Bakgrund: Malnutrition samt risken för malnutrition är vanligt förekommande inom den äldre populationen. Dock framkom det i tidigare forskning att det var ett nedprioriterat område trots det samband som fastslagits mellan malnutrition och skörhet hos äldre. Det sågs dessutom att risken för morbiditet och mortalitet hos äldre ökade vid nedsatt näringsstatus. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår identifiering av risker utifrån patientens problem och behov, samt att anpassa omvårdnaden för att förebygga ohälsa och främja hälsa. En kartläggning av omvårdnadsåtgärder för att motverka malnutritionens utbredning ansågs vara bidragande till förutsättningar till förbättrad omvårdnad och hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder vid malnutrition eller risk för malnutrition, hos patienter inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade 14 artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och 2 med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet påvisade att näringsbehandling innefattade flertalet aspekter, vilka var information och kunskap, näringsbehandlande omvårdnadsåtgärder, koststöd och miljöanpassning samt identifiering av bakomliggande faktorer. Tillsammans utgjorde dessa de omvårdnadsåtgärder med bevisad effekt som stod sjuksköterskor till förfogande. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder hade påvisbar effekt på näringsstatusen hos äldre patienter, dock framkom ett behov av vidare forskning gällande patienters upplevelser av näringsbehandling för att säkerställa personcentrering av omvårdnaden.

Introduktion/Bakgrund: Sömn för människan är en livsviktig fysiologisk funktion. En patient som vårdas inom slutenvården kan uppleva svårigheter med sömnen. Det kan orsakas av exempelvis belysning och besök av sjukvårdpersonal. Till följd av detta kan patienter utsättas för sömnbrist som kan leda till en långsam återhämtning. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden när det handlar om vården av patienter, därtill att främja sömn, men det råder brist i användandet av bedömningsverktyg.  Syfte: Syftet är att sammanställa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter som vårdas inom slutenvården.  Metod: Litteraturstudien är strukturerad via en systematisk metod av Roséns granskningsmall. Databassökningarna utfördes i två databaser. Det inkluderades sju artiklar som kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016) granskningsmall. Bland de inkluderade artiklarna utgick sex artiklar från kvantitativ metod varav en kvalitativ metod. Dataanalysen är strukturerad enligt Friberg (2022).  Resultat: Ett tema och tre kategorier presenteras i litteratursammanställningen. Temat är: Personcentrerad omvårdnadsåtgärder. Litteratursammanställningens tre kategorier är omvårdnadsplanering och samtal för att minska sömnavbrott, omvårdnadsåtgärder för att främja sömn och lindra sömnstörande symtom. Alla omvårdnadsåtgärder kan tillämpas efter ett personcentrerat förhållningsätt.   Slutsats: Faktorer som stör sömnen kan åtgärdas av olika omvårdnadsåtgärder. Majoriteten har påvisats behöva tillämpas enligt patientens behov och tillstånd. Läkemedel kan behöva användas när omvårdnadsåtgärderna inte är effektiva för patienten.

