Jahresbericht der Universitätsbibliothek Chemnitz - Berichtsjahr 2007 / Annual report of the University Library of Chemnitz in 2007

Die Universitätsbibliothek berichtet jährlich über die geleisteten Aufgaben als zentrale wissenschaftliche Einrichtung der Technischen Universität Chemnitz und Teil des Bibliothekssystems des Freistaates Sachsen. Darin enthalten sind z.B. Informationen aus den Bereichen Nutzerservice, Medienbearbeitung und Pateninformationszentrum.

Seit Ende März 2009 steht den Nutzern der Sächsischen Landesbibliothek - Staats- und Universitätsbibliothek Dresden ein frei zugänglicher Regalbereich zur Verfügung, der zur Bereitstellung von Vormerkungen und Magazinbestellungen dient. Ziel dieses Selbstabholungsbereiches ist, den Nutzern den Zugriff auf die Medien während der gesamten Öffnungszeit zu gewährleisten.

Für Wissenschaftler der Technischen Universitäten Dresden und Bergakademie Freiberg, die ihre Forschungsdaten archivieren und publizieren möchten, steht seit Anfang 2018 der Dienst OpARA (Open Access Repository and Archive) als institutionelles Repositorium zur Verfügung. Wissenschaftler haben hier die Möglichkeit, ohne zusätzliche Kosten die Anforderungen der Guten Wissenschaftlichen Praxis an die langfristige sichere Aufbewahrung von Forschungsdaten (Archivierung über mindestens zehn Jahre) unkompliziert zu erfüllen. Der Dienst OpARA wird von den Rechenzentren der beiden Universitäten gemeinsam betrieben, die Daten werden lokal archiviert und optional publiziert. Vor der Archivierung findet ein Begutachtungsprozess statt, um die fachliche und technische Qualität der Daten zu gewährleisten. Es wird dabei insbesondere die Dokumentation und Aufbereitung für Daten, die publiziert werden sollen, unter dem Aspekt einer guten Nachnutzbarkeit beurteilt und bei Bedarf unterstützt.

No description available.

Master thesis is devoted to the currently completed and running projects and initiatives focused on digital libraries in the Federal Republic of Germany. The initial chapters are a brief survey of the recently used termins. The second chapter deals with problematic of open access and its promotion. The third chapter concentrates on the German conception of the information policy and its main representatives: German Research Foundation (Die Deutsche Forschungsgemeinschaft, DFG, http://www.dfg.de) and Federal Ministry for Education and Research (Das Bundesministerium für Bildung und Forschung, BMBF, http://www.bmbf.de) and connected operational programmes. The fourth chapter introduces the key initiatives in digital library area: The Information and Communication (Information und Kommunikation, IuK, http://www.iuk-initiative.org) and The German Initiative for Network Information (Die Deutsche Netzwerkinitiative, DINI, http://www.dini.de) and their role at the emergence of the digital library projects. The German particularity consisting in the process of certification of servers and its prerequisites are described in more details, too. The fifth chapter sketches the chronological line of development and aims to show some selected projects composed into integrated system: opening of electronic dissertations to...

Am Ende der zwei Wochen waren alle erschöpft von den vielen Vorträgen, Besichtigungen und Diskussionen. Vom 30. September bis 12. Oktober nahmen 24 Doktoranden, Volontäre und Postdoktoranden an der Dresden Summer School 2012 teil. Junge Wissenschaftlerinnen und Wissenschaftler nutzten die Gelegenheit, hinter die Kulissen Dresdner Kultureinrichtungen zu schauen, Vorträge zu hören und über die Zukunft von Kultur und Wissen unter den Bedingungen des digitalen Zeitalters zu debattieren. Ein Ziel der Summer School ist es, jungen Wissenschaftlern ein Forum für Fortbildung und Austausch zu geben – und damit Nachwuchs-Persönlichkeiten zu gewinnen, die mit neuen Ideen Aufgaben und Herausforderungen der Wissensgesellschaft reflektieren und umsetzen.

