No description available.

Sammanfattning Kulturhistoriska miljöer har tidigare lämnats nästintill oberörda bortsett från enklare upprustning för att inte vittra sönder. Dessa miljöer och dess byggnader har antingen blivit landmärken eller monument med tillhörande minnen som vittnat om vår historia. Det här har länge varit idealtypen för hur bevarande av kulturhistoriska miljöer ska se ut. Från 40-talet och framåt sker flera saker som påverkar vår syn på den moderna staden. En av effekterna av några av 1900-talets stora händelser i form av saneringsprojekt, miljonprogrammet och en ökad klimatmedvetenhet blir ett nytt planeringsideal, nämligen förtätning. Men hur hanteras kulturhistoriska miljöer i det nya planeringsidealet? Hur kan en stadsomvandling av ett område med kulturhistoriska värden se ut? Syftet med arbetet är således att bidra till kunskapsutvecklingen genom att ta fram en strategi för hur stadsomvandling i kulturhistoriska miljöer kan ske och testköra den genom ett gestaltningsförslag. Området Gropen i Åtvidabergs kommun har valts för gestaltningen. Genom att studera fyra fall: Södra centrum i Borås, Inre hamnen i Norrköping, Visby och Fixfabriksområdet i Göteborg inhämtas information om olika kommunala tendenser vid stadsomvandling i kulturhistoriska miljöer. Till varje fall genomförs en kvalitativ textanalys av antingen ett planprogram, en planbeskrivning eller ett strategidokument. De fyra fallen liknar området Gropen med sin närhet till centrum och kulturhistoriska värden. Utöver fallstudien med tillhörande kvalitativ textanalys görs också en inventering av området Gropen som ska gestaltas. Den strategi som togs fram innehåller en blandning av de olika tendenser som hittades hos kommunerna gällande prioriteringar vid stadsomvandling i kulturhistorisk miljö. I strategin bevaras byggnader samtidigt som den möjliggör för rivning av fysiska strukturer som saknar tydligt kulturhistoriskt värde eller inte bidrar till omvandlingens syfte. Den möjliggör även för nya byggnader vars arkitektur inte måste samspela med befintliga byggnaders arkitektur utan där en blandning av nytt och gammalt tillåts. En slutsats som kan dras både från strategin som togs fram och det gestaltningsförslag som gjordes var att varje områdes unika förutsättningar sätter ramarna. I fallet med Gropen var det topografin och potentialer kopplade till det som styrde omvandlingen, nästan lika mycket som befintliga kulturhistoriska värden. Lärdomen blir därav att en universell strategi för stadsomvandling i kulturhistoriska miljöer är svåruppnåelig, om inte omöjlig då varje plats är unik med egna förutsättningar. En strategi bör därför anpassas till varje givet område eller plats.

Utifrån befintliga och framtida samhälsutmaningar som klimatkrisen, demografiska skillnader samt ekonomiska och ekologiska förutsättningar kan ett behov av motståndskraftiga, eller resilienta, samhällen utläsas. Implicit innebär resiliens en förmåga att vara flexibel inför framtidens förutsedda och oförutsedda händelser. Studien intresserar sig för hur ovanstående utmaningar påverkar kommunernas arbete med bostadsförsörjning med hänsyn till en fortsatt hög urbaniseringstakt samt rådande bostadsbrist. I samband med de allt ökande kraven för bostads-och byggnadsbranschen är det relevant att undersöka andra tillvägagångsätt för att underlätta en omställning till mer hållbara produktions-och bruksformer. Detta innefattar även en ökad flexibilitet samt förmåga till anpassning i ett senare skede. Uppsatsen har utformats inom ramen för en explorativ studie som ämnar kartlägga innebörden hos begreppet flexibilitet inom bostadsplaneringen. Med hänsyn till kommunernas verktyg i form av planmonopolet samt deras lagstadgade ansvar att främja för bostäder intresserar jag mig för hur arbetet med flexibilitet förekommer på den kommunala och regionala nivån. Därmed ämnas en undersökning av retoriken inom ämnet, med grund i en presentation av begreppets definitioner samt ett antal medel och verktyg för ökad flexibilitet inom litteraturstudien. Undersökningen fokuserar även på eventuella spänningar, motsättningar samt målkonflikter som kan framträda i denna retorik. Studiens forskningsstrategi består av fallstudier med Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland som utvalda fall. Studien har funnit att begreppet flexibilitet definieras på olika sätt beroende på den studerade nivån. Inom studien har planerna kommit att kategoriseras som antingen strategiska eller konkreta/praktiska. Inom ramen för strategiska dokument