När nya detaljplaner tas fram ska lantmäterimyndigheten agera som samrådspartner. Detaljplaneprocessen och efterföljande genomförandeprocess har emellertid fått kritik för att vara ineffektiv. Effektivisering av detaljplane- och genomförandeprocessen är av betydelse för att samhällets utformning med bebyggelse och infrastruktur ska kunna hinna med den befolkningsökning som sker. Syftet med arbetet var att redogöra lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och identifiera de brister som idag uppkommer i genomförandeprocessen, för att se om dessa kan förebyggas redan vid framtagandet av planen. Vidare undersöktes möjlig- heterna att inleda förrättningar redan under planprocessen. För att besvara fråge- ställningarna i denna studie gjordes en fallstudie på Norrköpings kommun. Data samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer med samhällsbyggnads- aktörer. Av dessa var fyra stycken verksamma i Norrköpings kommun. Detta för att kunna kartlägga hur samhällsbyggnadsprocessen i Norrköpings kommun fungerar idag och vilka bristerna är där, för att sedan jämföra om samma problem upplevs i andra kommuner och hur dessa i så fall hanterats. Den utveckling som sker inom planprocessen på kommuner runt om i landet ser enligt studien bra ut. Enheter samverkar i ett allt tidigare skede och arbetar närmare genom hela processen. En gemensam upplevelse är att detta gett positiva följder, men med alla förändringar kommer nya frågeställningar och problem att ta sig an. Dessa gäller främst hur balans ska finnas mellan att vara en opartisk, självständig myndighet och att vara en del av kommunens samhällsbyggnadskontor. Samma sak gäller huruvida förrättningar kan inledas i planprocessen eller inte. Studiens resultat indikerade på att det vanligaste problemen vid efterföljande ge- nomförande av detaljplan är outredda eller oklara fastighetsgränser. Om dessa inte är korrekta i detaljplan kan problem uppstå för lantmäterimyndigheten då fastighets- bildning inte får ske i strid mot plan enligt fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Det framkom också i resultatet av studien att exploatörer och fastighetsägares kunskap inom lantmäteri- och detaljplanefrågor är begränsad och att en ökad kunskap skulle öka effektiviseringen av hela processen. Lösningen på detta anses vara att säkerställa än tydligare kommunikation samt arbeta fram lättillgänglig och begriplig informationsmaterial. Vidare är tiden ett problem. / When new detailed development plans are planned, the Cadastral Authority shall act as a consulting partner. However, the process of planning new detailed development plans and implementing them have been criticized for being ineffective. The purpose of this study is to clarify the Cadastral Authority ́s role in planning new detailed development plans and to identify the shortages that occur in the process of implementing today, and see if these could be handled before become legally bind- ing. Furthermore, the possibilities of initiating cadastral operations during this process were investigated. To answer the thesis of the study, a case study was done at the municipality of Norrköping. Data were collected through eight semi- structured interviews with community building actors. Four out of these worked in the municipality of Norrköping. This was to be able to map how the community building process in Norrköping's municipality works today and what the short- comings are there, and then compare if the same problem is experienced in other municipalities and how they, in that case, were handled. According to the study, the development that takes place within the planning process in municipalities around the country looks bright. Units collaborate at an ever earlier stage and work closer throughout the process. A common experience is that this has had positive consequences, but with all changes, new issues will come up. These apply primarily to how a balance must be found between being an impartial, independent authority and being part of the municipality's community building office. The same applies whether or not cadastral operations can be initiated in the planning process The study's results indicate that the most common problems in implementation of the detailed plan are unclear or undefined property boundaries. If these are not correct in the detailed plan, problems may arise for the Cadastral Authority, since property formation must not take place in contravention of plan. It also emerges from the results of the study that city developers and property owners' knowledge of land surveying and detailed planning questions is limited and that an increased knowledge would increase the efficiency of the whole process. The solution to this is considered to ensure even clearer communication as well as to develop easily accessible and understandable information material. Furthermore, time is a problem.

