Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.   Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.      Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.

This thesis explores a machine learning task where the data contains not only numerical features but also free-text features. In order to employ a supervised classifier and make predictions, the free-text features must be converted into numerical features.  In this thesis, an algorithm is developed to perform that conversion. The algorithm uses a pre-trained word embedding model which maps each word to a vector. The vectors for multiple word embeddings belonging to the same sentence are then combined to form a single sentence embedding. The sentence embeddings for the whole dataset are clustered to identify distinct groups of free-text strings. The cluster labels are output as the numerical features. The algorithm is applied on a specific case concerning operational risk control in banking. The data consists of modifications made to trades in financial instruments. Each such modification comes with a short text string which documents the modification, a trader comment. Converting these strings to numerical trader comment features is the objective of the case study. A classifier is trained and used as an evaluation tool for the trader comment features. The performance of the classifier is measured with and without the trader comment feature. Multiple models for generating the features are evaluated. All models lead to an improvement in classification rate over not using a trader comment feature. The best performance is achieved with a model where the sentence embeddings are generated using the SIF weighting scheme and then clustered using the DBSCAN algorithm. / Detta examensarbete behandlar ett maskininlärningsproblem där data innehåller fritext utöver numeriska attribut. För att kunna använda all data för övervakat lärande måste fritexten omvandlas till numeriska värden. En algoritm utvecklas i detta arbete för att utföra den omvandlingen. Algoritmen använder färdigtränade ordvektormodeller som omvandlar varje ord till en vektor. Vektorerna för flera ord i samma mening kan sedan kombineras till en meningsvektor. Meningsvektorerna i hela datamängden klustras sedan för att identifiera grupper av liknande textsträngar. Algoritmens utdata är varje datapunkts klustertillhörighet. Algoritmen appliceras på ett specifikt fall som berör operativ risk inom banksektorn. Data består av modifikationer av finansiella transaktioner. Varje sådan modifikation har en tillhörande textkommentar som beskriver modifikationen, en handlarkommentar. Att omvandla dessa kommentarer till numeriska värden är målet med fallstudien. En klassificeringsmodell tränas och används för att utvärdera de numeriska värdena från handlarkommentarerna. Klassificeringssäkerheten mäts med och utan de numeriska värdena. Olika modeller för att generera värdena från handlarkommentarerna utvärderas. Samtliga modeller leder till en förbättring i klassificering över att inte använda handlarkommentarerna. Den bästa klassificeringssäkerheten uppnås med en modell där meningsvektorerna genereras med hjälp av SIF-viktning och sedan klustras med hjälp av DBSCAN-algoritmen.

Background and problem discussion: Frauds have increased drastically and changed in nature over the years. The risk management of fraud has become increasingly important and a tangible problem, especially in the Swedish banking sector where the incidence of fraud has increased significantly. The increased number of frauds is mainly due to the progress of digitization, which has introduced several new payment systems that highlight major risks for the financial system.  Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze which strategies and measures have been implemented by Swedens's banking sector counteract occuring fraud on stakeholders. The study will focus on mapping Swedish banks risk management and countering fraud in digitzation in order to protect stakeholders assets. Research questions: What strategies has Sweden's banking sector applied in fraud risk management to create sustainable security for its stakeholders? How do Swedish banks work to counter fraud? Method: In this study, a research design that combines both quantitative and qualitative methods has been applied to answer the research questions that concern the study. By using a combination of interviews and surveys, numerical data and descriptive information have been collected from respondents in relation to fraud risk management. Results and conlusion: The collected empirical analysis showed that the three major Swedish banks continuously strive to improve their strategies and streamline their fraud risk management. Despite these efforts, the need for further development and improvement emerges, as indicated by the statistics in the study. The conclusion suggests that some bank customers have become victims of fraud and have not