likt regionplaner och kommunala översiktsplaner innefattar detta främst mångfunktionalitet utifrån kartläggning av behov samt identifiering av trender och tendenser. Inom ramen för konkreta planer såsom detaljplaner kan flexibilitet på byggnadsnivå skönjas genom åtgärder för ökad variation beträffande upplåtelseform och utformning av bostaden. Den vanligaste strategin inom bostadsförsörjning på samtliga nivåer består av förtätning och nyproduktion. De undersökta planerna beaktar omvandling och anpassning endast under specifika förhållanden, vilket tyder på behovet av en samlad strategi för det befintliga bostadsbeståndet. Studien har även funnit att ett antal motsättningar kan utläsas i den retorik som framförs av kommunerna. Med hänsyn till det uttalade målet att främja hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter har studien kunnat konkludera att planeringen inte beaktar flexibilitet i tillräcklig omfattning vilket kan medföra negativa konsekvenser för samtliga hållbarhetsaspekter. Den höga detaljeringsgraden i planerna kan ge upphov till spårbundenhet i framtiden genom att anpassning kan försvåras eller omöjliggöras under rådande bestämmelser. Studien finner att detta kan bero på planeringens motvilja att beakta innovativa tekniker med hänsyn till föråldrade planeringsprinciper samt ett ökat sektorsintresse inom planeringen som ställer stora krav på kommunerna att beakta samtliga behov.

Cykeltrafiken har kommit att ta allt större plats i trafikpolitiska sammanhang och har numer ensjälvklar roll i utvecklingen av hållbara transportsystem. Såväl nationella som kommunala mål omett ökat cyklande tyder på en utbredd tro om att det finns en latent efterfrågan av nycykelinfrastruktur. I dagens cykeltrafikplanering görs ofta ingen åtskillnad mellan nuvarandecykelflöden och latent utnyttjande av infrastrukturen, vilket kan hindra utvecklingen avcykeltrafiken. Det finns därför behov av att utveckla nya metoder för att hitta och påvisa latentefterfrågan. Det har visat sig att analyser baserade på Space Syntax stämmer väl överens medobserverade flöden av gång- och fordonstrafik. För att undersöka om metoden kan användas föratt också förutspå cykeltrafikflöden, tillämpas i denna studie teorierna bakom Space Syntax i enanalys av trafiksituationen i Umeå. Hypotesen har varit att Space Syntax kan användas för atthitta och påvisa en latent efterfrågan av ny cykelinfrastruktur. Space Syntax analyserar vägnätetsrumsliga struktur men bortser helt från vägnätets fysiska egenskaper samt var stadens start- ochmålpunkter finns lokaliserade. Därmed kan Space Syntax sägas visa potentialen för cykelflöden ivägnätet givet att förutsättningarna för framkomlighet och säkerhet är lika överallt. Studiensresultat visar att Space Syntax fungerar vid analys av cykeltrafik. En stor del av skillnaderna icykelflöden mellan olika platser i Umeå kan förklaras med Space Syntax. Studien indikerar ocksåatt metoden kan vara användbar för att påvisa latent efterfrågan av ny cykelinfrastruktur. / Bicycle traffic plays an important role in the development of sustainable transport systems.Planning for cycling in urban areas has come to be an increasingly essential part of the transportpolicy in Sweden. National and local targets aiming at increased levels of cycling indicate a beliefof the existence of a latent demand for new bicycle facilities. With this comes the need forimproved planning tools that can be used to predict the level of latent demand throughout a roadnetwork. Several studies have shown that traffic analysis based on Space Syntax theory correlateswell with observed pedestrian and vehicular movements. In this study, Space Syntax theory isapplied in an analysis of the traffic system in the city of Umeå. The purpose is to investigatewhether the method is useful for predicting bicycle traffic flows. The hypothesis is that SpaceSyntax can be used to identify a latent demand for new cycling facilities. The concept of SpaceSyntax attempts to explain how people use and configure space by evaluating the spatial structureof a road network, in isolation of the network's physical characteristics. Thus, Space Syntax isclaimed to demonstrate the potential for movement in a network given that the levels ofaccessibility and safety are the same throughout the system. The results of the study demonstratethat Space Syntax is a useful tool for predicting bicycle volumes. The analysis also indicates thatthe method may be a valuable tool for identifying a latent demand for new bicycle facilities.

