Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier   Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs.   Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser.   Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut.   De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.

Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en nationell kris kan få på organisationsnivå, vilka strategier som använts för att hantera krisen, samt medarbetarnas uppfattning av krishanteringen. Studien har utformats som en fallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts i en kommunal verksamhet, med inriktning på integration, mitt under en pågående flyktingkris. Intervjuerna har omfattat medarbetare, föreståndare samt chefer och HR på strategisk nivå. Resultatet visar att den nationella flyktingkrisen fått stora konsekvenser för verksamheten. Bildandet av en händelsegrupp, med uppgift att söka lösningar på strategisk nivå, användandet av HR som expertroll samt ledningens agerande har varit de mest framträdande strategierna. Ledningens agerande har präglats av tillgänglighet, förtroende och acceptans. De har även visat mod och flexibilitet genom att förändra rekryteringsprocessen samt låtit medarbetare utvecklas genom ökat ansvar och mandat. Bland tidigare forskningsbidrag fokuserar endast ett fåtal på medarbetarnas upplevelse av krishanteringen. Vår studie lyfter fram medarbetarnas uppfattningar och visar att delaktighet, stöd och feedback varit avgörande för krishanteringen. / The purpose of this study is to examine what consequences a national crisis can have on organizational level, what strategies has been used to manage it, and the co-workers perception of the crisis management. The study has been designed as a case study within a Swedish municipality during an ongoing refugee crisis. Qualitative interviews were conducted on three levels of the organization covering the perception of co-workers, head of the units along with managers and HR on a strategic level. The result shows that the national refugee crisis has had a large impact on the municipality and their everyday operations. Establishing a crisis management team, using HR as an expert resource and the actions taken by leaders were the most salient strategies. The leadership expressed by the management was characterized by availability, trust and acceptance. They showed courage and flexibility by changing the recruitment process and letting the co-workers develop through enhanced responsibility and by giving clear mandates. Previously, there has only been limited research focusing on the co-workers perception of crisis management strategies, a gap that this study aims to reduce. From this perspective the result shows that participation, support and feedback has been prominent for the co-workers perception of the crisis management.

Syfte - Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur ledare inom besöksnäringen i Sverige har agerat under covid-19 pandemin. Studien avser att identifiera ledares arbete med krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare ämnar studien att identifiera centrala ledarskapskompetenser som är viktiga vid krishantering samt identifiera, diskutera och reflektera kring lärdomar och insikter som ledare tillägnat sig till följd av att ha bedrivit ledarskap under osäkra förhållanden. Slutligen avser studien att utveckla ett ramverk för krishantering inom besöksnäringen. Metod - Studien har ett hermeneutiskt synsätt och vill öka förståelsen för vad som är centralt för ledaren vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och har abduktiv metod. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig litteratur och vetenskapliga artiklar. 14 semi-strukturerade intervjuer med ledare från besöksnäringen har utgjort det empiriska materialet. Slutsatser - Studiens slutsatser är att ledaren har en avgörande roll vid krishantering. Ledaren är en bärande pelare vid krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare visar studien att det finns fem ledarskapskompetenser som är centrala för ledaren vid krishantering. Dessa är kommunikation, beslutsfattande, motivation, perspektivtagande och kreativitet. Ledare som dokumenterar lärdomar och kunskap har större rimlighet att tillvarata den tysta kunskapen. Studien visar även att det är viktigt för ledaren att reflektera och analysera för att omsätta ny kunskap till utveckling genom förbättringsarbete. Begränsningar - Studien begränsas då antalet respondenter från besöksnäringen var 14 stycken vilket medförde en större generalisering. Studien begränsades även eftersom många potentiella respondenter avstod från deltagande med hänvisning till tunga upplevelser under covid-19. Därmed kan studien ha en avsaknad av viktiga perspektiv. Originalitet/Värde – Studien bidrar med en ökad förståelse för vad som är centralt för ledare vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige och varför det är viktigt. / Purpose - The purpose of this paper is to increase understanding of how leaders in the hospitality industry in Sweden have acted during the covid-19 pandemic. The study intends to identify leaders work with crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study aims to identify central leadership competencies that are important in crisis management as well as identify, discuss and reflect on lessons learned and insights that leaders have acquired as a result of have led under uncertain conditions. Finally, the study intends to develop a framework for crisis management in the hospitality industry. Method - The study has a hermeneutical point of view and aim to increase the understanding of what is central to leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden. The study is based on qualitative research methods and has an abductive method. The study's theoretical background is based on literature and scientific articles. 14 semi-structured interviews with leaders from the hospitality industry have constituted the empirical result. Conclusions - The study's conclusion is that the leader has a crucial role in crisis management. The leader is a supporting pillar in crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study shows that there are five leadership competencies that are crucial for leaders in crisis management. These are communication, decision making, motivation, perspective taking and creativity. Leaders that document lessons and knowledge have greater plausibility to preserve tacit knowledge. The study also shows that there is important for leaders to reflect and analyze to convert new knowledge to development through work improvement. Limitations –  The study is limited as the number of respondents from the hospitality industry were 14, which contributed to greater generalization. The study was also limited due to that several potential respondents declined participation in reference to heavy and difficult experiences during covid-19. There by the study may lack important perspectives. Originality/Value – The study contributes to an increased understanding for what is central for leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden and why that is important.