Bilen utgör det mest dominerande färdsättet i dagens samhälle trots att bilen medför många negativa konsekvenser, såsom utsläpp av växthusgaser, försämrad folkhälsa samt är mycket platskrävande. Detta beror till stor del på samhällsplaneringen som har prioriterat bilen mer än hållbara färdsätt. I vilken utsträckning hållbara färdsätt såsom gång och cykel väljs avgörs till stor del på hur dagens stadsområden är utformade och påverkar hur fördelaktigt gång och cykel är som färdsätt. Arbetets syfte är att undersöka vilka förutsättningar och åtgärder som krävs för att främja gång och cykel och visa på hur ett gång- och cykelvänligt stadsområde kan utformas. Genom kunskapsöversikten och platsanalysen har mål och strategier utformats för ett stadsområde i centrala Lyckeby i Karlskrona, för att genom gestaltningen göra det mer gång- och cykelprioriterat. Arbetets slutsatser visar att det krävs en kombination av goda förutsättningar och flera olika typer av åtgärder för att prioritera gång och cykel. Gestaltningsförslaget visar hur väginfrastrukturen och bebyggelsen kan utformas och placeras för att uppnå ett gång- och cykelvänligt stadsområde, allt ifrån fler gång- och cykelstråk till ett ökat utbud av närliggande handel och service.

För att en byggnadsentreprenad ska kunna genomföras måste det finnas ekonomisk täckning för alla kostnader som kommer att innefattas i projektet från start till slut. Underprojekteringsfasen identifieras och budgeteras det därför för alla kostnadsposter involverade i projektet. En viktig del att ha koll på för projektledning under produktion är att tidplaner hålls då ett försenat arbetsmoment kan resultera i att andra planerade arbeten behöver flyttas. Det kan i sin tur leda till ökade kostnader och eventuella viten om man inte håller sig inom den tidsram som man skrivit kontrakt på. Produktionsplaneringen har en viktig roll i ett byggnadsprojekt och är en post som man jobbar aktivt med att utveckla. I en organisation är det de produktionsledande tjänstemännen som har stor del av det dagliga ansvaret och möjligheten att fånga upp och åtgärda eventuella störningar och hinder som uppstår. Denna studie är utförd utifrån produktionsledningens perspektiv med syftet att öka förutsättningarna för fallföretaget att säkerställa att driftsäker framfart för framtida projekt genom att ta vara på de erfarenheter som arbetsplatsledning på fallföretaget har samlat på sig när det kommer till störningar, förseningar och hur man bäst jobbar för att förebygga och åtgärda dem. Studien bestod utav en litteraturstudie som i kombination med samtal med personer på fallföretaget lade en grund för utformningen utav studiens teori. En avgränsning för studien gjordes med fokus på arbetsmomentet innerväggar. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med tjänstemän på fallföretaget med erfarenhet utav arbetsplatsledning. Resultatet av studien visar att man genom löpande kontroller och kontinuerliga avstämningar mot tidplan tidigt kan upptäcka och förebygga förseningar. Det är främst produktionschefen som med en hög involveringsgrad i uppförandet av huvudtidplanerna kan införskaffa sig en klar helhetsbild över projektet och på så vis tidigt kunna identifiera hur och när extra resurser behöver sättas in för att stötta upp ordinarie arbetsstyrka. Den mest betydande anledningen till störningar och förseningar är när det uppstår oförutsett bortfall av yrkesarbetare på grund av sjukdom och vård av sjukt barn. För att stötta upp arbetsstyrkan kan man flytta över resurser inom företaget eller köpa in arbetskraft utifrån vilket kan bidra med nya utmaningar. När rapporten utfördes under våren 2022 var det just det stora sjukbortfallet av personal som Covid-19 fört med sig och det faktum att byggnadsmaterial har en förlängd leveranstid som sågs som anledningar till att arbetsmoment blivit försenat. Potentiella åtgärder vars effekt skulle kunna ge en förbättrad effektivitet och hjälpa till att säkerställa att driftsäker framfart i produktionen är bland annat att man skulle kunna utöka den platsledande personalens involvering i arbetet med tidsplanerna i det tidiga skedet av ett projekt samt att genom utbildning utöka deras kompetens runt uppförandet av tidplaner och dess användningsområde som styrningsverktyg under genomförandet av projektet. Det upplevs också eftersträvansvärt att i planeringen jobba mer för att skapa jämna låsta takter i den mån som det är möjligt för att åstadkomma en upprepningseffekt. / For a building contract to be carried out, financial coverage for all expenses included in the project must be in place. During the early stages of the project, all costs are identified and budgeted for. An important segment to keep track of for the project management team during production is that the construction work is getting done within the timeframe determined in