Det här examensarbetet inriktar sig på att försöka förstå hur samhällsplanering är tänkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten är att olika aktörer verksamma inom samhällsplanering skall få en djupare förståelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar särskilt på begreppen system och systemperspektiv. Examensarbetes syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda ett bredare system-perspektiv inom samhällsplanering. Konkret innebär ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system består av och att förstå hur systemet fungerar. En sådan förståelse skulle ge bättre förutsättningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstå orsaken till varför saker blir som de blir. Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstå systemet samhällsplanering. En blandning av olika metoder har använts, vilket delvis brutit mot traditionella naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder. Vi betonar nödvändigheten av att angripa ett system som samhällsplanering med inter-disciplinära ansatser. Samhällsplanering är inte ett system som låter sig begränsas till att tillhöra en sorts vetenskap. Vikten av att presentera resultat på olika vis betonas starkt. Personer från olika professioner och forskningsinriktningar talar i dagsläget olika språk. Våra sammanfattande slutsatser är: Samhällsplanering bedrivs idag utifrån ett alltför begränsat systemperspektiv. Det finns ingen unison bild av vad systemet samhällsplanering består av eller hur det fungerar. Systemet samhällsplanering är otroligt komplext och i ständig förändring. Detta kräver att olika aktörer, för att öka sin förståelse, tillsammans skapar en bild av systemet. Det räcker inte längre att en aktör, t.ex. akademin, försöker att ensam erbjuda svaren på de frågor som söks. Det behövs nya metoder och verktyg för samhällsplanering, naturvetenskapliga och samhälls-vetenskapliga metoder måste få samverka och erbjuda förklaringsmodeller för systemet. Här utgör dagens sektorisering den enskilt största begränsningen. Det finns indikationer på att den formella planprocessen förskjutits till föregående informella planeringsprocesser, mycket pga. att det inte finns något forum för samverkan i den formella plan-processen. Detta gör att det finns risker för att planering inte praktiseras som det är tänkt i PBL. Det är svårt att bedöma vad som är ett lyckat samhällsplaneringsprojekt pga. otydliga visioner och mål, bristen på användning av standardiserade verktyg och avsaknaden av systematisk uppföljning. Detta medför även att samhällsplanering är en ohistorisk och erfarenhetsbaserad verksamhet. Professionella planerare och forskare förväntas vara objektiva i ett system som är präglat av subjektiva värderingar. En mer marknadsorienterad planering kommer sannolikt att leda till att det blir än svårare att nå de nationella mål som finns för samhällsplaneringen. Det finns indikationer på att samhällsplaneringen förflyttas från en politisk till en ekonomisk arena, vilket skulle ge svårigheter att uppfylla syftet med PBL. / This thesis focuses on the understanding of how urban planning in Sweden should be practiced and why it is currently practiced in the manner it is. The intention is that different stakeholders working with urban planning will gain a deeper understanding for the system in which they work. The concepts of system and systems perspective are the main focus of this thesis. The thesis’ aim is to investigate the premises for applying a broader systems perspective in urban planning. A broader systems perspective means that the individual will be in a better position to be able to identify a system’s constituents and how the different constituents interact. Such an understanding would yield greater premises to anticipate consequences from different actions, as well as to understand the causes behind why urban planning is practiced in the manner it is today in Sweden. We have tried to analyse and understand urban planning as a system through literature and interviews with researchers, consultants and municipal officials (non-political). A mixed-methods approach has been used throughout the thesis. This method partly differs from traditional natural science or social science approaches. We emphasise the need to approach a system such as urban planning with inter-disciplinary methods.  