been informed by their banks. The banks can review areas of improvement to reduce financial losses and increase customer confidence in the banking sector. The study showed that effective risk management is a crucial role in the banks, to be able to counter and challenge fraud in the long term. / Bakgrund och problemdiskussion: Bedrägerier har ökat drastiskt och ändrat karaktär under åren. Riskhanteringen av bedrägerier har blivit alltmer betydelsefull och ett påtagligt problem, särskilt inom den svenska banksektorn där förekomsten av bedrägerier ökat markant. Antalet ökade bedrägerier beror främst på digitaliseringens framfart som infört en rad nya betalningssystem som framhäver stora risker för det finansiella systemet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera vilka strategier och åtgärder som har implementerats av Sveriges banksektor för att motverka förekommande bedrägerier på intressenter. Studien kommer fokusera på att kartlägga svenska bankers riskhantering och motverkande av bedrägerier inom digitalisering för att skydda intressenternas tillgångar. Forskningsfrågor: Vilka strategier har Sveriges banksektorn tillämpat vid riskhantering av bedrägerier för att skapa en hållbar trygghet hos deras intressenter? Hur arbetar svenska banker med att motverka bedrägerier? Metod: I denna studie har forskningsdesign som kombinerar både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats för att besvara de forskningsfrågor som berör studien. Genom att använda en kombination av intervjuer och enkäter har numerisk data och beskrivande information kunnat samlas in från respondenterna i relation till riskhantering av bedrägeri. Resultat och slutsats: Den insamlade empiriska analysen visade att de tre storbankerna kontinuerligt strävar efter att förbättra sina strategier och effektivisera sin riskhantering av bedrägerier. Trots dessa ansträngningar framkommer behovet av ytterligare utveckling och förbättringar, vilket indikeras av statistiken i studien. Slutsatsen tyder på att en del bankkunder har blivit offer för bedrägerier och har inte blivit informerade av sina banker. Bankerna kan se över förbättringsområden för att minska de ekonomiska förlusterna och öka kundernas förtroende för banksektorn. Studien visade på att effektiv riskhantering är en avgörande för banker, för att kunna motverka och utmana bedrägerier på långsikt.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken. Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt. Det empiriska materialet består därför av intervjuer med personer som arbetar aktivt med den interna kontrollen i de fyra svenska storbankerna samt en enkätundersökning bland medarbetarna ute i verksamheten. Slutsats: Arbetet med den interna kontrollen i de svenska storbankerna fungerar väl och det går att märka en tendens till ökat fokus inom området. En samlad bedömning och en jämförelse av intervjurespondenternas svar och enkäternas svar visar att ett gap i kommunikationen angående den interna kontrollen kan anas. Det finns därmed också en brist i integrationen av den interna kontrollen. / Background and Problem: It was shown that the lack of internal control was a common denominator among the reasons for the recent financial crisis. It was also one of the reasons that a Swedish bank in August 2010 went bankrupt and this can be seen as highly unexpected due to the developed rules, frameworks and reviews that exist for the Swedish banks today. In order for a company to accomplish a well functional internal control it must be integrated throughout the whole organization. In the current situation there is evidence confirming an existence of a gap between the internal control a board request and what is accessible to employees in the bank. Aim: The purpose of this thesis is to study how the four major Swedish banks are operating the internal control today, also, analyzing the communication and integration of the internal control within the organization. We also wish to contribute to an understanding of how internal control is integrated and how it becomes a part of the daily work in the bank. Method/Empirics: Since this study examines how communication and integration of internal control appears in the major Swedish banks, a purely qualitative approach with interviews of people who actively work with the internal control was not considered as sufficient. Therefore, the empirical data consists of interviews with employees who are actively working with internal control in the four major Swedish banks and additionally, a survey was sent to the employees working in the daily business. Conclusions: The work with internal control in the major Swedish banks is well functioning and it is possible to notice a tendency for increased focus for the subject. An overall assessment and comparison of responses from the interviews and the survey indicates a gap in communication regarding internal control. Thus, there is a lack of integration of the internal control.