Dyspné som uppstår vid Chronic Obstructive Pulmonary Disease, COPD, påverkar patienter fysiskt, psykiskt och socialt på ett negativt sätt. Att som sjuksköterska stödja patienten i copingstrategier där patienten lär sig hantera sin dyspné, anpassa sig till sjukdomen och kompensera för begränsningar kan tänkas hjälpa dem att hantera sjukdomen och dess symtom. Syftet med studien var att identifiera och sammanställa patienters erfarenheter av verksamma copingstrategier vid dyspné vid COPD. I denna beskrivande litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess, granskas och analyseras tolv kvalitativa artiklar. Analysen resulterar i tre identifierade huvudteman, med tillhörande fem subteman som tillsammans sammanfattar patienters erfarenheter av verksamma copingstrategier vid dyspné vid COPD. Identifierade huvudteman i arbetet är fysiska copingstrategier, psykiska copingstrategier och sociala copingstrategier. I den fysiologiska delen upplevde patienterna andningsövningar och handhållen fläkt avlastande. I den psykiska delen ses ett samband mellan upplevelsen av dyspnén i relation till sjukdoms acceptans. I den sociala delen sågs närstående och vården vara av betydelse såsom beröring av närstående och att ta emot hjälp av närstående och vården i det dagliga livet. En tillförlitlig nåbar vård sågs också som en verksam copingstrategi.

Bakgrund: Att vara inneliggande på sjukhus innebär ofta en försämrad sömn vilket kan påverka patientens möjlighet att återhämta sig. Det ingår därför i sjuksköterskans arbetsuppgift att identifiera, utvärdera och åtgärda patientens bristande sömn genom att utföra omvårdnadsåtgärder. Den teoretiska referensramen som användes var Virginia Hendersons omvårdnadsteori relaterat till människans grundläggande behov vilket inkluderar sömn. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnadsåtgärder relaterat till sömn inom somatisk slutenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar från databaserna, CINAHL, PubMed och Scopus. En integrerade analysmetod har tillämpats. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sju subkategorier. De fem huvudkategorierna var Betydelsen av kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan, Personcentrerad omvårdnad för bättre sömn, Betydelsen av teamets samverkan relaterat till sömn, Anpassning av miljö: en omvårdnadsåtgärd för sömn och Läkemedel eller omvårdnadsåtgärder? De mest framträdande fynden var att sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder genom teamarbete, professionellt förhållningssätt, samtal och anpassning av vårdmiljön. Läkemedelsanvändningen ansågs vara en snabb åtgärd för patientens sömnproblematik. Slutsats: Sjuksköterskorna erfara en problematik att utföra omvårdnadsåtgärder för sömn på grund av bortprioritering, tidsbrist och begränsad kännedom. Därför behövs en utveckling inom verksamheten och sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra tillämpandet av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för patienters sömn.

Introduktion  Trycksår är ett internationellt problem som påverkar individen, vården och samhället. Trycksår orsakar psykiskt och fysiskt lidande hos patienter och försämrar därmed deras livskvalitet. Majoriteten av trycksårsskador är möjliga att undvika med adekvata åtgärder som utförs i förebyggande syfte. De åtgärder som undersöktes i arbetet är tryckavlastande madrasser och mobilisering.    Syfte  Syftet var att undersöka hur tryckavlastande madrasser och mobilisering kan bidra till förebyggande av trycksår.    Metod   Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed. Studierna granskades enligt protokoll av Willman och medarbetare (2015) och resultatet av studierna har sammanställts.    Resultat Resultatet av föreliggande studie baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka undersökte effektiviteten av tryckavlastande madrasser och mobilisering i syfte att förebygga uppkomsten av trycksår. Resultatet visade att trycksårsuppkomst hos patienter som använde sig av preventiva omvårdnadsåtgärder i form av mobilisering och tryckavlastande madrasser var lägre än hos patienter som inte fick dessa förebyggande åtgärder.    Slutsats   Denna litteraturöversikt visar att förebyggande arbete är nyckeln för att undvika trycksårsskador och minska lidande för patienter. Genom att använda tryckavlastande madrasser och mobilisering i förebyggande syfte kan uppkomst av trycksår undvikas.