the schedule as delayed work can lead to unwanted postponing of the work to be done next. This, in turn, can lead to increased costs and possible fines if all work is not done within the timeframe agreed upon in the contract. Production planning is an important part of a construction project and is a concept continuously under development and improvement. In an organization, it is the site managers who have a large part of the responsibility for day-to-day work carried out on the worksite and the have opportunity to see and remedy any disruptions and obstacles that arise. This study is carried out from the perspective of the site management to increase the possibilities to ensure good progress for future projects. This is done by taking advantage of the knowledge and experiences their engineers out in the field have accumulated when it comes to disruptions, delays, and how best to prevent and remedy it. The study consisted of a literature study which in combination with conversations with people at the case company set a foundation for the design of the study's theory. A delimitation for the study was made with a focus on the work to construct inner walls. To get qualitative answers to the study's questions interviews were conducted with engineers with experience in site management employed at the company. The results of the study show that through ongoing inspections and continuous reconciliations with schedules, one can detect and prevent delays caused by disruptions at an early stage. It is primarily the production manager who, with a high degree of involvement in the construction of the main schedules can gain a clear overall picture of the project and thus be able to identify early on how and when extra resources need to be deployed to support the regular workforce. The most significant reason for disruptions and delays in projects is when unforeseen loss of professionals occurs because of illness and care of a sick child. To support the workforce, you can shift resources within the company or buy in labor from other companies, which can contribute to new challenges in itself. When the report was carried out in the spring of 2022, it was the considerable loss of staff that Covid-19 caused and the fact that construction materials have extended delivery time that was seen as reasons for disruptions for work being delayed. Potential measures whose effect could provide improved efficiency and help ensure progress is made according to plan in production include increased involvement of site management staff in the work with the making of schedules in the early stages of a project and through further education increase their knowledge of the upbringing of schedules and its use as a tool during the execution of the project. It is also seen as desirable in planning to create consistent locked rotations to the extent that it is possible to achieve a repetition effect of the work getting done.

Social hållbarhet är en central del av samhällsplaneringen. Inom begreppet social hållbarhet återfinns den upplevda tryggheten. Upplevd trygghet är en del av målsättningen för att människor ska kunna leva utan inslag av begränsningar i sin vardag. Sedan miljonprogrammets byggnadsepok har många av dessa bostadsområden framstått som otrygga delvis till följd av den bebyggda miljön. Flera åtgärdsförsök har genomförts i syfte att förbättra tryggheten i olika miljonprogramsområden. Trots implementeringen kvarstår fortsatt problematiken kring otrygghet i många av områdena. Kandidatarbetet syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet och hur dessa kan tillämpas i ett miljonprogramsområde. Vidare syftar arbetet till att redovisa ett gestaltningsförslag för Ljungdala, Hässleholm. Arbetet utgår från en kvalitativ infallsvinkel med fallstudie som forskningsstrategi och datainsamlingsmetoderna platsanalys och kvalitativ dokumentstudie. Under arbetets gång identifierades de sex trygghetsfaktorerna mänsklig aktivitet, funktionsblandade bebyggelsemiljöer, den mänskliga skalan, orienterbarhet och överblickbarhet, belysning och vegetation. Trygghetsfaktorerna låg tillsammans med Ljungdalas förutsättningar till grund för de tre inriktningsmål ämnade att främja tryggheten i miljonprogramsområdet. Dessa var blandad bebyggelse med varierande funktioner, aktiviteter och social samvaro samt inkluderande och trygga utemiljöer. För att uppnå målen har strategier formulerats vilka låg till grund för gestaltningsförslagen. I kandidatarbetet består gestaltningsförslagen av en övergripande illustrationsplan med tillhörande individuella inzoomningar på delområden, som i dagsläget upplevs otrygga till följd av storskalighet, bristande belysning och ödslighet. Förslagen ämnar redovisa hur ett miljonprogramsområdes fysiska miljö kan omgestaltas för att skapa en miljö med god upplevd trygghet för alla.