Le libre accès est un processus qui vise à rendre les résultats de recherche disponibles gratuitement en ligne, permettant de lire, télécharger, copier, distribuer, imprimer, rechercher ou partager leur contenu, sans barrière légale ou technique. Le mouvement a récemment gagné de l’ampleur avec l’implémentation de politiques de libre accès par les organismes subventionnaires et le développement de plateformes facilitant la diffusion de la science telles que l’Open Journal System, Érudit et SciELO. Actuellement, des études estiment que près de la moitié des articles scientifiques sont disponibles en ligne gratuitement. À ce jour, plusieurs aspects du libre accès ont été abordés dans la littérature scientifique tels que la disponibilité des articles, l’avantage en termes de citations des articles en libre accès et les effets des politiques de libre accès. Cependant, peu de chercheurs ont abordé l’utilisation du libre accès à l’échelle mondiale. L’objectif de ce mémoire de maîtrise est de fournir un portrait à jour de l’adoption du libre accès à l’échelle globale selon deux indicateurs, soit le nombre de publications en libre accès et le nombre de références faites aux articles en libre accès. Nos résultats montrent que les pays pauvres publient et utilisent davantage la recherche en libre accès que les autres pays, tandis que les pays ayant un revenu intermédiaire de la classe supérieure se comportent d’une façon semblable aux pays riches. Ces résultats démontrent l’importance des initiatives pour la promotion du libre accès à l’échelle locale, nationale et internationale, particulièrement pour les pays de la classe de revenu intermédiaire où les infrastructures et le nombre de mandats de libre accès sont limités. / Open Access (OA) is a process that aims to make research output freely available on the public internet, allowing the users to read, download, copy, distribute, print, search or link to the full text without any financial, legal or technical barrier. OA has often been suggested as a potential solution to several problems related to the scientific publishing industry: a minority of for profit editors accounting for half of the entire publishing industry, important budget cuts and rising subscription prices in academic libraries, and access to knowledge in lower-income countries. The OA movement originated from the growing demand to make research more accessible worldwide. It has been gaining a lot of momentum, with the implementation of several OA policies by funding institutions and the development of several new platforms (e.g., Open Journal System, African Journals Online, SciELO, and Érudit) that facilitate the publication of OA content at low cost. Studies have shown that between 20% and 50% of research articles are currently available online at no cost, but only a few have compared the use of OA literature at the country level and from a worldwide perspective. Along these lines, this master’s thesis aims to provide a global picture of the current state of OA adoption by countries, using two indicators: publications in OA and references to articles in OA. We find that, on average, low-income countries are publishing and citing OA at the highest rate, while upper-middle income countries and higher income countries publish and cite OA articles at below world-average rates. These results highlight national differences in OA uptake and suggest that more OA initiatives at the institutional, national and international levels are needed to support a wider adoption of open scholarship.