I Sverige föds det cirka ca 750-1000 barn med hjärtfel. En del hjärtsjukdomar måste korrigeras med kirurgi medan en del kan skötas medicinskt och/eller med uppföljande och regelbundna undersökningar på barnklinik. Det finns en ständigt pågående utveckling av operationsmetoder och behandlingar gällande medfödda hjärtfel. Även prenatala undersökningar kan vara aktuella för att kunna identifiera hjärtsjukdomen redan i moderlivet och för att kunna få en uppfattning om dess komplexitet. Syftet var att belysa föräldrars oro samt de omvårdnadsåtgärder som har betydelse för oron i samband med barns hjärtsjukdom på barnklinik. En litteraturöversikt valdes som metod och en datainsamling genomfördes i databaserna Pub Med och CINAHL med hjälp av sökord. Efter genomgång av lästa abstracts inkluderades 15 artiklar som kom från olika delar av världen. Alla var på engelska samt svarade på det föreliggande arbetets syfte och problemformulering. Resultatet organiserades i rubriker med gemensamma drag. Föräldrars upplevelser av oro och ångest, oro inför och efter operation, socioekonomiska faktorer som har betydelse för familjen, tidens betydelse i flera perspektiv, kunskapen lindrar oro, omvårdads och andra åtgärder i samband med oro. Föräldrars oro och ångest var gemensamt för alla artiklar. Det framkom också att svårighetsgraden på barnets hjärtsjukdom inte hade något tydligt samband med den oro som föräldrarna upplevde. Oron kunde upplevas lika starkt hos de vars barns hjärtfel var av en lättare grad jämfört med föräldrar till barn med ett mer komplext hjärtfel. Aktuella omvårdnadsåtgärder såsom stödsamtal samt att förmedla kunskap och information av sjuksköterskan kan vara av betydelse inför undersökningar och behandling. Föräldrars oro över barnet och dess hjärtsjukdom kan förstärkas av besök på barnklinik i samband med olika procedurer. Sjuksköterskor som möter familjerna bör ha en förståelse för vad som är viktigt för föräldrarna för att kunna mildra oron. Kunskap, information, bemötande och stöd är viktiga för att familjen ska kunna hantera de situationer som upplevs som svåra och jobbiga för familjen. Samtal som omvårdnadsåtgärd är en stor del av de åtgärder som är aktuella. Det är viktigt att känna till att även tillsynes lättare grad av hjärtfel hos barnet kan skapa stor oro. Lugna och trygga föräldrar bidrar också till barnets välbefinnande.

Bakgrund Patienters sömn inom slutenvården kan påverkas av störningsmoment. Störningsmoment kan exempelvis vara emotionella faktorer såsom smärta, oro, ångest, otrygghet och stress. Även miljöfaktorer såsom störande ljud i form av alarm och telefoner, personal, patienter och behandlingar kan vara faktorer som stör sömnen. Otillräcklig sömn kan ge konsekvenser för välbefinnande och livskvalité. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder är de åtgärder som grundar sig i evidens och kan appliceras för att främja god sömn. Syfte Syftet var att belysa effekter och tillämpning av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att främja god sömn inom slutenvård. Metod Litteraturöversikt med särskilt fokus på kliniskt kontrollerade och randomiserade studier genomförda inom slutenvård. Dessa framtogs genom databassökning i PubMed och CINAHL samt manuell sökning. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris. Inkluderade artiklar var etiskt granskade och peer-reviewed. Resultat Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan vara att sjuksköterskan erbjuder och instruerar användandet av öronproppar eller ögonmask som minskade störningsfaktorer, underlättade insomning, förlängde sömnen och ökade sömnkvalitén. Kombinationen öronproppar och ögonmask gav även en god effekt på den subjektiva sömnkvalitén, sömnens längd, fler störningsfaktorer och oro minskade. Musik kunde vara ett komplement, till tidigare nämnda åtgärder, för att öka subjektiva sömnkvalitén. Aromaterapi var en effektfull omvårdnadsåtgärd som främjade den subjektiva sömnkvalitén och minskade oron hos patienter. Slutsats Det fanns effektfulla och tillämpbara omvårdnadsåtgärder, vilka kan användas för att främja sömnen inom slutenvården. Dessa kan användas för att främja personcentrerad omvårdnad och stöds av Virginia Hendersons omvårdnadsteori. Lokala riktlinjer kan däremot behövas för olika typer av vård inom slutenvården.

