Många barn drabbas av cancer varje år. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja barnets hälsa, återställa hälsan och lindra lidandet under hela sjukdomstiden. Behandlingarna pågår under lång tid, är tuffa och påverkar inte bara barnet utan även familjen och alla i barnets närhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda cancersjuka barn på en barnonkologisk avdelning. Studien baseras på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utifrån de valda artiklarna gav följande resultat i form av fyra teman; 1) Den unika avdelningen, 2) Emotionella upplevelser av arbetet, 3) Relationen till barnet och familjen och 4) Strategier och behovet av stöd. Arbetet på en barnonkologisk avdelning beskrivs som unik, sjuksköterskor utsätts för många känslomässigt svåra situationer som påverkar deras hälsa främst psykiskt. Det skapas långa och nära relationer till barnet och familjen och denna relation är viktig för att vården ska bli så bra som möjligt. Studien visar att arbetet som sjuksköterska inom barnonkologi är komplext. En barnonkologisk avdelning bedriver specialistvård men många av de som arbetar där har enbart en grundutbildning inom sjuksköterskeyrket och därför saknas kunskap. Sjuksköterskor påverkas starkt emotionellt både positivt och negativt framförallt på grund av relationerna mellan dem, barnet och familjen. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn för att kunna förbättra vården.

<p><p><strong><strong>Bakgrund: </strong></strong>Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. <strong>Syftet </strong>med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. <strong>Resultat: </strong>Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. <strong>Diskussion: </strong>Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. <strong>Slutsats: </strong>Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer</p></p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of quality of life and wellbeing in relation to yoga practice.</p><p><strong>Method: </strong>A descriptive qualitative study with semi structured interviews was carried out during the fall of 2009 at the University of Uppsala. Informants in the study were cancer patients who were participating in the yoga/psychotherapy group at the clinic of oncology at the Akademiska hospital in Uppsala.</p><p><strong>Result:</strong> Five out of six informants experienced that their quality of life and their wellbeing improved by practicing yoga. One informant had mixed feelings which were not due to the yoga practicing, but to the place where it was practiced. For her this place was associated with illness. Informants accentuated the importance of the fellowship in the yoga/psychotherapy group. They experienced that yoga practicing could not be separated from psychotherapy and vice versa. Informants believed that yoga and psychotherapy reinforced each other’s effect. The study showed that the yoga exercises had been of great help, for example, in connection with medical examinations or as a tool to cope with one’s situation, thoughts and/or secondary effects of the disease and pain experience. The yoga had strengthened the informants both physically, psychologically and spiritually. It helped them to cope with sleeping difficulties and respiratory difficulties. The study also shed light on two aspects previously not included in yoga research: respiratory difficulties and sexuality.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study displayed that the informants experienced that yoga had a positive effect on their quality of life and wellbeing. Further studies are suggested (qualitative and quantitative) that examine the joint influence of yoga/psychotherapy on the quality of life and wellbeing as well as the aspects “Breathing difficulties” and “Sexuality”.         </p><p><strong>Keywords: </strong><em>Yoga, cancer, quality of life, wellbeing</em></p>

Abstract Aim: The aim of this study was to describe cancer patients’ experiences of quality of life and wellbeing in relation to yoga practice. Method: A descriptive qualitative study with semi structured interviews was carried out during the fall of 2009 at the University of Uppsala. Informants in the study were cancer patients who were participating in the yoga/psychotherapy group at the clinic of oncology at the Akademiska hospital in Uppsala. Result: Five out of six informants experienced that their quality of life and their wellbeing improved by practicing yoga. One informant had mixed feelings which were not due to the yoga practicing, but to the place where it was practiced. For her this place was associated with illness. Informants accentuated the importance of the fellowship in the yoga/psychotherapy group. They experienced that yoga practicing could not be separated from psychotherapy and vice versa. Informants believed that yoga and psychotherapy reinforced each other’s effect. The study showed that the yoga exercises had been of great help, for example, in connection with medical examinations or as a tool to cope with one’s situation, thoughts and/or secondary effects of the disease and pain experience. The yoga had strengthened the informants both physically, psychologically and spiritually. It helped them to cope with sleeping difficulties and respiratory difficulties. The study also shed light on two aspects previously not included in yoga research: respiratory difficulties and sexuality. Conclusion: The study displayed that the informants experienced that yoga had a positive effect on their quality of life and wellbeing. Further studies are suggested (qualitative and quantitative) that examine the joint influence of yoga/psychotherapy on the quality of life and wellbeing as well as the aspects “Breathing difficulties” and “Sexuality”.          Keywords: Yoga, cancer, quality of life, wellbeing

Bakgrund: Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultat: Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. Diskussion: Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. Slutsats: Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var &quot;Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?&quot;, ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och &quot;Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?&quot; Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a. begränsat antal verksamma sjuksköterskor inom barnonkologi i Blekinge. Studien grundade sig mestadels på kvalitativa ansatser. I resultatet framkom att observationer av barn på onkologiavdelningar visade att öppen och tydlig kommunikation är viktigt vid bemötande av frågor om döden som tas upp av barnet själv. Det finns ett flertal specifika strategier som kan vara till hjälp vid bemötandet. Medvetenhet om vård av cancersjuka barn erhålls av sjuksköterskan genom en anpassningsprocess. Att sjuksköterskan förklarar död och sjukdom öppet, direkt och sanningsenligt utan omskrivningar tror vi är en väldigt viktig del i omhändertagandet av ett cancersjukt barn som har funderingar om döden. Vi anser att det är av betydelse att som sjuksköterskor lära oss att vi inte har några definitiva svar att ge barnen, vi kan inte heller lära oss att ge de exakt rätta svaren. Konsten är att våga samtala, våga möta barnens frågor. / Charlotte hem 0456-50171 Petra hem 0454-46478