Urban planning is not a system which is limited to a specific science. We also strongly emphasise the importance of presenting results in a varied fashion. Individuals from different trades and research sciences speak different languages today. Briefly, our conclusions as to why urban planning in Sweden is practiced in the manner it is are: A too narrow systems perspective is practiced in urban planning. There exists no uniform image of what urban planning as a system consists of or how the constituents interact. Urban planning is an incredibly complex system in constant change. This fact demands that different stakeholders together form an image of the system to improve their understanding of the system. It is no longer sufficient that one stakeholder alone, for example researchers, offers solutions to problems in urban planning. New methods and tools are needed for urban planning; different methods must be combined to offer explanation models for the system. The single largest limitation for this to happen is the sectorisation in the system. The formal planning process, which is legally restricted, has shifted to preceding informal planning processes.  A reason for this shift is that there are no forums for collaboration in the formal planning process. One consequence is that there is a risk that urban planning in Sweden is not practiced in a manner it is meant to by PBL (Swedish law that regulates planning and building processes). It is difficult to evaluate if an urban planning project is successful due to vague aims and goals, the lack of utilisation of standardised tools and the absence of systematic follow-up. The consequence is that urban planning in Sweden is an unhistorical and empirical based trade. Professional planners and researchers are expected to be objective in a system that is characterised by subjective views. If the planning initiative shifts from the public to the private sector, difficulties will probably arise in terms of reaching Sweden’s national goals for urban planning. In such a case urban planning will most likely shift from a political to an economic arena, which in turn would yield difficulties in meeting the aims of PBL.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist på kunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter. Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter som finns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential. Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägre energianvändning och billigare driftskostnader. Som vägledning kan utnyttjas ”12 steg till framgång” framtagen av BQR, samt de nio kunskapsområdena inom PMBOK. Om WSP kan medverka till att en bostadsförening minskar sina energikostnader kan WSP få fler och mer omfattande uppdrag, samtidigt som föreningen gör en långsiktig besparing genom att anlita WSP. WSPs roll blir därmed inte bara organiserande, utan även rådgivande. Emellertid förutsätter detta en engagerad och intresserad styrelse, som är öppna för nya lösningar. I detta examensarbete finns information som kan påvisa fördelen med att utöka underhållsprojekt till att även innefatta energisparåtgärder och förnyelse av utemiljön. Det visar också att det finns en stor framtida marknad för denna typ av projekt, som snart kommer att explodera.