Bakgrund Psykossjukdomar förekommer över hela världen och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del av behandlingen vid psykossjukdomar och syftar till att hjälpa individen att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom är en vanlig orsak till att patienten återinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinläggning. Tidigare forskning har påvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvårdspersonal ägnar för lite tid åt att hjälpa dessa patienter nå en högre grad av följsamhet. Syfte Att belysa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med psykossjukdomar. Metod För att sammanfatta kunskapsläget inom forskningsområdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo. Artiklarna klassificerades och granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet utifrån ett bedömningsunderlag och fördes in i en matris. Resultat Följande teman framkom; erfarenheter av omvårdnad i klinisk verksamhet för förbättrad följsamhet, att stärka den terapeutiska alliansen samt omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten. Omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten delades in i tre underkategorier; Compliance- och Adherence therapy, familjeinterventioner samt telefon- och smsinterventioner. Slutsats Resultaten indikerade att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att öka följsamheten till läkemedelsbehandling är inriktade mot flera olika faktorer som påverkar följsamheten. Resultaten indikerade att samtliga presenterade omvårdnadsåtgärder ger viss effekt på följsamheten och den terapeutiska alliansen föreföll vara den mest betydelsefulla faktorn.

Trycksår är en skada på hud eller underliggande vävnad som medför lidande för patienten. Nutritionsstatusen påverkar uppkomst och läkning av trycksår. Det finns flera olika omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att läka trycksår, däribland att tillgodose näringsbehov. I resultatet framkom det att nutritionstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink samt en energi- och proteinrik kost kan förbättra sårläkningen av trycksår. Även bedömningsinstrument om trycksår och nutrition kan medverka till att uppnå sårläkning av trycksår. Studien visade på att det fanns brister i sjuksköterskornas omvårdnadsansvar gällande kunskap och kompetens om trycksår och nutrition.

BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom, en psykos innebär förvrängd verklighetsuppfattning. Diagnosen medför beteendeyttringar som kan leda till stigmatisering från individen själv och omvärlden. Stigmatisering innebär negativa synsätt och uppfattningar av individen och diagnosen samt felaktiga föreställningar. Stigmatisering kan leda till att individens känsla av värdighet minskar. Känsla av värdighet är unikt för varje individ. Individer med diagnosen schizofreni kan ha svårt att bli accepterade i samhället för att de upplevs annorlunda. SyfteSyftet var att undersöka och beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder i sitt arbete för att minska stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni. MetodLitteraturstudie valdes som metod. Sökningar i databaserna Cinahl och PubMed har genomförts samt sökning i litteratur. Sammanlagt valdes 19 artiklar, därefter sammanställdes materialet i en matris och inkluderades i resultatet. ResultatResultatet visade negativa attityder gentemot individer med diagnosen schizofreni samt omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kunde använda för att minska stigmatisering. Omvårdnadsåtgärderna var förändringar i bemötande, ökad kunskap och information om diagnosen till individen, närstående och yrkesprofessioner i kontakt med individen. Resultatet visade den mellanmänskliga relationens betydelse mellan sjuksköterskan och individen samt betydelsen av individens relation till sig själv, för att stärka upplevelsen av livskvalité. SlutsatsStigmatisering av individer med diagnosen schizofreni visade sig bero på okunskap. För att en god och säker vård skulle kunna ges var förändringar i bemötandet och ökad kunskap om diagnosen nödvändig att delge individen och omgivningen. Även en god relation var betydelsefull för att hjälpa individen att hantera och minska stigmatiseringen.

