No description available.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper.</p><p>The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.</p>

<p>Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper. The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick på Omvårdnadsprogrammet vårterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt Omvårdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett målyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte Omvårdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var två faktorer som kom fram i resultatet.

<p>I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan.</p><p>While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet.</p><p>Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden.</p><p>Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt.</p><p>Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer</p>

I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan. While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet. Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden. Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt. Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer