaterat till hur de använde dem i praktiken. Kunskaperna varierade när det handlade om prevention av sår, omvårdnadsåtgärder, vikten av diagnosställning samt kunskaper om patientens perspektiv. Kunskapskällor visade sig vara mestadels erfarenhetsbaserade, och evidensen föll bort i sårvården. Fortbildning gav mer kunskap vilket förbättrade läkningsmöjligheterna. Sjuksköterskors evidensbaserade kunskaper kring sårvård måste därför kontinuerligt uppdateras och förbättringskunskap måste eftersträvas. Förutsättningar för mer utbildning kring sårvård bör prioriteras för att säkerställa en god sårvård där sårläkningsprocessen förbättras. Vidare rekommenderas forskning och kartläggning av Sveriges sårvårdsutbildningar.

No description available.

Bakgrund: Depression visade sig vara ett ökat förekommande tillstånd särskilt vanligt bland de allra äldsta. Depression ansågs vara komplext att upptäcka bland äldre eftersom symtomen ofta härleds till somatiska besvär. Sjuksköterskans roll fyllde funktion av att synliggöra, bedöma behov, omvårdnadsåtgärder, samt vårdinsats för dessa patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att lindra depression bland äldre. Metod: Systematiska sökningar genomfördes och inkluderade tolv vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Sökningarna kompletterades med två manuella sökningar. Resultatet: Artiklarna visade att det fanns ett flertal omvårdnadsåtgärder för att lindra depression bland äldre, nämligen att lyssna på musik, utöva fysisk aktivitet, reminiscens, stödsamtal och interaktion. Resultatet visade sig på minskning av depressiva symtom efter omvårdnadsåtgärderna. Diskussion: Utförandet av omvårdnadsåtgärder av sjuksköterskan bidrog till att finna mening bland äldre samt en premiss för att tillgodose individens behov och ökad livskvalité. Ytterligare omvårdnadsåtgärder bör tas i beaktande som nutritionen och religionens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskan borde tillämpa individanpassade omvårdnadsåtgärd för att lindra depression. Vidare är interaktionen mellan sjuksköterskan och den äldre en premiss för att tillgodose individens behov och ökad livskvalité. / <p>Godkännande datum: 2017-03-24</p>

Hypotermi definieras vid en kroppstemperatur under 35 °. Riskfaktorer för att drabbas av hypotermi är hög ålder, låg ålder, alkohol, droger, vissa endokrina sjukdomar, läkemedel samt trauman. Att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder förpatienter förebyggande eller vid hypotermi är sjuksköterskans ansvar. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder vid hypotermi i sjukhusmiljö. Frågeställningarna som ställdes var; 1.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras förebyggande mot hypotermi? 2.Vilka omvårdnadsåtgärder kan genomföras hos en patient som är hypoterm? Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt med en litteratursökning. Litteratursökningen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades,sammanställdes samt analyserades. Resultatet visar att det finns fyra olika teman av omvårdnadsåtgärder vid hypotermi; 1. Passiva åtgärder 2. Aktiva åtgärder med extern inverkan på patienten 3. Aktiva åtgärder med intern inverkan på patienten.4. Kombination av passiva samt aktiva åtgärder. Slutsatserna påvisade att respektive del har sina fördelar men för bästa resultat hos patienten krävs en kombination av passiva och aktiva åtgärder.

Sömnbrist för en patient på IVA är ett problem som kan ge både fysiska och psykiska symtom som oro, ångest, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och dessa tillstånd ger ofta en längre vårdtid för IVA-patienten bland annat. Miljön på IVA är intensiv med höga larmljud på diverse teknisk utrustning som är nödvändig för patienternas vård på sal och en rad olika aktiviteter som stör och avbryter patientens sömn dygnet runt. Cirka 20-60 % av alla IVA-patienter drabbas av ovanstående nämnda symtom och har en patient vårdats i respirator så är siffran 80 % risk att man drabbas. Patientgruppen som vårdas på IVA har antingen en livshotande sjukdom/tillstånd och livshotande svikt i vitala organ, transplanterade patienter, varit utsatt för trauma som ex. bilolycka, brännskada, förgiftningar etc. Denna patient grupp kräver högteknologisk vård 24 timmar om dygnet för att kunna överleva. Jag blev nyfiken och intresserad av att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder det finns för att sjuksköterskan skall kunna förebygga och lindra sömnbrist för IVA-patienten. Syftet med studien var därför att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska sömnbristen hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Resultatet visade sig att kombinationen öronproppar samt ögonbindel förbättrade sömnen för patienten men även att minskning av oljud på natten är en viktig faktor för en sjuksköterska skall tänka på. Det behövs dock mer forskning och utbildning om sömnbrist och dess risker samt bättre förebyggande åtgärder för intensivvårds-patienten så att sjuksköterskan skall kunna upptäcka och förstå risken med sömnbrist och tidigt minska att det uppstår.

Introduktion/Bakgrund: En kvinna som genomgår en abort är vanligt förekommande i dagens samhälle och det finns olika typer av abortformer som antingen är ett aktivt val eller inte. Fysiska konsekvenser, så som blödning och smärta, är vanliga vid abort, dock så kan även den psykiska påfrestningen under processen vara väldigt stor. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra och stötta kvinnan i abortprocessen för att minska kvinnans upplevelse av ångest, om det förekommer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra ångest i samband med en abort. Metod: Litteraturstudie utförd utifrån Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklar som valts ut kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och mixedmethod artiklar. Tio artiklar användes i resultatet och bildade tillsammans tre teman. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Information, empatiskt förhållningssätt och socialt stöd. Resultatet visade och betonade vikten av adekvat och relevant information från sjuksköterskan under hela processen vilket lindrade ångest hos kvinnan. Även ett empatiskt bemötande från sjuksköterskan och att känna sig välkommen påverkade kvinnans välmående på ett positivt sätt samt att socialt stöd framkom som en nyckeldel i hanteringen av ångest vid abort. Slutsats: Ångest är vanligt förekommande vid abort, oavsett vilken typ av abort kvinnan genomgår. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera, ge stöttning, öka det sociala stöd kvinnan har samt ha ett empatiskt och bra bemötande mot kvinnan under hela abortprocessen.