Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär. Genomförande: Intervjuer med åtta projektledare. Resultat: Studien har visat att det kan finnas ett "inbyggt förtroende" för projektledaren initialt hos projektmedlemmarna. För att skapa en mer bestående form av förtroende visar studien att en av de viktigaste faktorerna är ett flexibelt ledarskap. En fungerande kommunikation mellan projektledaren och projektmedlemmarna har visat sig vara en förutsättning för att projektledaren skall kunna skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Denna faktor kan även kompensera om projektledaren misslyckas i att skapa integritet för projektgruppen gentemot dennes externa aktörer.

10 years ago the School Library Forum´s core activity started; the development of model libraries. Since then, no comprehensive study of the School Library Forum has been made. How does the organization actually work and how do professionals perceive the changes of the organization? Against this background, the purpose of my essay is to examine the activity of the organization School Library Forum with a focus on organization and learning from the viewpoint of the learning organization. The following issues have been helpful to meet the purpose of the study:  How do the business developer, the principals and the school librarians experience the collaboration on the school-libraries model-library activity?  How does the collaboration contribute to learning within the organization according to the business developer, the principals and the school librarians?  How do the business developer, the principals and the school librarians perceive the changes in the School Library Forum´s organization, seen from the perspective of the learning organization? By conducting five interviews with stakeholders in various positions within the organization, such as business developer, principals and school librarians, a deeper insight into how respondents perceive the business from the perspective of the learning organization is obtained. When the study is qualitative and the interview respondents are of a limited number there is no claim to generalize the perceptions to all workers involved in the organization. Results obtained in this study are that the organizational changes that have occurred are perceived as positive by principals and school librarians, while the business developer´s experience is more negative.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs. Resultatet tyder på att arbetsgivare med stor fördel kan investera i livsstilsutbildningar då studien visar att investeringen kan anses vara en både lönsam och effektfull hälsofrämjande insats på arbetsplatsen.

Previous research has shown that there is a relationship between trust and organizational commitment. Our research questions were if the three trust-variables ability, benevolence and integrity predict organizational commitment differently. Further we examined if the length of employment affected the relationship between benevolence and organizational commitment. Due to the fact that past studies has shown that benevolence develop during a longer period of time than do the other trust-variables. We made a survey using questionnaires (n=50) in a “caretaking facility” and using a multiple regression analysis we found that ability was a significant predictor (p=0.032) for organizational commitment. The result of a partial correlation test showed that the length of employment did not affect the relationship between benevolence and organizational commitment. Finally we discussed reasons why ability was the only predictor that could explain organizational commitment in this study. / Tidigare forskning har visat att det finns en relation mellan tillit och engagemang för organisationen. Våra frågeställningar var om de tre tillitsvariablerna Ability, Benevolence och Integrity predicerar engagemang för organisationen olika mycket. Vidare undersökte vi om anställningstiden påverkade relationen mellan Benevolence och engagemang för organisationen. Eftersom tidigare studier visat att Benevolence tar längre tid att utveckla än de övriga tillitsvariablerna. Vi gjorde en enkätundersökning (n=50) på en omsorgsverksamhet och fann genom en multipel regressionsanalys att Ability var en signifikant prediktor (p=0.032) till engagemang för organisationen.  Resultatet av en partiell korrelation visade att anställningstiden inte påverkade relationen mellan Benevolence och engagemanget. Slutligen diskuterade vi varför Ability var den enda prediktorn som kunde predicera engagemang för organisationen i denna studie.