På 60-talet genomfördes det försök, både i Sverige och i USA, med olika typer av gummiasfalt. I Sverige utvecklads den torra processen som bygger på att blanda gummifraktioner, tillverkade från gamla däck, samt stenmaterial innan bitumen blandas in för att skapa en asfaltsmassa. I USA utvecklades den våta processen som bygger på att blanda gummifraktioner och bitumen innan detta tillsätts till stenmaterialet för att skapa en asfaltsmassa. Under 2000-talet har Trafikverket startat projekt med gummiasfalt gjord genom den våta processen. Mindre fält- och laboratoriestudie med GMB i bland annat det bundna bärlagret har genomförts vid en industrianläggning. I detta arbete har en omfattande litteraturstudie gjorts inom ämnet med fokus på beläggningar med gummimodifierat bitumen. Utländska erfarenheter och kunskaper har studerats. Svenska tester i fält och i laboratorier har studerats närmare och har utvärderats genom modellering. En gummimodifierad asfalt (GAP 16) har jämförts med en referensbeläggning ABS 16. Spårdjup på grund av permanent deformation och livslängd genom utmattning har blivit modellerad baserat på tidigare resultat från laboratoriestudier och fältstudier. Modelleringen av spårdjup i slitlager på grund av permanent deformation har genomförts med visko-elastisk analys. Modelleringen har tagit hänsyn till ett antal olika klimat, trafikbelastningar och hastigheter som är typiska för svenska förhållanden. För att definiera nödvändiga reologiska egenskaper har masterkurvor blivit skapade av laboratorieresultat. En linjärelastisk analys har blivit utförd för att undersöka livslängd baserad på utmattning då olika beläggningskombinationer används i konstruktioner. Samt undersöks fördelningen av olika lagertjocklekar för slitlager, bindlager och bundet bärlager. Resultatet från den visko-elastiska analysen visade att en beläggning med gummimodifierat bitumen har mindre permanent deformation jämfört med en vanlig svensk slitlagerbeläggning. Detta gällde vid samtliga undersökta ställen i Sverige. Den linjärelastiska analysens resultat påvisade tekniska mervärden vid användning av gummimodifierat bitumen i bundet bärlager jämfört med konventionell svenskt bundet bärlager. Det tekniska mervärdet var att längre livslängd av konstruktionen med avseende på utmattning. Dessutom kan den totala beläggningskonstruktionens tjocklek minskas vid användning av gummimodifierat bitumen i det bundna bärlagret. Skillnaden mellan beläggningarna i den visko-elastiska analysen var temperaturberoende. Det innebär att ju varmare klimat, desto bättre presterar det undersökta slitlagret med GMB jämfört med den vanliga undersökta slitlagerbeläggningen ABS 16. Resultaten visade att om GMB användes i något av de övre lagren, slitlager och/eller bindlager, ökar töjningar i underkant bundet bärlager i teorin. Det innebär att det bundna bärlagret klarar färre antal belastningar innan sprickbildning uppstår i underkant, dvs att livslängden på konstruktionen minskar. / Various types of rubberized asphalt was tested and evaluated in the 1960s in both Sweden and the United States. In Sweden, the dry process was developed. It is based on mixing tire rubber granulates, with the aggregates before the addition of bitumen in the asphalt mixing process. In the USA, the wet process was developed. It is based on mixing tire rubber granulates and bitumen before adding it to the aggregates in the asphalt mix. The last decade the Swedish Transport Administration has evaluated pavements based on the wet process in laboratory and field tests. In addition, a minor field and laboratory study on the performance of rubbermodified bitumen used in bound base mix was conducted on an industrial site. In this work, a comprehensive literature review focusing on rubbermodified pavement mix performance has been compiled. Foreign experience and knowledge have been studied along Swedish laboratory tests and field studies. The results has been used for modeling of rubbermodified pavement mix performance. A rubbermodified asphalt mix (GAP 16) has been benchmarked with a typical Swedish reference asphalt mix (ABS 16). Plastic rutting and fatigue life time has been modelled based on laboratory tests and field study results from Swedish projects. Modelling of permanent deformations (rutting) has been conducted based on viscoelastic analysis for different climate scenarios, traffic load and velocities typical for Swedish conditions. Master curves to define the rheological properties has been constructed from laboratory data. A linear elastic analysis was conducted to analyze the fatigue lifetime of different pavement layouts, i.e. distribution of thickness between wearing course, binder course and bound base. The results of the viscoelastic analysis showed that the rubber modified bitumen mix has less permanent deformation compared with the standard wearing course mix. This applies to all studied climate conditions in Sweden. It was also found that bound base course with rubbermodified bitumen has added technical value compared to a conventional base course by a higher resistance towards fatigue failure. There is a possibility to reduce the total thickness of the pavement when using the rubber modified bitumen in the bound base layer. The results showed that the difference between the asphalts mixes in the viscoelastic analysis was temperature dependent. The performance of rubbermodified mix is better in warmer climate conditions compared to colder. Since rubber modified bitumen has lower stiffness modulus the use in in any of the upper layers, wearing course and / or binder course, increases the strain in the lower edge of the bound base course. It reduces the fatigue life time of the pavement. If rubbermodified bitumen is used in the bound base layer it increases the life time since it has higher resistance towards fatigue failure.

