Syfte: Att utreda förekomsten av ögonrelaterade läs-och skrivsvårigheter hos skolbarn. Metod: Studien bestod av en enkät med ögonrelaterade frågor, ett läsförmågetest och kliniska tester. 45 barn i årskurs 5 och 6 deltog från en mellanstadieskola i Växjö. De kliniska testerna bestod av fri synskärpa på avstånd och nära, +1-metoden för utredning av dold hyperopi, forier på nära håll, ackommodations amplitud, konvergens närpunkt, stereotest och ögonmotilitet. Läsförmågan undersöktes med ett screeningstest så kallade Läskedjor, ett test för att bedöma elevernas lästekniska förmåga, ordigenkänning samt ordavkodning. Resultat: En signifikant korrelation hittades mellan bokstavskedjor och ordkedjor (r = 0,4 , p < 0,05). Eleverna ansåg sig inte ha ögonbesvär. En jämförelse mellan Läskedjor och ögonbesvär visade en signifikant korrelation hos ordkedjor (r=0,44 , p < 0,05) men inte hos bokstavskedjor (r=0,083 , p=0,6). Det framgick att större delen av eleverna hade en esofori (35%) samt en ortofori (56%) på nära håll. Inga signifikanta värden hittades mellan Läskedjor och forier (ordkedjor; r=0,05 , bokstavskedjor; r=0,24). Inga signifikanta värden kunde hittas mellan de övriga kliniska testerna med Läskedjor (KNP: bokstavskedjor r=0,004 , ordkedjor: r=0,17 , Ack amplitud: bokstavskedjor: r=0,04 , ordkedjor: r=0,03). I jämförelse med fri synskärpa och +1-metoden visade sig, utifrån medelvärdet, att eleverna är emmetropa samt hyperopa. ANOVA för en faktor visade ingen signifikant skillnad mellan upprepade mätningar av KNP (p=0,4) samt ackommodations amplitud (p=0,8). Medelvärdet för KNP (cm) var 4,17 ± 1,80 och för ackommodations amplitud (D) 15,91 ± 4,38. Slutsats: En signifikant relation hittades mellan Bokstavskedjor och Ordkedjor. Ordkedjor är relaterade till ögonbesvär. Ingen relation hittades mellan de kliniska testerna och Läskedjorna.

Syftet med denna studie var att kontrollera om och i så fall hur mycketvisus förbättras med toriska linser jämfört med sfäriska linser vid astigmatism -0,50 D - -1,00 D. I studien ingick tolv försökspersoner, fördelat på nio kvinnor och tre män, medcylinder mellan -0,50 D och -1,00 D på ett eller båda ögonen korrigerades först medAir Optix® (sfärisk) beräknad på sfärisk ekvivalent och sedan med Air Optix forAstigmatism®(torisk) med styrkor baserade på refraktionen. Högkontrastvisus ochlågkontrastvisus mättes både monokulärt och binokulärt. I studien framkom att i både monokulärt och binokulärt finns en statistisktsignifikant förbättring med den toriska linsen jämfört med den sfäriska. Ävenlågkontrastvisus visar en förbättring både monokulärt och binokulärt med den toriskalinsen, denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Även vid 0,50 D cylinder finnsäven här en förbättring med den toriska linsen men denna är inte heller statistisktsignifikant, varken för hög eller lågkontrastvisus. För 1,00 D cylinder är förbättringensignifikant vid högkontrast men inte vid lågkontrastS. I likhet med tidigare studier har denna studie visat att även lågastigmatism drar fördel av korrigeras med toriska linser.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsvisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen.</p><p><strong>Metod & Material</strong>: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen.</p><p><strong>Resultat</strong>: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ≥ +0,25D, och 161 myopa, ≥-0,25D. Medelvärdet på fri/habituell visus hos hela populationen var 0,81±0,24, där 16,4% av försökspersonerna hade fri/habituell binokulär visus på 0,5 eller högre. När bästa korrektion tagits fram hade 89,3% binokulär visus på 0,8 eller högre. Medelvärdet på korrigerad visus för hela populationen var 0,91±0,14, vilket är en signifikant förbättring (p<0,001). Då man jämförde resultatet med studier från andra delar av världen såg man att hyperopi förekomsten i Bolivia var högre än i alla andra studier. Myopi förekomsten påminde mest om den i USA i de äldre åldergrupperna och Afrika i de yngre åldergrupperna.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Studien visar att VFA med hjälp av en enkel synundersökning och begagnande glasögon gör en förbättring i visus hos människorna i Bolivia. Förbättringen innebär inte bara ett bättre seende utan även en bättre livskvalitet och ökad möjlighet till utbildning och arbete.</p></p>

