Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga.  Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus. / Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förändrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har påverkats och på vilket sätt och i så fall hur. Uppsatsen är skriven utifrån samverkan och ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser är på vilket sätt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrån implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jämfört med tidigare. Vidare har samarbetet med andra samverkanspartners blivit mycket bättre sedan LCP- metoden infördes. Med hjälp av metoden känner undersköterskorna en ökad trygghet, delaktighet, klarhet, tydlighet och öppenhet. Detta genom de checklistor som LCP- metoden bygger på. Det framkom i uppsatsen att undersköterskorna känner att de kan prata mer öppet om döden och döendet med anhöriga efter införandet av LCP - metoden .Nyckelord: Kommunikation, / The purpose of this essay is to explore how staff nurses in four different businesses feel that their work situation has changed since the introduction of LCP (Liverpool Care Pathway). Further highlights is how the nurse believes that cooperation, communication and relationships have been affected, in what way and if so how. The essay is written from collaboration and a professional approach in social work. Another perspective the essay illustrates is the way in which the method was introduced in the organization, this according to implementation processes and communication theory. The result shows that the staff nurses experience a greater involvement and confidence in their work than before. Furthermore has the cooperating with other collaboration partners turn out to be much better since the LCP-method was introduced. By using the method the staff nurses feel an increased security, participation, transparency, clarity and transparency. The LCP-method with its checklists contributes to these feelings. It appeared in the essay that the staff nurses feel they can talk more openly about death and dying with relatives after the introduction of the LCP-method.

The aim of this study was to investigate social workers view of a professional- and unprofessional attitude relative to the organization, other professionals and clients. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers in human service organizations. The theoretical approach is a social constructionist approach using professional theory, role theory and tacit knowledge to analyze our data. We conducted the study due to our view that the research on professional approach lacked a first-hand perspective on social workers view on their professional approach. The conclusion of this study is that social workers tacit knowledge is a big part of their professional approach, which despite regulations ordinated by the society and by organizations are shaped by interpretations and assessments based on the individual, tacit knowledge.

Studiens syfte var att beskriva och analysera familjevägledares professionella förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser av mötet med föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika familjevägledare, yrkesverksamma på tre olika familjecentraler i en mellanstor kommun i Sverige. För att analysera intervjumaterialet har Giddens resonemang om moderniteten, Paynes resonemang om det sociala arbetets systemteoretiska tänkande samt Paynes kritiska perspektiv på socialt arbete, utgjort studiens teoretiska referensram. Resultatet visar att familjevägledarnas upplevda utmaningar är interkulturella möten, komplexa familjeförhållanden och ökad digitalisering. För att hantera dessa, innehar familjevägledarna inre och yttre handlingsberedskap, som utgör det professionella förhållningssättet. Inre handlingsberedskap innebär personliga erfarenheter, kunskaper samt inställning och synsätt gentemot föräldrar. Yttre handlingsberedskap innebär uttalade strategier såsom lösningsfokuserat arbetssätt och principen om barns bästa. Familjevägledarnas handlingsberedskap är vägledande för dem i deras yrkesroll, där de i stor utsträckning är sina egna redskap. Möjliggörande faktorer som familjevägledarna identifierar är familjecentralen som arena och en ökad digitalisering. Resultatet visar att familjevägledningen, som socialt arbete, främst är reflexivt-terapeutiskt och inbegriper systemteoretiskt tänkande. Flera modernitetsaspekter analyseras i resultatet, då de yttrar sig i såväl föräldrar levnadsvanor som i familjevägledarnas förhållningssätt. Resultatet bekräftar tidigare studier, även om familjevägledaren som föräldrastödjande profession på familjecentraler, i nuläget inte tar allt för stort utrymme i forskningen. / The aim of this study has been to describe and analyze family counselors’ professional approach and experiences of meetings with parents. Data, consisting of semi-structured interviews with five various family counselors, working in three different family centers in a middle county in Sweden, was collected.  To analyze the material of the interviews, the reasoning of Giddens about modernity, the reasoning of Paynes about the system theoretical thinking of social work, and Payne’s critical perspective of social work, have been used as the theoretical framework of the study. The result shows that the challenges family counselors experienced are intercultural meetings, complex family relationships and increased digitization. To be able to handle these challenges, the family counselors have interior and exterior form of preparedness for action, which is the professional approach. The interior form of preparedness implies personal experiences, knowledge and approach towards the parents. The exterior form of preparedness implies expressed strategies as solution-focused approach and the principle of children’s well-fare. The preparedness of actions, that family counselors have got, is a guide to them in their professional role, where they to a great extent are their own appliances. The enabling factors that the family counselors are identifying are the family center as an arena and an increased digitization. The results show that the family guidance as social work is mainly reflexive-therapeutic and includes system theoretical thinking. Several modernity aspects are being analyzed in the result, as they express themselves in both parental habits and in the family counselors’ professional approach. The result largely confirms previous studies, even if the family counselor as a family guide profession on family centers, currently is not emphasized in the research.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers erfarenheter av att utöva stödsamtal via videosamtal inom primärvården. Vidare är syftet att öka kunskapen om kuratorernas förhållningssätt till stödsamtal som genomförs via videosamtal. Därför syftade studien till att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar kuratorer upplever i utövandet av stödsamtal via videosamtal inom primärvården samt deras förhållningssätt till dessa samtal. För att besvara frågeställningarna genomfördes studien med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt intervjuades sex kuratorer som arbetar inom primärvården i olika regioner i Sverige och valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Det teoretiska begreppet om professionellt förhållningssätt och Kommunikationsteori har tillämpats i analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att videosamtal som verktyg kan ha både för- och nackdelar för både kuratorer och patienter. Det framkommer även att kuratorerna upplever en förlust av icke-verbal kommunikation i samtal via videolänk och att den icke-verbala kommunikationen ofta ersätts och förstärks av verbal kommunikation. Studien visar även att miljön vid samtal via videolänk kan ses som både en resurs och ett hinder för både kuratorerna och patienterna. Studiens resultat belyser även att omfattning av utbildning vad gäller videosamtal och kollegialt stöd är olika för kuratorerna men att de framhäver betydelsen av att tillgodose patientens behov. Studien uppmärksammar vikten av självreflektion för utveckling i den professionella yrkesrollen. / The study aims to increase knowledge about social workers, i.e counsellors, experiences and approaches of practicing videoconferencing in primary care. Therefore, the study aimed to examine counsellors’ experiences regarding opportunities, challenges and approaches of these calls. A qualitative methodology was employed through a series of semi-structured interviews to collect the data. A thematic analysis of the interviews was used to analyse the practitioners’ responses. Through convenience sampling, a total of six primary care counsellors who work in six different regions in Sweden were selected and interviewed. The theoretical concept of the Professional Approach and Communication Theory has been applied in the analysis of the empirical results. The results demonstrate that videoconferencing as a tool, can have both advantages and disadvantages for both the practitioner and the patient. The results indicated that some non-verbal cues are lost during video call counselling, however, those are often replaced and reinforced by verbal communication. The study also shows that the environment of video call can both facilitate and hinder the experience of the session, for both the practitioner and the patient. In addition, the extent of videoconferencing training and collegial support differs across practitioners, but there is a strong emphasis on the importance of accommodating the patient's needs. Lastly, the study accentuates the importance of self-reflection within practitioners for ongoing professional development.