Introduktion: Palliativ omvårdnad syftar till att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samt ge närstående stöd i sorgearbetet. Inom palliativ cancervård genomgår sjuksköterskan den palliativa transitionen genom vilken de utvecklas från att vara mer uppgiftsorienterad och styrda av rutiner, till att ha ett mer holistiskt synsätt och kunna överblicka de komplexa behoven patienten och dess anhöriga har.   Syfte: Syftet var att utforska hur sjuksköterskor inom onkologisk palliativ vård arbetar för att tillgodose behov hos cancerpatienter i livets slutskede och deras närstående, samt att undersöka om det går att urskilja mönster avseende sjuksköterskornas arbetssätt beroende hur lång arbetslivserfarenhet sjuksköterskorna har inom onkologisk vård.    Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av sexton sjuksköterskor med olika lång arbetslivserfarenhet av palliativ omvårdnad inom onkologisk vård.    Huvudresultat: Sjuksköterskor prioriterar att lindra symtom såsom smärta och ångest, och kommunicerar med patienter och närstående för att upptäcka behov. Personcentrerad vård är i fokus hos sjuksköterskorna oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de har. Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet är mer lyhörda och flexibla samt känner sig tryggare i sina bedömningar. Sjuksköterskor med kortare yrkeserfarenhet uppgav att tidsbrist leder till att de inte hinner utföra omvårdnadsåtgärder som patienterna är i behov av.   Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med cancerpatienter i palliativ vård har ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och närstående oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de har. Sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet är i behov av mer stöd och handledning för att kunna utvecklas i sin yrkesroll och tillgodose patienters och närståendes behov.    Nyckelord: Onkologi, palliativ omvårdnad, sjuksköterska, transition / Introduction: Palliative care aims to meet the patient's physical, mental, social and existential needs, as well as provide relatives with support in the grieving process. In palliative cancer care, the nurse undergoes the palliative transition through which they develop from being more task-oriented and guided by routines, to having a more holistic approach and being able to oversee the complex needs of the patient and their relatives.   Aim: The aim was to explore how nurses in oncological palliative care work to meet the needs of cancer patients at the end of life and their relatives, and to investigate whether it is possible to distinguish patterns regarding the nurses' working methods depending on how long work experience the nurses have in oncology.   Method: Qualitative method with semi-structured interviews of sixteen nurses with different lengths of work experience of palliative care in oncology care.   Main results: Nurses prioritize relieving symptoms such as pain and anxiety and communicate with patients and relatives to identify needs. Person-centered care is the focus of the nurses, regardless of how long their work experience they is. Nurses with longer professional experience are more responsive and flexible and feel more confident in their assessments. Nurses with shorter professional experience stated that lack of time leads to them not having time to perform nursing measures that patients need.   Conclusion: Nurses who work with cancer patients in palliative care have a professional approach towards patients and relatives regardless of how long work experience they have. Nurses with shorter work experience are in need of more support and guidance in order to develop in their professional role and meet the needs of patients and relatives.   Keywords: Oncology, palliative care, nurse, transition

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 400 000 barn världen över av cancer. I höginkomstländer botas över 80% av fallen och i låginkomstländer betydligt lägre, 15–45%. Omvårdnaden av ett barn med cancerdiagnos kan vara utmanande och påfrestande. Att som sjuksköterska arbeta på en barncanceravdelning kräver ett särskilt förhållningssätt och bemötande för att kunna tillgodose barnet och dess familjs behov.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i två teman och sex underteman. De teman som framkom var: Vägen till att ge en god omvårdnad och Känslomässiga variationer.   Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar med barncancer ställs inför svåra emotionella situationer och etiska dilemman som inte sällan resulterar i stress och depression. Det existerar en mängd forskning kring erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos, men specifikt sjuksköterskors erfarenheter inom området är begränsat. För att förbättra sjuksköterskors arbetssituation vid vård av barn med cancerdiagnos bör vidare forskning utföras.

Title: Investigation of RRM2 as a potential therapeutic target against glioblastoma Supervisors: Dr. Sven Nelander and Mr. Sathishkumar Baskaran. Department: Department of Immunology, genetics and pathology (IGP), Uppsala University   Glioblastoma (GBM) is the most malignant form of glioma and associated with high proliferation rate, necrosis and highly invasive nature. Current treatment includes tumor resection followed by combination of radiotherapy and chemotherapy with temozolomide (TMZ). Despite of combination therapy, GBM exhibits dismal prognosis and mean survival rate of patients is only 3.3 % at 2 years and 1.2 % at 3 years. Therefore, there is an increasing demand of identifying new therapeutic targets against GBM. In this project, we studied the function of RRM2 gene as a potential therapeutic target in two patients derived GBM cell lines (GC). By knocking down RRM2 using short interfering RNAs, the viability of cells and proliferation was significantly reduced in both the GC. The cause of cell death was due to induction of apoptosis by the treatment in GC. Treatment of COH29, an inhibitor of RNR, induced cell death at therapeutically relevant dose in GC. Our results indicate that RRM2 has a significant role in GBM cell growth/proliferation. More evaluation must be performed in both in-vitro and in-vivo to pursue RRM2 as a molecular therapeutic target against GBM.