<p><strong>Syfte</strong>: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna påverka djupseendet.</p><p><strong>Metod</strong>: Mätningarna genomfördes på tre meters avstånd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jämförande mätningar mellan bruna Suncovers från Polaroid, gråa Suncovers från Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes på 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen än 0,1 med en synskärpa över 0,9 Snellen-visus.</p><p><strong>Resultat</strong>: Utan solglasögon var medelvärdet på stereoseendet för försökspersonerna 16,0´´ ± 10,7´´. Med polariserande Suncovers blev det en försämring, denna försämring var 2,8´´ med gråa Suncovers (p = 0,08) och 5,4´´ med bruna Suncovers (p = 0,02).</p><p><strong>Slutsats</strong>: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försämring i jämförelse med utan Suncovers även om skillnaden var liten. Att det är en större påverkan med bruna Suncovers än med gråa kan möjligtvis bero på att de bruna till skillnad mot de gråa absorberar våglängderna ojämnt över det synliga spektrumet.</p>

<p>En vanlig undersökning som optiker använder för att mäta forier är von Graefes metod med kontinuerlig presentation.<strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att mäta repeterbarheten på denna metod för att kunna dra en slutsats angående hur optiker bör utföra mätningarna samt hur många mätningar som rimligtvis bör utföras för att ett pålitligt mätresultat ska fås. Syftet var även att kontrollera storleken på forierna samt refraktionens påverkan på repeterbarheten.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är baserad på 32 personer i åldrarna 19 till 32år. Undersökningen började med en anamnes, kontroll av samsyn samt en synundersökning. Efter det mättes horisontal- samt vertikalfori på sex meters håll respektive 0,4 meters håll. Varje fori mättes tre gånger för att repeterbarheten skulle kunna undersökas. Efter forimätningarna fick deltagarna svara på några frågor angående deras upplevelse av undersökningarna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det 95%-iga konfidensintervallet för horisontalforierna var ±1,86D respektive ±1,74D för avstånd respektive nära håll, samt ±0,12D  respektive ±0,18D för vertikalforierna. Olika personer visade däremot olika bra repeterbarhet. Korrelationen mellan horisontalfori, refraktion, repeterbarhet och vertikalfori var mycket dålig, då den låg mellan 0,08 och 0,45 för de olika faktorerna.</p><p><strong>Slutsats: </strong>För att få ett så exakt värde som möjligt på forierna bör minst tre mätningar utföras på vardera fori och ett medelvärde beräknas. Skillnaden mellan de olika mätningarna bör inte vara för stor då det påverkar medelvärdet i hög grad. Om detta är fallet bör ytterligare mätningar göras för att avgöra vilket värde som är missvisande.</p>

<p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna studie är att undersöka hur stora forierna och tropierna är hos de människor som söker hjälp för sin syn hos Vision for all i Bolivia.</p><p><strong>Metod</strong>: En enkel subjektiv refraktion utfördes binokulärt. Efter utprovad korrektion gjordes ett covertest på avstånd för att se om patienten hade någon fori eller tropi. Om någon fori eller tropi upptäcktes mättes denna upp med ett prismacovertest.</p><p><strong>Resultat</strong>: Av 1118 undersökta personer var det 58 som hade en fori som mättes upp. 9 personer hade någon form av tropi och 8 av tropierna mättes upp. 52 av forierna var exofori och 6 var esofori. Storlekarna på exoforierna som uppmättes var mellan 2Δ och 14Δ, där 2Δ var vanligast förekommande. Storlekarna på esoforierna som uppmättes var mellan 2Δ och 35Δ. 1042 personer hade ortofori.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Studien visar att medelvärdet bland forierna var 2.33Δ exofori. Studien visar även att förekomsten av både forier och tropier är mindre i jämförelse med resultat från tidigare studier.</p></p>

Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsvisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen. Metod &amp; Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen. Resultat: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ≥ +0,25D, och 161 myopa, ≥-0,25D. Medelvärdet på fri/habituell visus hos hela populationen var 0,81±0,24, där 16,4% av försökspersonerna hade fri/habituell binokulär visus på 0,5 eller högre. När bästa korrektion tagits fram hade 89,3% binokulär visus på 0,8 eller högre. Medelvärdet på korrigerad visus för hela populationen var 0,91±0,14, vilket är en signifikant förbättring (p&lt;0,001). Då man jämförde resultatet med studier från andra delar av världen såg man att hyperopi förekomsten i Bolivia var högre än i alla andra studier. Myopi förekomsten påminde mest om den i USA i de äldre åldergrupperna och Afrika i de yngre åldergrupperna. Slutsats: Studien visar att VFA med hjälp av en enkel synundersökning och begagnande glasögon gör en förbättring i visus hos människorna i Bolivia. Förbättringen innebär inte bara ett bättre seende utan även en bättre livskvalitet och ökad möjlighet till utbildning och arbete.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna påverka djupseendet. Metod: Mätningarna genomfördes på tre meters avstånd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jämförande mätningar mellan bruna Suncovers från Polaroid, gråa Suncovers från Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes på 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen än 0,1 med en synskärpa över 0,9 Snellen-visus. Resultat: Utan solglasögon var medelvärdet på stereoseendet för försökspersonerna 16,0´´ ± 10,7´´. Med polariserande Suncovers blev det en försämring, denna försämring var 2,8´´ med gråa Suncovers (p = 0,08) och 5,4´´ med bruna Suncovers (p = 0,02). Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försämring i jämförelse med utan Suncovers även om skillnaden var liten. Att det är en större påverkan med bruna Suncovers än med gråa kan möjligtvis bero på att de bruna till skillnad mot de gråa absorberar våglängderna ojämnt över det synliga spektrumet.

En vanlig undersökning som optiker använder för att mäta forier är von Graefes metod med kontinuerlig presentation. Syfte: Syftet med studien var att mäta repeterbarheten på denna metod för att kunna dra en slutsats angående hur optiker bör utföra mätningarna samt hur många mätningar som rimligtvis bör utföras för att ett pålitligt mätresultat ska fås. Syftet var även att kontrollera storleken på forierna samt refraktionens påverkan på repeterbarheten. Metod: Studien är baserad på 32 personer i åldrarna 19 till 32år. Undersökningen började med en anamnes, kontroll av samsyn samt en synundersökning. Efter det mättes horisontal- samt vertikalfori på sex meters håll respektive 0,4 meters håll. Varje fori mättes tre gånger för att repeterbarheten skulle kunna undersökas. Efter forimätningarna fick deltagarna svara på några frågor angående deras upplevelse av undersökningarna. Resultat: Det 95%-iga konfidensintervallet för horisontalforierna var ±1,86D respektive ±1,74D för avstånd respektive nära håll, samt ±0,12D  respektive ±0,18D för vertikalforierna. Olika personer visade däremot olika bra repeterbarhet. Korrelationen mellan horisontalfori, refraktion, repeterbarhet och vertikalfori var mycket dålig, då den låg mellan 0,08 och 0,45 för de olika faktorerna. Slutsats: För att få ett så exakt värde som möjligt på forierna bör minst tre mätningar utföras på vardera fori och ett medelvärde beräknas. Skillnaden mellan de olika mätningarna bör inte vara för stor då det påverkar medelvärdet i hög grad. Om detta är fallet bör ytterligare mätningar göras för att avgöra vilket värde som är missvisande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur stora forierna och tropierna är hos de människor som söker hjälp för sin syn hos Vision for all i Bolivia. Metod: En enkel subjektiv refraktion utfördes binokulärt. Efter utprovad korrektion gjordes ett covertest på avstånd för att se om patienten hade någon fori eller tropi. Om någon fori eller tropi upptäcktes mättes denna upp med ett prismacovertest. Resultat: Av 1118 undersökta personer var det 58 som hade en fori som mättes upp. 9 personer hade någon form av tropi och 8 av tropierna mättes upp. 52 av forierna var exofori och 6 var esofori. Storlekarna på exoforierna som uppmättes var mellan 2Δ och 14Δ, där 2Δ var vanligast förekommande. Storlekarna på esoforierna som uppmättes var mellan 2Δ och 35Δ. 1042 personer hade ortofori. Slutsats: Studien visar att medelvärdet bland forierna var 2.33Δ exofori. Studien visar även att förekomsten av både forier och tropier är mindre i jämförelse med resultat från tidigare studier.