Att övervaka dammar är en viktig del i riskhanteringen av dessa strukturer. En dammkollaps innebär stora kostnader och risker för samhället. Övervakningen kan genomföras genom olika metoder och har länge varit en del av omhändertagandet av dammar. För att detektera deformationer används både geodetiska och icke-geodetiska metoder. Detta examensarbete föreslår att lägga fokus på en geodetisk metod: mätning med totalstation för att samla in data från en simulerad damm i form av observationspunkter och en simulerat känd förflyttning i en punkt på denna damm. Deformationsanalyser genomförs sedan utifrån olika scenarier där ett urval av observationsparametrar används i nätutjämningen. Eftersom automatiserade totalstationer kan användas för att genomföra inmätning kommer även en monitoreringsprofil för automatisk mätning att jämföras med de manuella scenarierna. Målet är att undersöka skillnaderna mellan nätutjämning i 3D, nätutjämning i 2D och det automatiserade systemet för inmätning. Resultaten tyder på små skillnader mellan simulerade och detekterade fel för alla de fyra testade scenarierna.

Ökad nederbörd och intensivare skyfall är konsekvenser av klimatförändringarna, vilket medfören ökad risk för översvämningar eftersom befintliga ledningsnät inte är dimensionerade fördessa flöden. En bidragande faktor till dessa stora flöden är asfalterade parkeringsplatser somsläpper ut stora mängder förorenat dagvatten i ledningsnätet eftersom parkeringsplatser ofta tarstor mark i anspråk samt att vattnet då inte kan infiltreras genom asfalten. Genom att utföra enombyggnation av en asfalterad parkeringsplats med syfte att reducera mängden dagvatten somsläpps ut i ledningsnätet kan översvämningsrisken reduceras. Syftet med denna studie var attutreda de vanligaste dagvattensystemen som kan tillämpas på en befintlig parkeringsplats samtatt utreda vilka faktorer som tas till hänsyn vid val av lösning. Slutligen utförsflödesberäkningar på två ombyggnadsprojekt av parkeringsplatser med hänsyn tilldagvattenhanteringen i Lomma kommun som benämns Blåbärsgatan och Östra Almgatan.Beräkningarna har utförts för att fastställa hur valet av lösning kan påverka fördröjningen ochavrinningen. Underlag till studien är litteraturstudier, intervjuer, fältstudier samt beräkningar.Enligt resultatet från beräkningarna minskade flödet med 32 % för projekt Blåbärsgatan.Differensen i flödet infiltreras i gräset och i gräsarmeringen. En liten del av vattnet avdunstassamt fångas upp av svarttallen. För projekt Östra Almgatan reducerades flödet med 57 % varavdifferensen i flödet infiltreras i gräsarmeringen samt en liten del av vattnet avdunstas. Enverifiering av dagvattenflödet kan utföras genom att montera flödesmätare i samtliga brunnaroch mäta flödet både innan och efter ombyggnationen och därefter jämföra om flödenaöverensstämmer med beräkningarna. Det är ett omfattande arbete att verifiera beräkningarnaeftersom det kräver att förutsättningarna är samma för samtliga mätningar vilket är svårt attfastställa. Regnet vid mätningarna måste ha samma återkomsttid och varaktighet för att erhållajämförelsebara värden. Det finns många dagvattenlösningar som kan tillämpas på befintligaasfalterade parkeringsplatser för att reducera dagvattenavrinningen. Några av de vanligastesystem som används är genomsläpplig beläggning, infiltration i grönyta, infiltration iskelettjord, svackdike, makadamdike, damm och växtbädd. För att fördröja och rena dagvattnettill önskat mål kan en kombination av olika system behöva tillämpas på den aktuella platsen.Öppna dagvattensystem som till exempel svackdiken och dammar kräver stora ytor som intealltid finns tillgängligt vid ombyggnationer av parkeringsplatser vilket medför attgenomsläppliga beläggningar är en vanlig dagvattenlösning eftersom den inte tar någonmarkyta i anspråk. Faktorer som tas till hänsyn vid valet av dagvattenlösning är bland annatfördröjnings- och reningspotentialen för anläggningen men även yt- och skötselbehovet. Vidareforskning hade kunnat utreda ifall det finns en möjlighet för kommuner att erlägga en premieför att fler ekologiska ombyggnationer skulle kunna vara möjligt.