The integration of distributed energy sources and systems is of high relevance for the transition towards a more sustainable energy system. Taking into consideration the  amount of emissions produced by the heating sector, which account for at least half of the energy demand in buildings, district heating systems have the potential to play a key role in the transition, by enabling the integration of various energy sources and provide flexible energy services to the grid. The objective of this research is to evaluate the potential for flexible sector coupling between the electrical and heating sectors, utilizing thermal energy storage alongside various heat generation units, including heat pumps and a combined heat and power (CHP) unit. To examine this concept, we used a district heating facility located in Oskarshamn, Sweden, as our case study. At present, the production mix at this facility comprises various production units- that utilize mainly biomass as their fuel source, including wood pellets, wood chips, and occasionally, bio-oil. Extensive research was conducted to review the existing literature and gain a comprehensive understanding of the technologies and concepts associated with FSC. This thorough examination allowed for a comprehensive overview of the current state-of-the-art in FSC. As the main contributions of this work, two numerical models respectively for production and dispatch optimization were developed and simulated complementary, concerning the thermal and electrical system of the studied plant. A dispatch model was developed with the aim of analyzing the operating behaviour of the system, identifying the available energy sources and optimizing their hourly dispatch. Subsequently, utilizing the open-access tool for capacity and investment optimization (OSeMOSYS), various scenarios were examined to evaluate the potential of thermal energy storage (TES), where a water tank was found to be the most cost-effective solution, and heat pump integration in enhancing the plant performance and providing flexibility. The study was divided into two distinct time periods. The first period focused solely on hourly dispatch optimization until 2035. In the second period, the analysis extended to include investment optimization, followed by the subsequent dispatch optimization until 2050, hence, using both tools. To effectively compare and assess the different scenarios, several key performance indicators (KPIs) were chosen, including the levelized cost of energy (LCOE), capital expenditure (CAPEX), generation costs, and emissions. These scenarios were designed to account for variations in crucial variables such as electricity prices, the plant’s self-consumption potential, and the capital cost of storage. By considering the aforementioned factors, a comprehensive analysis was conducted to determine the optimal approach for maximizing performance and cost-effectiveness. It is important to mention that the electrical self-consumption within the plant was considered as one of the potential improvements. While the potential for electrical self-consumption was mainly studied on a shorter-term, the variability in the capital cost of the TES system was better considered on the long-term investment analysis. From the different simulations, the cases where self-consumption is included result in smaller operating costs, as producing electricity via the CHP unit of the plant is cheaper on average than the prices offered by the local distribution company. The obtained capacities for TES and the heat pump vary among the studied scenarios. Higher electricity prices favor investments in alternative fuel boilers like wood chips or wood pellets, while lower electricity prices result in increased TES capacities and higher heat pump production. The capital cost of storage also determines the capacity chosen for the storage water tank, sometimes investing a bit more to gain efficiency and reduce operational costs. Throughout the project, various sustainability aspects have been addressed. These encompass environmental responsibilities, with a focus on reducing CO2 emissions, enhancing social equity by implementing a more efficient heating system within the municipality, and assessing the economic viability of these initiatives. In conclusion, the study provides evidence and showcases the viability of implementing FSC in Oskarshamn’s power plant, as results from the different scenarios commonly show that FSC could bring down the total costs, as well as the amount of CO2 emissions on a long-term basis. Based on the findings, additional recommendations are proposed to optimize the plant’s performance and leverage the potential of this innovative approach. The proposed recommendations include increasing the time resolution in the model simulations to improve result accuracy and exploring different scenarios, which may involve considering various electricity or fuel price predictions, among other factors. / Integreringen av distribuerade energikällor och energisystem är av stor betydelse för övergången till ett mer hållbart energisystem. Med hänsyn till det utsläpp från värmesektorn, som står för minst hälften av energibehovet i byggnader, har fjärrvärmesystem potential att spela en nyckelroll i omställningen genom att möjliggöra integrering av olika energikällor och tillhandahålla flexibla energitjänster till nätet. Syftet med denna forskning är att utvärdera Potentialen för flexibel sektorkoppling (FSC) mellan el- och värmesektorerna, med hjälp av termisk energilagring tillsammans med olika värmeproduktionsenheter, inklusive värmepumpar och en kombinerad kraftvärmeproduktion (CHP). För att undersöka detta koncept, använde vi en fjärrvärmeanläggning i Oskarshamn, Sverige, som vår fallstudie. För tillfället består produktionsmixen vid denna anläggning av olika produktionsenheter som huvudsakligen använder biomassa som bränslekälla, inklusive träpellets, träflis och ibland bioolja. Omfattande forskning genomfördes för att granska den befintliga litteratur och få en heltäckande förståelse för de tekniker och koncept som är förknippade med FSC. Denna grundliga undersökning möjliggjorde en omfattande översikt av det aktuella kunskapsläget inom FSC. Som de viktigaste bidragen i detta arbete utvecklades och simulerades två numeriska modeller för produktions- respektive leveransoptimering, som berör det termiska och elektriska systemet i den studerade anläggningen. En fördelningsmodell utvecklades i syfte att analysera systemets driftsbeteende, identifiera tillgängliga energikällor och optimera deras fördelning per timme. Med hjälp av det verktyget med öppna tillgång (open-aceess) för kapacitets- och investeringsoptimering (OSeMOSYS) undersöktes därefter olika scenarier för att utvärdera potentialen för termisk energilagring (TES), där en vattentank visade sig vara den mest kostnadseffektiva lösningen, och integration av värmepumpar för att förbättra anläggningens prestanda och ge flexibilitet. Studien var uppdelad i två olika tidsperioder. Den första perioden fokuserade enbart på optimering av timfördelning fram till 2035. Under den andra perioden utvidgades analysen till att omfatta investeringsoptimering, följt av efterföljande optimering av driften fram till 2050, vilket innebär att båda verktygen användes. För att effektivt kunna jämföra och bedöma de olika scenarierna valdes flera viktiga nyckelprestandaindikatorer (KPI:er), inklusive den nivellerade energikostnaden (LCOE), kapitalinvesteringar (CAPEX), produktionskostnader och CO2 utsläpp. Dessa scenarier utformades för att ta hänsyn till variationer i viktiga variabler som elpriser, anläggningens självkonsumtionspotential och kapitalkostnaden för lagring. Med hänsyn till de ovan nämnda faktorerna genomfördes en omfattande analys för att fastställa den optimala metoden för att maximera prestanda och kostnadseffektivitet. Det är viktigt att nämna att den elektriska självförbrukningen inom anläggningen betraktades som en av de potentiella förbättringarna. Medan potentialen för elektrisk självförbrukning främst studerades på kortare sikt, beaktades variationen i kapitalkostnaden för TES-systemet bättre i den långsiktiga investeringsanalysen. De olika simuleringarna visar att de fall där självförbrukning ingår resulterar i lägre driftskostnader, eftersom elproduktionen via kraftvärmeverket i genomsnitt är billigare än de priser som erbjuds av det lokala distributionsbolaget. De erhållna kapaciteterna för TES och värmepumpen varierar mellan de studerade scenarierna. Högre elpriser gynnar investeringar i alternativa bränslepannor som flis eller träpellets, medan lägre elpriser resulterar i ökad TES-kapacitet och högre värmepumpsproduktion. Kapitalkostnaden för lagring avgör också vilken kapacitet som väljs för vattentanken (some en TES), ibland investerar man lite mer för att öka effektiviteten och minska driftskostnaderna. Under hela projektet har olika hållbarhetsaspekter beaktats. Dessa omfattar miljöansvar, med fokus på att minska CO2-utsläppen, öka den sociala rättvisan genom att införa ett mer effektivt värmesystem inom kommunen, och bedöma den ekonomiska bärkraften i dessa initiativ. Sammanfattningsvis visar studien att det är möjligt att implementera FSC i Oskarshamns kraftverk, eftersom resultaten från de olika scenarierna visar att FSC kan sänka de totala kostnaderna samt mängden CO2-utsläpp på lång sikt. Baserat på resultaten föreslås ytterligare rekommendationer för att optimera anläggningens prestanda och utnyttja potentialen i denna innovativa metod. De föreslagna rekommendationerna inkluderar att öka tidsupplösningen i modellsimuleringarna för att förbättra resultatens noggrannhet och utforska olika scenarier, vilket bland annat kan innebära att man överväger olika el- eller bränsleprisprognoser.

No description available.