Sammanfattning   Bakgrund Nervskador associerade med positionering förekommer, men incidensen är oklar. Vid generell anestesi tas patientens fysiska förmåga att skydda sig själv mot smärta bort. Utan denna respons så är patienten predisponerad för nervskador. Nervskador ses vanligen i samband med oförsiktig patientspositionering. Även om patienten positioneras och tryckavlastas på ett adekvat sätt, så kan nervskador uppstå. Följderna av en nervskada kan få stora konsekvenser för både patient och samhällsekonomi i och med smärta, lidande, försämrad funktion samt förlängd sjukhusvistelse. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för perifera nervskador i övre extremiteterna hos vuxna i generell anestesi.  Metod En systematiskt genomförd litteraturstudie med narrativ summering. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL samt PubMed. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats mellan tidsintervallet 2008–2023 inkluderades utifrån PICOS. Kvalitetsgranskning utfördes med validerade granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. Huvudresultat Resultatet pekar på att positioneringsprotokoll och intraoperativ mobilisering av övre extremiteter kan vara effektivt för att minska risken för perifera nervskador. Nervskador kan påvisas i realtid med elektrodiagnostik (SSEP) och ett medelartärtryck >80 mmHg kan motverka utvecklande av perifera nervskador.  Slutsats Positioneringsprotokoll med intraoperativ mobilisering och fysioterapi samt positionering i vacuummadrass med axelstöd vid risk för glidning förefaller motverka uppkomsten av perifera nervskador i övre extremiteter. Övervakning av perifera nerver intraoperativt med SSEP och även medelartärtryck kan påvisa nervskador i realtid, vilket kan föranleda intervention som minskar risken för nervskada.      Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, perifera nervskador, positionering, SSEP / Abstract   Background Nerve damage associated with positioning occurs, but the incidence is unknown. During general anaesthesia, the patient's physical ability to protect himself against pain is removed. Without this response, the patient is predisposed to nerve damage. Nerve damage is usually seen in connection with careless patient positioning. Even if the patient is positioned and decompressed adequately, nerve damage can occur. A nerve injury may have major consequences for both the patient and social economy in terms of pain, suffering, impaired function and prolonged hospital stay. Aim To describe which nursing measures have been shown to reduce the risk of peripheral nerve damage in the upper extremities of adults under general anaesthesia. Method A systematically conducted literature review with a narrative summery. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Ten scientific articles with a quantitative approach between 2008–2023 were included based on PICOS. Quality review was performed with validated review templates from the Joanna Briggs Institute Results The results indicate that positioning protocols and intraoperative mobilization of the upper extremities can be effective in reducing the risk of peripheral nerve damage. Nerve function can be monitored in real-time with electrodiagnostics (SSEP) and a mean arterial pressure >80 mmHg may reduce the development of peripheral nerve damage. Conclusion Positioning protocols with intraoperative mobilization and physiotherapy as well as positioning in a vacuum mattress with shoulder braces, at risk of displacement, seem to counteract the occurrence of peripheral nerve damage in the upper extremities. Monitoring of peripheral nerves intraoperatively with SSEP and mean arterial pressure may indicate nerve damage in real-time which can lead to interventions that reduces the risk of nerve damage.   Keywords: nursing interventions, peripheral nerve damage, positioning, SSEP

Postoperativa infektioner är en del av de vårdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vården. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgår till minst 500 miljoner kronor årligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig på kirurgiska patienter. Det är en litteraturstudie där en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material. Elva artiklar har använts och kvalitetsgranskats. Studien har följt Goodmans:s sex steg för strukturen av arbetet. Materialet har resulterat i en sammanställning av evidensbaserade åtgärder för sjuksköterskan och hennes/hans roll i att förebygga postoperativa infektioner. Hårborttagning, kroppstvätt, hudförberedelser, handhygien hos personalen, normal temperatur, blodglukoskontroller och skötsel av operationssår är de åtgärder som beskrivs i denna studie. Diskussionen som följer är om forskningen som finns är för gammal eller om riktlinjer och rekommendationer inte tillämpas i den kliniska verksamheten då postoperativa infektioner fortfarande är ett stort problem.