Bakgrund  Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och sömnkvalitet blir negativt påverkad. Detta på grund av befinnandet av en ny miljö och att miljöfaktorer som ljus och ljud inte är optimalt utformade för att främja sömn. Lider patienterna av sömnbrist motverkas kroppens förmåga till återhämtning och läkning. Sjuksköterskan besitter därav en viktig roll att främja patienters sömn genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelser av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn i samband med vård på sjukhus.  Metod Detta var en icke systematisk litteraturöversikt, baserad på̊ 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL samt PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, som är konstruerat av Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Resultatet har sedan bearbetats genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultat Denna studie visar på att det finns ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att främja sömn, såsom; ljud- och ljusterapi, massage, akupressur, progressiv muskelavslappning, eteriska oljor samt mjölk- och honungsblandning. Dessa åtgärder är högst användbara då de är utan biverkningar, är kostnadseffektiva samt visat sig vara effektiva när det kommer till främjandet av sömn.   Slutsats I denna litteraturöversikt har ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömn påvisats. Dessa interventioner har visat sig vara enkla att genomföra, kostnadseffektiva samt inte medfört några biverkningar. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa åtgärder i syfte att öka patienters sömnkvalitet. För att stödja patienters sömn krävs gedigen kunskap gällande sömn samt en lyhördhet inför patienters preferenser gällande utformandet av omvårdnaden.

Introduktion: Sepsis och septisk chock är ett livshotande tillstånd som drabbar cirka 49 miljoner människor varje år. Intensivvårdssjuksköterskan har en central roll i överlevnaden hos patienten och använder evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att främja patientens hälsa. Nuvarande forskning visar att både beroende respektive oberoende specifika omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för att patienten ska överleva. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av patienter med sepsis och septisk chock. Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts. Litteratursökning har skett i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 10 vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Utifrån inkluderade artiklar sammanställdes tre huvudteman: 1. “Att arbeta strukturerat” 2. “Övervakning och bedömningar". 3. "Specifika omvårdnadsåtgärder”. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskan utför flera omvårdnadsåtgärder för att främja patientens hälsa vid sepsis och septisk chock både på intensivvårdsavdelningen och på andra vårdavdelningar. Ofta samlas omvårdnadsåtgärderna i ett protokoll som intensivvårdssjuksköterskan har till hjälp för att på ett säkert sätt effektivisera vården. En förutsättning för att uppnå en strukturerad vård är att intensivvårdssjuksköterskan samordnar vården och kommunicerar med andra professioner.

Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Många patienter har svårigheter att återfå sin tidigare funktionsnivå efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar höftfrakturpatienters möjligheter att återfå tidigare funktionsnivå. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjälp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smärta, kognitiv funktion, depression, ålder, balans och rädsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmåga innan frakturen är faktorer som påverkar patienternas återhämtning. Postoperativ smärtlindring, tidig mobilisering, tidig upptäckt och behandling av depressiva symtom samt anpassning av rehabiliteringen till patientens kognitiva funktion är omvårdnadsåtgärder som förbättrar höftfrakturpatienternas rehabilitering. / Hip fractures are an important health issue in Sweden. After a hip fracture many patients fail to regain their prior functional ability. The purpose of this study was to examine factors influencing hip fracture patients recovery to previous function. 10 articles was extracted and used for this literature review by systematic search of articles in three different databases. The articles were reviewed by using a quality revise report. The result showed that pain, depression, cognitive function, age, balance and fear of falling, comorbidity and prefracture function were factors that affected patients’ recovery. Postoperative pain relief, early ambulation, rehabilitation targeting on the basis of cognitive function and early interventions on depressive symptoms are nursing interventions that improves the rehabilitation of hip fracture patients.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen. Forskning behövs inom detta område för att pröva generaliserbarheten och tillämpbarheten för svenska förhållanden. / The aim of this literature review was to examine if there were nursing interventions for nurses/midwives to use for fertile and pregnant women to achieve a reduction of alcohol exposed pregnancies. Goodman’s systematic method was used for the methodological process. Ten scientific articles were reviewed. The results show evidence that brief intervention for fertile women with elements of motivational interview produce a significant reduction of alcohol consumption and increase the use of effective contraception. The results also show that brief intervention for pregnant women, with elements of motivational interview, is proved to be efficient so that they abstain or significantly reduce their alcohol consumption. Further research is needed in this area to test the generalizability and application to Swedish circumstances.