Då en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd utgörs av bygg- och rivningsavfall, finns det där omfattande mängder som borde kunna återbrukas. Ett effektivt återbruk där bygg- och rivningsmaterial tas tillvara kan ge stora besparingar ur hållbarhetsaspekterna. Studiens syfte var att inhämta kunskap om dagsläget och framtidsplanerna inom kommunerna i Boråsregionen. Metoden som användes var dokumentanalys av den gemensamma avfallsplanen, samt intervjuer med kommunernas medlemmar i avfallsnätverket. I dokumentet finns sex detekterade målområden, målområde 3 handlar om att använda de resurser som finns i omlopp och mål 3.2 samt 3.4 är de som rör bygg- och rivningsmaterial. Det finns gemensamma målområden och mål för regionen, däremot ska varje kommun ta fram handlingsplaner och strategier för att nå fram till målen. Intervjuerna visar på att arbetet knappt har påbörjats på kommunnivå och att återbruk av bygg- och rivningsmaterial knappt förekommer. Slutsatsen som kan dras av detta är att förarbetet är gjort och det som kvarstår för kommunerna är att komma på hur målen ska nås och sedan få det arbetet gjort. De har ett omfattande arbete framför sig och tidsplanen är utmanande. / At present, a third of Sweden’s total amount of waste consists of construction and demolition waste. This waste can be extensively reduced through the efficient reuse of building and demolition materials, which will effectively increase sustainability. The purpose of the study was to gain knowledge about the current situation and future plans within the municipalities in the Borås region. The method used was document analysis of the common waste management plan, as well as interviews with the municipalities’ members in the waste network. The document contains six detected target areas; target area 3 is about using the resources available in circulation and targets 3.2 and 3.4 are those relating to building and demolition material. There are common goal areas and goals for the region; however, each municipality must develop an action plan and strategy to achieve those goals. The interviews show that this work has barely begun at the municipal level and that reuse of building and demolition material hardly occurs. In conclusion, while the preparatory work has been done, each municipality must figure out how these goals are to be achieved and then initiate those efforts. They have extensive work ahead of them and the schedule is challenging. / <p>2022-06-21</p>

Energieffektiviserande åtgärder på småhus är ett hett diskuterat område. Det finns ingen självklar generell väg till ett gammaltförbättrat hus med låg elförbrukning. Eller gör det? Alla hus är unika och kräver unika energieffektiviserande lösningar. Unikt med denna studie är att det jämförs vanligt förekommande energieffektiviserande åtgärder mot varandra ur ett kostnadsperspektiv och utanför ramarna av vad som vanligt brukar förekomma i jämförelsestudier. I studien tas det även fram en matris som kan nyttjas för beräkningar på andra hus. Syftet med studien är att det ska bli lättare att jämföra olika investeringar mot varandra. Studien är undersökande och jämför metoder mot varandra inom energieffektivisering. Resultatet visar att hus 1 som är ett någorlunda välisolerat hus i Jämtland inte har behov av att förbättra klimatskalet. En bättre investering är bergvärme. Matrisen som tagits fram och nyttjats i denna studie har visat sig vara ett bra verktyg för att kunna laborera med olika elpriser, isoleringstjocklek i en tilläggsisolering eller en värmepumps effektivitet och verkningsgrad. / Energy efficiency measures in single-family houses is a hotly discussed topic in Sweden. Raising energy prices and awareness of the environment has led to discussion. Often there is no easy cheap way to make the house more cost efficient. Every house is unique. In this study there is comparison between different investments that could be made to make the house consume less energy to reduce cost. The comparison compares different climate-shell investments to each other and with different energy prizes and efficiency. The results shows that investments made to the climate shell of the house have different break-even calculation results depending on heating source and its efficiency. The study is made of a house based in Jämtland but includes a matrix that could be used on all houses. The results shows that the most cost-efficient investment is to install geothermal heating. / <p>2022-06-29</p>