<p>Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär. Genomförande: Intervjuer med åtta projektledare. </p><p>Resultat: Studien har visat att det kan finnas ett "inbyggt förtroende" för projektledaren initialt hos projektmedlemmarna. För att skapa en mer bestående form av förtroende visar studien att en av de viktigaste faktorerna är ett flexibelt ledarskap. En fungerande kommunikation mellan projektledaren och projektmedlemmarna har visat sig vara en förutsättning för att projektledaren skall kunna skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Denna faktor kan även kompensera om projektledaren misslyckas i att skapa integritet för projektgruppen gentemot dennes externa aktörer.</p>

Zahlreiche Studien belegen, dass Wissensmanagementprojekte in Organisationen überwiegend scheitern und Support- und Barrierefaktoren dabei nicht berücksichtigt werden. In dieser Doktorarbeit wurde daher das Konfigurationsmodell der Organisationskultur im Wissensmanagementkontext entwickelt, welches die internen Prozesse einer Organisation widerspiegelt und die dynamischen Beziehungen zwischen Wissenskultur, Interessen/Wissenszielen einer Organisation, Bereitschaft & Fähigkeit der Mitglieder (technisches Wissen) und Wissensmanagement-Operationen (interne Umwelt) und die Interaktionen mit ihrer Umwelt (Aufgabenumgebung, Knowledge-Provider und Stakeholder) systematisch miteinander verbindet. Die quantitative Untersuchung in deutschen Unternehmen wurde mit einem standardisierten Fragenbogen durchgeführt. Es wurden sechs Supportfaktoren empirisch ermittelt und mit Hilfe des adaptierten Modells der "Theory of Planned Behaviour" signifikant bestätigt. Diese sind: "Persönliche (individuelle) Verantwortlichkeit", "Klarheit über Wissensziele und Aufgabenbereiche", "Offene Kommunikation", "Bedienerfreundlichkeit", "Support und verfügbare Experten" und "Zeitliche Freiräume". Die genannten sechs Supportfaktoren sind im kybernetischen Modell der Organisationskultur im Wissensmanagementkontext abgebildet. Das Konfigurationsmodell der Organisationskultur im Kontext des Wissensmanagements stellt im Vergleich zu den bekannten Wissensmanagementansätzen eine wichtige Erweiterung um die Perspektive eines sozialpsychologischen, holistischen Ansatzes für Wissensmanagement dar. Insbesondere die Modellierung der Zusammenhänge mit der Wissenskultur und dem Umweltlernen behandelt neue Aspekte für das Wissensmanagement, welche neue Erkenntnisse für diesen Forschungsbereich und für Wissenschaftler ermöglichen. (author's abstract)

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.

Diss. Univ. St. Gallen, 2008 ; Nr.3540. / Non-gouvernemental organizations.

Bakgrund och problematisering: Miljömässig hållbarhet är ett ämne som på senare tid har uppmärksammats i allt större utsträckning. Miljömässig hållbarhet har fått större betydelse för både externa men även interna intressenter vilket därmed har fått företag att uppmärksamma ämnet. Det finns flera bakomliggande orsaker till varför företag väljer att arbeta med detta samt ett antal styrmedel som kan användas för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. En svårighet för utvalda företag är att få samtliga medarbetare att känna sig involverade och veta hur de kan bidra genom sitt dagliga arbete.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera hur två utvalda företag använder sig av olika styrmedel för att involvera samtliga medarbetare inom organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Samt undersöka de bakomliggande faktorerna till varför utvalda företag väljer att arbeta med miljömässig hållbarhet och dess koppling till valt styrmedel.   Metod: Studien har utformats utifrån en kvalitativ undersökningsmetod samt en abduktiv ansats. Insamlad empiri kommer bestå av sex semistrukturerade intervjuer på två välkända företag inom livsmedels- respektive möbelbranschen. Det har utförts totalt tre intervjuer på respektive företag för att lättare kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor samt uppnå dess syfte.   Slutsats: Uppsatsen främsta slutsats är att utvalda företag använder en mix av formella, informella och informativa styrmedel för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Vi kan urskilja likheter i att båda företagen använder miljöpolicy som styrmedel, därefter finns vissa skillnader där det ena företaget främst använder miljömärkningar medan det andra till stor del styr med värderingar. Värderingar är även något båda företagen lyfter fram som ett betydelsefullt verktyg, framför allt på högre nivåer, för att förmedla hållbarhetsarbetet till medarbetarna. Det mest fördelaktiga sättet att förmedla hållbarhetsarbetet anser medarbetarna dock vara genom information.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.