Bakgrund Sömn är en förutsättning för en god hälsa och välbefinnande. Flertal individer med diagnosen autismspektrumtillstånd upplever någon form av sömnstörningar. Ett av sjuksköterskans professionella ansvar är att identifiera samt erbjuda individuella omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Konsekvenser av en otillräcklig sömn kan vara försämrade kärnsymtom hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd, negativ påverkan på hälsa och livskvaliteten samt resultera i onödiga vårdkostnader. Genom att identifiera omvårdnadsåtgärder om sömn relaterad till diagnosen autismspektrumtillstånd kan sjuksköterskan minska sömnstörningar och därmed främja sömn.  Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömn för individer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt utfördes baserad på 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL under september och oktober 2021. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad analys utfördes där ett tema framkom med tillhörande tre subteman, vilket data sorterades in under.  Resultat I resultatet framkom ett tema, sömnhygien. Under temat beskrevs omvårdnadsåtgärder som främjade sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Utifrån temat skapades tre subteman, sömninterventioner, utbildning och delaktighet. Resultatet påvisade även att anhöriga spelade en viktig roll i omvårdnaden för att främja sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd.  Slutsats Omvårdnadsåtgärder innefattande olika sorters interventioner såsom fysisk aktivitet, rutiner samt hjälpmedel och utbildning var viktiga sömnbefrämjande faktorer för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Det är även väsentligt att omvårdnadsåtgärderna är anpassade för att skapa ett sammanhang för den enskilda individen. Anhöriga spelade en stor roll som stöd i utförandet av omvårdnadsåtgärder. Individers delaktighet i sin vård framhölls som en viktig faktor för att minska sömnstörningar och därmed främja sömn. Förhoppningen är att den icke-systematiska litteraturöversikten kan bidra med mer kunskap för att främja sömn för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. / Background Sleep is a prerequisite for good health and well-being. Most individuals diagnosed with autism spectrum disorders experience some form of sleep disorder. One of the nurse's professional responsibilities is to identify and offer individual nursing measures to promote sleep. Consequences of insufficient sleep can be worsened core symptoms, negative impact on health and quality of life and result in unnecessary care costs. By identifying nursing care measures related to the diagnosis of autism spectrum disorder, the nurse can reduce sleep disorders and thus promote sleep.  Aim The purpose was to describe nursing interventions to promote sleep for individuals with autism spectrum disorders. Method This non-systematic literature review was performed based on 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL in september och october 2021. The articles were quality reviewed from Sophiahemmet University's assessment basis. An integrated analysis was performed where a theme emerged with three sub-themes, wich the data were sorted under. Results  The result revealed a theme, sleep hygiene. The theme described nursing interventions that promoted sleep in individuals with diagnosed with autism spectrum disorders. Based on the theme, three subthemes were created, sleep interventions, education and participations. The results also showed that relatives played an important role in nursing to promote sleep in individuals with autism spectrum disorders. Conclusions  Nursing measures including various types of interventions such as physical activity, routines as well as aids and education were important sleep-promoting factors for individuals diagnosed with autism spectrum disorder. It was also essential that the nursing measures were adapted to create a context for the individual. Relatives played a major role in supporting the performance of nursing care. The individual's participation in their care is emphasized as an important factor in reducing sleep disorders and thereby promoting sleep. The hope is that the non-systematic literature review can contribute more knowledge to promote sleep for individuals diagnosed with autism spectrum disorders.

I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus.Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys.Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn. I dessa ingår tysta perioder, öronproppar, musik, vitt brus, ögonmask, ljusbehandling, flexibla medicineringstider, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturpåverkan genom ljusbehandling.Slutsats: Öronproppar, musik, ögonmask och flexibla medicineringstider är kostnadseffektiva och kräver inga stora resurser i form av vårdpersonal, tid, material och vidareutbildning. Tysta perioder, vitt brus, ljusbehandling, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturspåverkan genom ljusbehandling ansågs ha god effekt enligt studierna men vara svåra att tillämpa.Nyckelord: litteraturstudie, omvårdnadsåtgärder, sjukhus, sjuksköterska, sömn. / Background: Sleep is a phenomenon that everyone experiences. It makes up a third of our lifetime. Many people don’t reflect on our sleep and our sleeping habits. Physiological elements that supervene during a hospital visit forces patients upon a poor sleep hygiene.Aim: The aim of this literature review is to identify nonpharmacological interventions concerning noise, light, activity, routines and temperature and also how a nurse can apply these towards physiological sleep disturbance at night in hospitals.Method: The database searches were conducted in Cinahl, Medline and Pubmed. In this literature review thirteen quantitative studies and one meta-analysis were reviewed.Result: The result exhibits a number of interventions to promote sleep. These include quite times, earplugs, music, white noise, eye mask, bright light, flexible medication times, mindfulness meditation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light.Conclusion: Earplugs, music, eye mask and flexible medication times are cost-effective and don’t demand any large resources like nursing staff, time, material and further education. Quite times, white noise, bright light, mindfulness mediation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light believed to have a good effect according to the studies but where difficult to administer.Keywords: literature review, hospital, nurse, nursing interventions, sleep.