Bakgrund Undernäring uppstår om en individs näringsintag är mindre än dennes näringsbehov och är vanligt förekommande hos äldre patienter. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att identifiera patienter med risk för undernäring och förebygga undernäring, då det skapar ett onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan vidtar kliniskt och effekten av att åtgärder sätts in vid risk för undernäring, samt sjuksköterskors grundläggande kunskap om nutrition för att förhindra att lidande till följd av undernäring hos äldre uppstår. Metod Originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Abstracts lästes igenom för att identifiera artiklar som svarade på denna studies syfte. Artiklarna kvalitetsbedömdes och deras resultat granskades. Resultat Sjuksköterskor förhindrar undernäring genom att tidigt göra en riskbedömning, där viktutveckling, BMI och ätsvårigheter uppmärksammas. Genom att administrera näringsberikad kost och mellanmål, kan sjuksköterskan förebygga undernäring hos äldre patienter, vilket kunde noteras på ett förbättrat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever sig inte ha den grundläggande kunskapen om nutrition som krävs. Slutsats Energi- och proteinberikning kan vara en effektiv åtgärd för att minska risken för undernäring. Om åtgärder sätts in redan vid risk för undernäring, kan en effekt noteras i ett ökat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever att de saknar kunskap om nutrition. / Background Malnutrition is developed if a person’s food intake is less than the nutritional requirements and is common among elderly patients. The nurse has an important role to identify patients with risk of malnutrition and to prevent malnutrition, since it is an unnecessary suffering for the patient. Objective A literature study was performed to investigate which nursing interventions nurses use, the effect if these interventions start at an early point and nurses’ knowledge about nutrition to prevent malnutrition and suffering. Method Original articles were searched for in the data bases PubMed and Cinahl. Abstracts were read through, to identify articles that answered this study’s objective. The qualities of the articles were valued and the results were analysed. Just the results that is relevant for this study is present. Results Nurses can prevent malnutrition by using risk assessment tools, where the patients’ weight development, BMI and eating difficulties are continuously registered. There is some evidence that energy and protein fortification can decrease a patient’s risk of getting malnourished. This could be presented with an improved BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition. Conclusion Nurses can prevent malnutrition by doing a risk assessment. Energy and protein fortification can serve as an effective intervention to prevent malnutrition in the elderly, which could be seen as an increased BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition.

No description available.

Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre kategorier; Auditiva metoder - musik och humor, Psykosociala metoder - socialt stöd från sjuksköterskan och en mellanmänsklig relationsmodell (MMR) och Fysiska metoder - fysisk stimuli via värme, massage och akupunktur. Diskussion och slutsats: I litteraturöversikten presenteras sju olika metoder, där samtliga visade sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Musik visade sig vara den främst fungerande metoden, ekonomisk fördelaktig, enkel att utföra för sjuksköterskan och är också mest utforskad.

No description available.

Under de senaste decennierna har intensivvården utvecklats och blivit mer specialiserad, med flera olika inriktningar och specialområden. Dock är respirationssvikt fortfarande en vanlig och allvarlig komplikation. Patienter som förväntas behöva lång respiratorvård blir ofta trakeotomerade. Motivet är att minska tiden för respiratorbehandling, effektivisera urträningsprocessen samt minska risken för komplikationer. Syftet med denna systematiskt integrativa litteraturöversikt var att kritiskt granska och sammanställa forskningsresultat vilka beskriver hur intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan stärka den trakeostomerade patientens hälsoprocesser, under urträningsfasen från respiratorbehandling. Ett delsyfte var även att sammanställa kunskap för att på så sätt underlätta urträningsprocessen och förhindra rekanalysering. Litteratursökningar gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed samt Scopus. I examensarbetet framkom det att patienter i urträningsprocess från respiratorbehandling upplevde brist på verbal kommunikation som mycket ångestframkallande. De intensivvårdssjuksköterskor som vårdar dessa patienter ska genom sina omvårdnadsåtgärder erbjuda patienten lindring av ångest och skapa trygghet. Denna lindring och trygghetsskapande kan intensivvårdssjuksköterskan erbjuda bland annat genom att visa förståelse, informera patienten fortlöpande, integrera dag- och nattrutiner för att främja sömnen samt respektera patientens autonomi. Examensarbetets resultat visar att det tycks finnas ett behov av ökad kunskap och förståelse för hur patienter i urträningsprocessen från respiratorbehandling upplever intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Intensivvårdssjuksköterskan ska kunna vårda patienten enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), som uttrycker att patienterna ska vårdas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer världen över. Problemen ligger till grund för en rad följdsjukdomar som ökar drastiskt. Det finns riktlinjer och metoder som främjar hälsa och som initierar till förändring hos personer med övervikt eller fetma. Hälso- och sjukvårdspersonals aspekter är väl utvecklade, dock saknas patientperspektivet om vad som upplevs främjar viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserats på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna är granskade och analyserade utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2017) innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och två underkategorier för att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Kategorierna var att arbeta med MI-samtal, Tillgång till professionellt stöd, Att arbeta med gruppaktiviteter samt Stödja patienten att finna och behålla motivationen. Slutsats: Litteraturstudien visade att professionellt stöd i form av motiverande samtal och framför allt samtal i grupp har stor betydelse för att uppnå personliga liksom upprätthålla motivationen för livsförändring. Studien tydliggör också behovet av ytterligare forskning då erfarenheter ur patientperspektiv är begränsat.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, samtal, övervikt, fetma, erfarenhet

