Univ., Diss.--Heidelberg, 1991.

No description available.

Univ., Diss.--Zürich, 2005.

Universiẗat, Diss.--Zugl.: Bern, 2000. / Literaturverz.

Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och förklara controllers olika roller i två stora företag som arbetar med sin controllerfunktion på olika nivåer. Vi vill skapa en fördjupad förståelse för controllerrollen och hur rollen påverkas av förväntningar från olika nivåer i företaget och controllerns position i företaget. Bakgrund Controllerrollen är under ständig förändring och det finns mycket forskning kring controllers. Det finns dock ett kunskapsgap som vi vill fylla när det gäller hur controllers roller påverkas utifrån förväntningar och position i företaget. Problemformulering Hur påverkar förväntningar och position i företaget controllers roller i ett företag? Metod Denna kvalitativa undersökning bygger på en induktiv ansats för att försöka fördjupa läsarens förståelse för området. Insamlade teorier och genomförda intervjuer tolkas genom ett hermeneutiskt synsätt. Vi har genomfört intervjuer på två stora svenska företag med sex olika controllers. Slutsats Varje controllerroll är unik och det är svårt att kategorisera controllers i bestämda fack. För varje controller som undersöks uppstår en ny kombination av controllerroller. Osäkerhet i rollen kan leda till att controllers tar hjälp av sin chef för att prioritera i sin roll. Överlag har controllers ingen formell beslutsmakt utan är indirekt aktiva i beslutsfattandet genom att ta fram beslutsunderlag, och besitter därigenom informell makt istället. Controllers roller påverkas även av ledningens tillit och graden av frihet som tilldelas controllern. Genom att controllers agerar flexibelt kan de motverka rolltvetydighet. Controllers påverkas även av var de är positionerad i företaget då de förväntas vara mest lojala mot den delen av organisationen de är anställda i. / Purpose Our purpose of this paper is to describe and explain the controllers different roles in two large companies who work with their controller function at various levels. We want to create a deeper understanding of controller roles and how the role is influenced by expectations from various levels of the company and the controller's position in the company. Background The controller role is constantly changing and there is much research on the controllers. However, there is a knowledge gap we want to fill in terms of how expectations and position in the company affects controllers roles. Research question How do expectations and position in the company affect controllers roles in a company? Methods This qualitative study is based on an inductiv approach to try to deepen the reader's understanding of the area. Collected theories and conducted interviews are interpreted by a hermeneutic approach. We conducted interviews at two large Swedish company with six different controllers. Conclusion Each controller role is unique and it is difficult to categorize the controllers in specific compartments. With every studied controller there is a new combination of controller roles. Insecurity in the role can result in controllers taking help of his boss to priority in their role. Overall, controllers have no formal power in decision making but is indirectly active in decision-making by providing decision basic data, and instead posses informal power in decision making. Controllers roles are also affected by the trust of the management and the degree of freedom controllers have been assigned. By acting flexible, controllers can work against role ambiguity. The position in the company also affects the controllers as they are expected to be most loyal to the part of the organization they are employed in.

The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.

Series: Working Papers / Institut für Sozialpolitik

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner uppfattas påverka deras framgång i organisationen. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk forskningsansats. I studien genomfördes tio semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt en tematisk analys. Slutsats: Studiens slutsats överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de tre huvudkonsekvenserna från stereotypiska hot. Kvinnor upplever låga karriärmöjligheter, separerad identitet och ökad oro. Studien påvisar även stress som en konsekvens av en längre tids upplevelse av separerad identitet, vilket tidigare forskning inte funnit. Konsekvenserna gav oss en djupare förståelse av hur kvinnornas framgång iorganisationen påverkas av stereotypiska hoten. Förslag till fortsatt forskning: För att få en ännu djupare förståelse föreslår vi till fortsatt forskning att undersöka hur stereotypiska hot påverkar en organisation under en längre tid, genom att använda longitudinell metod. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en djupare förståelse hur stereotypiska hotet mot kvinnors karriärambitioner påverkar deras framgång i organisationens. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how stereotypical threats for women's career ambitions perceived influence their success in the organization. To understand the women and the organization we designed research questions for this purpose; How does gender stereotypes in leadership impact women's idea of leadership? How does the stereotypical threat impact women's career aspirations to climb in the organization? How do women experience that their success is influenced by stereotypical threat in leadership? Method: The study used a qualitative research with a hermeneutic research approach. Ten semi-structured interviews were conducted, analyzed with a thematic analysis. Conclusions: The study's conclusion is consistent with previous research regarding the three main consequences of stereotypical threat. Women experience low career prospects, separate identity and increased anxiety. The study also found stress as a consequence of a longer experience of separate identity, which previous research has not found. Consequences gave us a deeper understanding of how women's success in the organization is influenced by stereotypical threats. Suggestions for future research: To get an even deeper understanding, we suggest further research to investigate how stereotypical threat affects an organization for a long time, using the longitudinal method. Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of how the stereotypical threat to women's career ambitions affect their success in the organization.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.</p>

Welchen Aufgaben soll sich die NATO zuwenden? Wo soll sie enden? Als klassisches Militärbündnis verliert sie jedenfalls an Bedeutung. Die gegenwärtige Krise der regionalen Allianz mit globaler Reichweite muss genutzt werden für eine strategische Neuausrichtung der Struktur und Funktion des Bündnisses. Die Rolle der NATO als Werkzeug für multinationale Interventionen entscheidet über die Bildung globaler Koalitionen.