“Landsbygden – är området utanför de områden som vi definierar som centralort eller tätorterna.” (Helsingborg stad 2021:12) Historiskt sett har landsbygden, i stora drag, haft en central roll för landets produktion och ekonomi. I takt med en strukturomvandling och en ökad urbanisering har dock detta kommit att förändras och landsbygden tycks ha hamnat i skymundan till förmån för stadens expansion. Därmed har såväl samhälle som planering, enligt många forskare, kommit att se på stad och landsbygd som två till varandra motsatta enheter - en dikotomi. Numera tycks det dock råda vissa motstridigheter vad gäller det dikotoma synsättet. Idag finns ett flertal tongivande röster som hävdar att dikotomin mellan stad och landsbygd är förlegad och måste omprövas. Ofta bottnar dessa idéströmningar i att vårt nutida samhälle, med sina inneboende nätverk, platser och flöden, är alltför komplext för att enkelt kondensera stad och landsbygd till ett motsatspar. Samtidigt, och inte helt frånskilt, grundas kritisk forskning även i resonemang om att staden har blivit planeringens, och stundom även samhällets, norm - en urban norm påstås råda. I förlängningen har denna urbana norm, menar forskningen, lett till en skev territoriell maktordning, ett ojämlikt förhållande mellan stad och landsbygd, inom vilken staden premieras och landsbygden inte sällan går förlorande ur. Föreliggande studie har mot bakgrund av ovan nämna problembild undersökt hur samtida svenska plandokument, genom sin språkliga handling, artikulerat stad respektive landsbygd och vidare relationen dem emellan. Detta har möjliggjorts genom dokumentstudier av olika fall med ett diskursanalytiskt angreppssätt med inriktning mot diskursteori. Syftet med studien har varit att undersöka hur landsbygden artikuleras i samtida svensk planering i dess relation till staden, vilket vidare har syftat till att bidra med relevant förståelse som behövs i samband med planering av landsbygden. Studien har resulterat i en förståelse för att relationen mellan stad och landsbygd i stor utsträckning än idag artikuleras som en dikotomi. Vidare tycks den dikotoma uppdelningen vara det som möjliggör samverkan mellan stad och landsbygd, exempelvis genom att den medger att stad och landsbygd kan kontrastera mot varandra och vidare verka kompletterande. Studien visar även att det inte nödvändigtvis är dikotomin i sig som bidrar till en skev territoriell maktordning, utan sannolikt även bakomliggande planeringsmässiga och samhälleliga ideal, som i sin tur stimulerar en urban norm, som vidare leder till en skev territoriell maktordning mellan stad och landsbygd. Vidare framkommer att staden och urbana strukturer fortsatt är framträdande i kommunernas artikulationer och tycks även prioriteras framför landsbygden och dess intressen. Genom studien framstår det som att kommunernas urbana fokus och prägling av urbant tolkningsföreträde sannolikt beror på den tid vi lever i, där attraktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt ständigt eftersträvas. Planeringen verkar således vara inlåst i ett system som försätter såväl staden som landsbygden i ett sammanhang som tvingar dem till att utveckla strategier, om än olika, för att uppnå dessa värden. Samtidigt tycks det även finnas vissa öppningar såsom samverkande aspekter i relationen, som i sin tur verkar förutsättas av dikotomin.TVÅ SKILDRINGAR AV LANDSBYGDENJag är uppvuxen på landsbygden i en familj på fyra, på en gård, på en ö i Karlskrona skärgård. Det var en annan tid och mycket, väldigt mycket, har hänt sedan min tid på landsbygden.När jag bodde där ute, på landsbygden, var vi beroende av varandra och de nätverk vi som tillsammans skapade. Vi hjälptes åt och på ön var ingen osynlig - alla var någon och alla behövdes. Livet på landsbygden innebar också en blandning av uppgifter. Själv har jag under min barndom plockat otaliga kilo av både gurkor och jordgubbar och potatisen, ja, när den skördades var jag också med. Mor och