Sverige har antagit ett antal klimatmål som ska gynna de globala målen som satts. Hela samhället bör vara delaktiga i att försöka nå målen. Byggsektorn står för ungefär en tredje del av landets utsläpp och det är därför högst aktuellt för branschen att sträva mot förändring. Sh-bygg har i bidrag till att nå målen valt att använda en lösning där de under produktion använder bergvärme för byggvärme. Vanligt är att el är den centrala energikällan för uppvärmning under byggskedet. Lösningen är ett initiativ som är tänkt att verka energieffektivt.  Syftet med detta examensarbete är att studera denna lösning. Det som ska studeras är om lösningen verkar energieffektivt samt hur användning av provisorisk bergvärme under byggproduktion kan förbättras och standardiseras. Metoden i studien har varit intervjuer med involverade parter, dokumentanalys och beräkningar. Dokumenten har bland annat bestått av energimätningar som utförts under produktionens gång. Beräkningar som utförts är på energiförluster och dess kostnader samt utsläpp.  Resultatet från studien visar på flertalet förbättringsområden att ta hänsyn till i nästkommande projekt där man ska använda bergvärme för byggvärme. En gränsdragningslista, en lista med saker att tänka på samt ett exempel på en arbetsdispositionsplan anpassad för klimatet, klimat-APD, har tagits fram för att bidra till en standardisering och förbättring. Studien bevisar även att det är möjligt att använda uppvärmningsmetoden under produktion. Elförbrukningen minskar betydande för att göra stora kostnadsbesparingar samt minimera CO2-utsläpp. Studien berör även en enklare analys av betydelsen av att täcka dörrhål med OSB-skivor. Det är något som bidrar till stora energiförluster och förslag på förbättringsidéer samt på vidare studier kring ämnet tas upp.   Nyckelord: Bergvärme, Elvärme, Gränsdragningslista, Energiförluster,Kostnader, CO2-utsläpp

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett redskap och en grund av information som ska kunna användas av platschefer och alla andra som genomför beställningar av maskiner och verktyg. Genom att skapa en inköpsmall- och redskap för vibrationsexponering kan bättre fysisk arbetsmiljö uppnås för yrkesarbetarna i produktionen. En förbättrad arbetsmiljö bidrar dels till att yrkesarbetarnas hälsa förbättras men även till att samhället i stort förbättras. Detta genom att pengar frigörs från uteblivna sjukdomar, skador, försäkringsbetalningar och lidande. Informationen som har lagt grunden för denna rapports teoridel har mestadels tagits fram genom att studera litteratur inom området vibrationer. Denna information är det som har använts för att kunna dra slutsatser om vad den framtagna mallen kan ha för effekter vid användning. Detta har skett både genom studerandet av elektroniska källor som webbsidor, tidskrifter och dokument samt genom tryckta exemplar av litteratur inom ämnet. En dokumentanalys har även gjorts för att kunnat samla in all den nödvändiga informationen till framtagandet av mallen. De dokumenten och fakta som till största del har lagt grunden för framtagandet av mallen är Arbetsmiljöverkets poängmetod och vibrationskalkylator. Mallen som skapats resulterade i listor som är tänkt att användas när inköp av verktyg eller maskiner ska göras. I dessa listor finns verktyg och maskiner rangordnade från bäst till sämst med fokus på deras vibrationstal. Mallen innehåller förutom produktnamn fem till kategorier. Dessa kategorier är pris, vikt, vibrationstal, insatsvärde uppnått och gränsvärde uppnått.  Genom att använda den framtagna vibrationsmallen kommer det bli enklare att göra och motivera val om vilka verktyg och maskiner som ska köpas in. Dessa val kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö med fokus på vibrationsexponering för gemene yrkesarbetare. Genom att göra dessa val kan det även påvisas att arbetsgivarna som skapar bättre arbetsmiljöer för yrkesarbetarna gynnas ekonomiskt. Detta är på grund av att mycket av de kostnaderna kopplade till sjukfrånvaro, sjuknärvaro och sjukersättningar inte kommer uppstå. Investeringarna som görs för val av bättre verktyg och maskiner med fokus på vibrationsexponering kan ofta betalas tillbaka med två gånger den investerade summan. / The purpose with this report is to create a guiding tool and information bank who can be used by site managers and other purchasing executives who are in charge of the purchases of tools and machines. Through the effects of a purchases guide for tools and machines it is possible to accomplish better working environment for the professional workers in production. An uplift in the working environment causes the workers’ health to be better but also helps society in general. This happens because when costs on healthcare shrinks and money can be distributed on other necessary services.  