Empati är ett centralt begrepp med många dimensioner och en central förmåga i omvårdnadsarbetet idag. Inom professionellt vårdarbete finns krav som gäller lyhördhet, kommunikation, omvårdnad och förståelse. Empati är därför en nödvändig komponent för professionell hållning. Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsågs även att beskriva lärares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlättar eller hindrar detta skeende. Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes. Sammanlagt nio Omvårdnadslärare från två vuxenutbildningar deltog. Fynden visar att pedagogerna anser att empatibegreppet är mångfacetterat vilket överensstämmer med aktuell forskning. Informanterna menar även att empatiutvecklingen grundläggs redan hos barnet samt påverkas av arv och miljö men poängterar att empatiutveckling kan ske hela livet. Utvecklingen påverkas dock av ramfaktorer som yttre och inre miljö. Ett gott bemötande, tillåtande atmosfär och trivsel på skolan främjar empatiutveckling medan tidsbrist, konflikter och kommunikationsbrister hindrar skeendet. Nationella riktlinjer kan också ha en negativ inverkan då krav läggs på den studerande som kan ge stress och hämma empatiutvecklingen. Likaså kan negativ handledning på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) få icke önskvärda konsekvenser för empatin. Flera av dessa fynd styrks av tidigare forskning. Empatiutvecklande arbete bedrivs främst med hjälp av fallbeskrivningar som hämtas eller förstärks med hjälp av olika medier och som i kombination med reflektion och handledning kan ge förståelse. Pedagogerna hävdar också att APU eller erfarenhet över lag har stor betydelse för empatiutvecklingen. Få forskningsresultat gällande empatiutveckling hos studerande på Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning finns, varför vidare forskning rekommenderas med större material. Läraren som förebild, kunskapsförmedlare och handledare har en viktig roll inom denna utbildningssektor.

I syfte att förbättra elevernas attityd till ämnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktärsämnena på programmet. Därefter har vi gjort jämförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen. De elever som har negativa erfarenheter från APUn menar att det beror till största del på handledaren och arbetslaget. Alla elever har siktet inställt på fortsatta studier och vill inte stanna i äldreomsorgen, även om flera av dem har ändrat inställning och kan tänka sig att arbeta i äldreomsorgen en kortare tid innan fortsatta studier. Eleverna menar att de har utvecklats mycket som personer under utbildningens gång och att erfarenheterna av människovårdande uppgifter kommer att stärka dem i sina fortsatta karriärer.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ”rätt” program.De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna. Introduktionsveckan upplevdes också den positiv av både elever och handledare. Introduktionsveckan var en bra ”uppvärmning” inför den ordinarie APU-perioden och eleverna fick en inblick i yrket vilket gjorde att de kunde känna om de valt rätt program. Handledarna upplevde att de hunnit ”känna på” eleverna och visste vad de klarat av under introduktionsveckan så under APU:n kunde de fortsätta lärandet på arbetsplatsen och socialisationen in i yrket. Efter APU:n hölls en uppföljande handledarträff. Under träffen framkom att samtliga handledare var nöjda med det nya upplägget med handledarträff, introduktionsvecka, APU och uppföljande handledarträff. Samtliga handledare kunde tänka sig att vara handledare nästa år också och ny tid för handledarträff bestämdes till hösten.

SammanfattningSyftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp.Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen.Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller.Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn. Intervjuerna kompletterade samt förstärkte orsaksbilden med ytterligare två faktorer: den vuxnes studerandes familjeförhållanden och språksvårigheter som flera studerande uppger ha. En faktor som särskilt uppmärksammats i intervjuerna är den höga studietakten på Komvux Söder.Resultatet av undersökningen både bekräftar och bidrar med nya infallsvinklar till de teoretiska perspektiv som studien knyter an.De främsta åtgärderna skolan bör vidta för att minska avhoppen är att kartlägga vad språksvårigheterna består i, differentiera kategorin lågutbildade och anpassa studietakten till deras behov samt ge pedagogerna möjligheter att fördjupa sig i de frågor studerande i undersökningen har lyft.Nyckelord: Komvux, omvårdnadsprogrammet, språksvårigheter, studieavbrott, vuxen studerande / Abstract The purpose of this study was to conduct a systematic documentation and analysis of reasons behind the frequent discontinuation of the nursing assistant training program by students at Komvux South and to increase knowledge about how the school can prevent the high frequency of dropouts. The method is both quantitative and qualitative. 36/80 dropouts and 78/91 control subjects answered questionnaires. To complement the quantitative data, eight interviews were conducted: four with those who have dropped out of the program and four with those who stayed and completed the training. The results show that more students have dropped out of the program during the past few years as compared to previous years; and that every fourth male student drops out of the program (cf. 13% of women); and also that there is good reason to dispute the validity of the statistical data provided by the school. The results also show that the main reason for dropping out of the training program is lack of goal-attainment; that a high percentage of students drop out during the first month of the program; that the dropouts are mainly adult learners in the age bracket of 31-40 years; and that the high level of the program plays a major role in the decision to dropout. The most affected, according to this small-scale study, are low-educated women adult-learners with dependent children. The interviews complemented and strengthened the causal picture with two additional factors: the adult student's family situation and language difficulties that many students have claimed they have. One factor that attracted considerable attention in the interviews is the very high pace of study at Komvux South. The result of the study both validates and suggests new angles of approach to the theoretical perspective to which the program is tied.The main measures the school must take to reduce the high incidence of dropout include the need to 1) identify what the language difficulties consist of, 2) differentiate the low-educated category of students from the rest and 3) adjust the pace of study to suit their needs and 4) give teachers opportunities to immerse themselves in those issues highlighted by the students in the survey. Keywords: Komvux, nursing assistant program, language difficulties, interruption of studies, adult learners