Bakgrund: Cirka 70% av alla inneliggande patienter har en perifer venkateter (PVK), trots att det är en vanlig procedur i vården finns en stor risk för komplikationer. Den vanligaste komplikationen relaterat till PVK är tromboflebit, som kan leda till livshotande tillstånd. Handhavande av PVK är en utav sjuksköterskans uppgifter och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om handhavandet och de preventiva åtgärderna för att arbeta evidensbaserat för att kunna förebygga risken för tromboflebit. Tromboflebit kan leda till lidande för patienten och utefter Katie Eriksson teori att lindra lidande ska sjuksköterskan tillägna sin kunskap till patienten för att minska onödigt lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga tromboflebit vid handhavande av perifer venkateter inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ design och induktiv ansats, baserad på åtta artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier vilka var insättning av PVK med underkategorierna val av insticksställe och val av PVK samt huvudkategorin handhavande av PVK med underkategorierna aseptik och hantering samt avlägsnande och eftervård. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förhindra tromboflebit var att undvika insticksställen med flexion, anpassa PVK-storlek till kärlet, använda aseptik vid insättning, undvika palpation efter desinfektion, undvika upprepad venpunktion, byta PVK:n inom 48–72 timmar, daglig inspektion med hjälp av flebitskala samt inspektion och rengöring efter avlägsnandet av PVK:n.   Slutsats: Genom att sjuksköterskan utför dessa preventiva omvårdnadsåtgärder kan tromboflebit förebyggas. Det kan finnas brist på kunskap om den evidensbaserade vården eller bristande följsamhet till den i praktiken. Resultatet kan bidra till att preventiva omvårdnadsåtgärder uppmärksammas vilket är av stor vikt eftersom tromboflebit kan leda till livshotande tillstånd och orsaka lidande för patienten.

Bakgrund: Illamående är ett vanligt symtom som drabbar ungefär en tredjedel av alla som genomgått en operation. Farmakologisk behandling finns, men är inte alltid effektiv för alla. Det har framkommit att kunskapen om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder varierar hos sjuksköterskor. Därför behövs mer kunskap för att minska postoperativt illamående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturstudien har utgått från Roséns (2017) metod. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades efter titel och abstract och därefter i fulltext. Totalt inkluderades 10 kvantitativa artiklar. En kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Forsberg och Wengström (2016) och samtliga artiklar uppnådde hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Resultatet påvisade att aromaterapi, akupressur, fotmassage, kylbehandling och musik kan vara effektiva åtgärder vid postoperativt illamående. Slutsats: Resultatets åtgärder kan användas som ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling. Detta skulle kunna minska det postoperativa illamåendet och därmed minimera obehag och dess komplikationer hos patienter som genomgår olika typer av operationer.

Bakgrund: Långvarig smärta är smärta som kvarstannar hos individen i mer än tre månaderoch är idag en av de främsta anledningarna till kontakt med vården. Sjuksköterskanshuvudsakliga ansvar är omvårdnad, vilket vid behandling av långvarig smärta innebär att sepatienten ur ett holistisk perspektiv. Detta inkluderar omvårdnadsåtgärder utöverläkemedelsdelning utifrån patientens egna behov och upplevelser med syfte att lindra smärta,förbättra livskvalitet och öka patientens funktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vidlångvarig smärta.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där vetenskapliga artiklar söktes idatabaserna CINAHL with full text, Medline och PsychInfo. Nio vetenskapliga artiklarinkluderades i studien efter granskning med integrerad analys.Resultat: I översikten av den senaste forskningen identifierades tre huvudkategorier kringpatienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid långvarig smärta. Vårdande relation, Stödoch motivation i fysisk aktivitet och tekniska hjälpmedel i omvårdnaden.Slutsats: Långvarig smärta är ett utbrett samhällsproblem. Icke-farmakologiskaomvårdnadsåtgärder med tillämpning av personcentrerad vård är avgörande för att optimerasmärtlindringen för dessa patienter och minska onödigt lidande. Det understryker behovet avatt beskriva patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskans förståelse och på så vis kunnaerbjuda en optimal omvårdnad.