<p>Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat.</p> / <p>Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.</p>

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där patientens livskvalitet står i centrum. Vården kännetecknas av en holistisk människosyn där patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov ska tillgodoses. Från sjuksköterskans perspektiv kan palliativ vård bedrivas inom såväl primärvård som slutenvård och omfattningen av det palliativa vårdandet varierar beroende på inom vilket område sjuksköterskan är verksam. Oavsett kontext har sjuksköterskan en relations­skapande funktion och relationen har stor betydelse för patientens välbefinnande. Professionell hållning inom palliativ vård innebär att sjuksköterskan medvetet tillämpar ett empatiskt förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att förhålla sig professionellt i relationen till patienten inom palliativ vård. Studien genomfördes i form av en vetenskaplig litteraturöversikt med systematisk insamling och granskning av data. Totalt inkluderades elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databearbetning resulterade i tre kategorier: ”Den unika relationen”, ”Sjuksköterskans utmaning” samt ”Professionell distansering”. Sjuksköterskor upplevde att relationen inom palliativ vård präglades av närhet och känslomässigt engagemang. Den nära relationen ansågs positiv samtidigt som den innebar en risk för emotionell överbelastning. Nödvändigt var att upprätta en professionell distans för att kunna särskilja yrkesliv och privatliv. Sjuksköterskor identifierade i det en utmaning att balansera mellan närhet och distans och att kunna vara personlig utan att bli privat. / Palliative care is an approach which has the main emphasis on the patient’s quality of life. It is characterized by a holistic view towards the patient’s physical, psychological, social and existential need. The nurse can work with palliative care in many different contexts, and to various degrees. Nonetheless, the nurse who conducts palliative care will always have a relation building function, and the relation between the nurse and the patient will have large impact of the patient’s perceived well-being. A nurse’s professional approach to palliative care is generally thought of as her taking on a compassionate role against her patients. The purpose of this paper was to describe the nurse’s experience of establishing and keeping a professional approach to her patients in palliative care. The study was conducted as a scientific literature review with a systematic gathering and scrutinizing of data. In total, eleven qualitative scientific articles were included in the review. Three main conclusions could be drawn. First, the nurses experienced that the relations within palliative care were characterized by closeness and emotional engagement. The close relationship between the nurse and her patients was regarded as being positive, although it constituted a risk of emotional overload. Second, it was found to be necessary for the nurse to maintain a professional distance to the patient to be able to separate work from private life. Third, many nurses identified a challenge of striking an appropriate balance between closeness and distance in order to be able to be personal without being private.

No description available.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning. / Background: Transfers between intensive care units can cause negative consequences for the patient, such as decreased patient safety and deterioration during the transport, which leads to a longer time of treatment. When the resources at an intensive care unit are exceeded it may be necessary to transfer patients between the units although the risks are known. Aim: The aim of this study was to examine the approach of critical care nurses towards patient transfers due to lack of resources. Method: Focus group interview at a special intensive care unit was conducted in Central Sweden. Six critical care nurses with at least two years’ experience were included in the study. An inductive qualitative contents analysis was used during material editing. Result: The critical care nurses approach was identified in three domains: profession, emotions and rational attitude. These three domains formed a theme: A professional and emotional approach. Conclusion: Critical care nurses have found with their professional experience a professional and emotional approach that helps them to manage ethical dilemmas and moral distress of patient transfers due to lack of resources. Critical care nurses’ ´professional and emotional approach of patient transfers due to lack of resources are led by their profession, emotions and rational attitude.