far, de hade andra sysslor. Mor gjorde egentligen det mesta på gården. Hon skötte hushåll och arbetade mycket med att ta hand om de djur vi hade, men även med att förädla de råvaror som gården, markerna och ”sjön” gav oss. Min far å andra sidan, han hade andra uppgifter. Egentligen var hans yrke snickare, men han sålde även de grödor vid producerat och den fisk han fångat. Det var så pengar kom in. Det producerade såldes dels till lokala handlare på ön, men också i staun, som far sade och innan bron kom 1939 och förband ön med fastlandet, seglade far dit.Platsen för min uppväxt är dock inte likadan idag. Utvecklingen har satt sin prägel i takt med tjänste- och kunskapssamhällets framfart och åker man tillbaka idag, är det inte var det då var. Idag tycks det inte vara samma sammanhang och ur min synvinkel har stadens sätt att leva på påverkat den delen av landsbygden i grunden och därmed även det mesta av det som utgjorde navet i min uppväxt. De strukturer och sociala sammanhang som då fanns har försvunnit både av tid och bestämmelser. Naturen är dessutom svårare att leva av. Idag är man som individ där ute än mer beroende av staden, men nu på ett helt annat sätt än då. Platsen där jag växte upp förutsätter numera helt enkelt ett annat sätt att leva på.Julias pappaKarlskrona, maj 2022För

I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia. / Lantmäteriet, the Swedish government agency responsible for place names and the creation of maps, have removed every place name containing the offensive word “neger” (referring to afro-swedish people) from the maps. Meanwhile, there are still place names on the Swedish maps containing the equally offensive words “tattare” (referring to Travellers/Romani people), “lapp” (referring to Sami people) and “zigenare” (referring to Romani people). These are words that shouldn’t be used in everyday language, yet they still exist in place names. The purpose with this study is to investigate why some offensive place names have been removed while others still remain, as well as examining how the remaining offensive place names should be handled - should we remove them or keep them? Old place names have considerable protection assured by the law, however offensive place names might violate the law since they make the place names less suitable for usage. Therefore, this report will also examine how Lantmäteriet makes theirconsideration between the place names age and suitability. The report is based on semi-structured interviews and email correspondence with experts on place names as well as representatives from the ethnic groups that the offensive words refer to. The study shows that Lantmäteriet have to take account of many different things in their consideration between age and suitability, however the age and whether the place names are linked to Sweden’s cultural history are factors of great importance since old place names are essential parts of Sweden's cultural heritage. The reason why the word “neger” was removed from the maps is that most place names containing that word were recent and of little importance for the cultural history of Sweden, while the other words usually appear in old place names with large historic value. Other factors that might have significance is how offensive the majority population think the words are, how many of the general public or the affected ethnic groups who support removal versus preservation of the place names, whether precedents exist, if the ethnic groups have high or low social status etcetera. A majority of the respondents in this study favored preservation of the place names because of their historic value, but one respondent supported removal since the names are very offensive. Multiple respondents expressed that the majority population need more education about how Sweden treated their ethnic groups historically - for that purpose, the place names might be used as illustrative examples of the segregation and discrimination the ethnic groups faced. Some respondents also requested information boards or monuments on places with names containing the words “tattare” or “zigenare”, since that would illustrate the traveller/romani history on those places more clearly than it is today.