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning. Flera av dessa kommer att studera vidare senare. Utifrån detta resultat kan jag se ett minskat antal sökande till Omvårdnadsprogrammet, det kommande Vård- och omsorgsprogrammet, som en tänkbar konsekvens efter gymnasiereformen.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne.Jag hade tre frågeställningar Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund?I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen. Lärarna hade också uppfattningen att arbetsgivarna såg positivt på kulturella kunskaper. Jag har analyserat materialet utifrån Hans Lorentz (2004) modell i interkulturellt lärande och funnit att modellen varit användbar som analysverktyg. Lärarnas citat tyder på att de är medvetna om interkulturellt lärande och har ambitionen att få eleverna att nå ett etnorelativistiskt synsätt.

Antalet elever som idag söker till omvårdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker därför hitta nya vägar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval.Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvårdnadsprogram ser på innehållet i sin utbildningen. Med hjälp av en enkätundersökning tillfrågades 47 elever som går sitt tredje och sista år hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrån att de från och med sitt andra år kunnat välja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvårdnadsprogrammet och hur de såg på sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvårdnadsprogrammet utifrån att det är ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre än hälften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvårdnadsprogrammet på grund av den praktiska inriktningen. Dessutom lockade även de tre olika profilvalen och många av de tillfrågade trodde att profilval var ett bra sätt att locka elever till omvårdnadsprogrammet. Profilvalen betydde också mycket för deras framtida yrkesval. Flertalet elever drömde om yrken som låg inom det profilval de gjort. Elevernas bild av utbildningen förändrades under de tre åren och flertalet tyckte att den blev sämre bland annat på grund av att den inte var tillräckligt praktiskt inriktad. För att få fler sökande trodde eleverna att det var viktigt med tydlig information från skolans sida om utbildningens innehåll och att de elever som går denna utbildning skulle göra den bästa reklamen för omvårdnadsprogrammet.

AbstraktTitel: Lärares pedagogiska verktyg i undervisningen på omvårdnadsprogrammet för elever med svenska som andraspråkInstitution: Sektionen för lärarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet äldre ökar i samhället. Inom vård och omsorg och särskilt inom äldreomsorgen kommer behovet av utbildad vårdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhället på att utbilda vuxna inom vård och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andraspråk. Detta innebär att lärarna står inför utmaningar att utbilda elever med olika bakgrund och förutsättningar till ett yrke som handlar om att ta hand om sjuka, äldre människor och människor i behov av stöd.Syfte. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera på vilket sätt läraren arbetar för att stödja lärande hos elever med svenska som andraspråk på omvårdnadsprogrammetMetod. Kvalitativ ansats har används och sex lärare inom omvårdnadsprogrammet på Komvux har intervjuats. Lärarna har arbetat mellan ett halvt och 20 år. Vid intervjuerna användes frågeguide med öppna frågor och låg grad av standardisering.Resultatet har delats in i två huvudområden som innehåller kategorier och underkategorier. Huvudområdena är: Metoder lärare använder i sitt arbete för att utveckla elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och Att nå målen. Det första huvudområdet beskriver vilka metoder lärarna använder för att stödja eleverna i undervisningen. I det andra huvudområdet beskrivs vad lärarna ser som utmaningar, möjligheter för att stödja eleverna i att nå målen och hur de använder elevernas erfarenheter.Konklusion av studien är att lärarna säger att de använder ett flertal metoder för att stödja elever med svenska som andraspråk. De säger även att elevernas erfarenheter tas till vara i undervisningen. Lärarna efterfrågar också mer kunskap och stöd bland annat av svenskalärare i hur de ska arbeta för att stödja elever med svenska som andraspråk