Background: Nutritional complications are common in patients with dementia. Various factors such as social, cognitive and environmental factors may influence and affect the patient ́s food intake. Problem: Unhealthy meal environment for patients with dementia affect both the nutrition and fluid intake. Aim: The aim of this study is to get an overview of healthy enabling meal environment for patient with dementia at the nursing home. Method:The study is a general literature review based on Friberg (2017). Result: Three themes were identified. Environmental stimulations during the mealtime which include the physical, social, sensory, visual and auditory stimulation. Individual adaptations to abilities that include their competence. And the importance of the food which include the traditional food, the taste and the food presentation. Conclusions: To create a healthy meal environment should sound level, foods presentation, the environmental design and the staff's treatment be included. All the care measures should be based on the patient's individual needs and preferences. / Bakgrund: Näringskomplikationer, viktminskning och vätskebrist är vanligt förekommande hos patienter med demenssjukdom och kan förvärras under sjukdomens förlopp. Tidigare forskning har visat på att sociala, kognitiva och miljöfaktorer i omgivning kan påverka matintaget hos patienter med demenssjukdom. Problem: Ohälsosam måltidsmiljö för patienter med demenssjukdom leder till att både nutritionen och vätskeintaget påverkas negativt. Syfte: Syftet var att få en överblick över gynnsamma måltidsmiljöer för patienter med demenssjukdom på boendet. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på Friberg (2017). Resultat: Tre olika teman identifierades för att skapa en gynnsam måltidsmiljö. Miljöstimuleringar under måltiderna som innefattar fysiska, sociala, sensoriska, visuella och auditiva stimuleringar. Individuella anpassningar till förmågor som inkluderar vårdpersonalens kompetens och bemötande gentemot patienterna. Slutligen Matens betydelse som innefattar den traditionella maten samt matens smak och presentation. Slutsats: För att skapa en gynnsam måltidmiljö bör ljudnivån, matens presentation, miljöutformningen och vårdpersonalens bemötande inkluderas. Alla vårdåtgärderna bör utgå utifrån patienternas individuella behov och preferenser.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är en vanlig komplikation under generell och regional anestesi. Med hypotermi menas uppmätt kärntemperatur under 36 °C. Patienter som opereras för knä- och höftplastik är en utsatt grupp. De har ofta flera riskfaktorer som ökar risken att drabbas av perioperativ hypotermi. Eventuella komplikationer kan leda till ökat lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället relaterat till längre sjukhusvistelser och sjukskrivning. Området är väl beforskat. Forskning visar att förebyggande omvårdnadsåtgärder bör göras med både passiva och aktiva metoder men trots detta kvarstår problemet. Syfte: Syftet var att observera vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga hypotermi hos patienter under knä- och höftplastiksoperationer. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design och observationer som datainsamlingsmetod. Studien analyserades deskriptivt. Resultat: Studien genomfördes vid två olika sjukhus. Totalt observerades 22 knä- och 18 höftplastiksoperationer. Resultatet visade att båda sjukhusen vidtog omvårdnadsåtgärder men på ett varierande arbetssätt. Vid alla operationer användes passiva omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Studien visar att omvårdnadsåtgärder vidtas men det finns fortfarande förbättringsområden vid båda sjukhusen. Riktlinjer och PM förekommer men författarna eftersöker nationella riktlinjer för att säkerställa att alla sjukhus arbetar utifrån samma grund för att förebygga perioperativ hypotermi.