The information used in this report has been collected through literature studies. The information has been collected in order to draw conclusions of what the effect of a purchasing guide could have on the working environment for professional workers. The search for this information has both taken place on the internet with electronic sources like websites, magazines, documents and printed material.  A document analysis has also been carried out. The document analysis has provided all the necessary information of the tools and machines to create the purchasing guide. The documents with the most influents on the guide is documents taken from The Swedish Work Environment Authority. The guide that has been created resulted in list of tools and machines that can be used to simplify the purchasing phase and make it easier to make decisions that benefits the working environment. The different tools in the list is ranked from lowest to highest with vibration number as parameter. The guide resulted in different categories that makes the decision making easier. The categories listed in the guide is product name, price, weight, vibration number, action value and limit value.  Through the use of the tool and machine guide it is going to be easier to motivate various choices of what tool or machine is going to be ordered. This is going to have a positive effect on the working environment. Through the use of this guide is it even possible for the employer to gain money because the investment pay back itself over time. It has been shown that it pays back more than double the amount of the investment. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Ett passivhus är en byggnad som passivt värms upp av återvunnen värme som kommer från ventilationssystem, solen samt interna värmevinster. En kostnadsökning för att bygga passivhus uppstår på grund av den tjocka isoleringen och högre kvalitet på fönstren. Forum för energieffektivt byggande (FEBY) har olika klassningar på passivhus, nämligen Guld, Silver och Brons. Hur byggnaden klassas beror bland annat på hur mycket levererad el som går åt till byggnaden för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. För att byggnaden ska nå de krav som krävs för ett passivhus krävs dock en merinvestering. Denna merinvestering brukar kunna ligga på allt mellan 2–9 % av grundpriset. Syftet med denna studie är att ta reda på om den extra kostnad som uppstår är försvarbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien kommer att med offentliga data, elpriser från Statistiska Centralbyrån (SCB) och husmodeller från tre olika hustillverkare göra uträkningar. Uträkningarna visar kostnad på tillförd energi per år för ett konventionellt hus och ett passivhus. Studien fortsätter sedan med att beräkna avkastningstiden för respektive FEBY-kategori. Avkastningstiden hamnar mellan 8 – 68 år. Det stora spannet beror på typ av FEBY-klassning och storlek på investeringskostnad. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll vilken typ av FEBY-kategori byggherren väljer att utgå ifrån. För samtliga husmodeller är investeringspåslaget för passivhuset den avgörande variabeln. / A passive house is a building using recycled heat from a ventilation system, the sun and internal heat gains. A cost increase for building a passive house originates from the use of thicker insulation and better-quality windows. Forum for energy-efficient building (FEBY) has different classifications for low energy houses, namely Gold, Silver and Bronze. How the building is classified partly depends on how much delivered electricity is required for heating, tap water heat and real estate energy. For the building to reach the requirements there is additional investment needed. This additional investment is usually around 2-9 % of the base price. The purpose of this study is to find out if the investment that arises is defensible from an economical perspective. In the study, calculations using public data, electricity prices from Statistics Sweden (SCB) and house models from three different house manufacturers are used to find out the cost of annual added energy for a conventionally built house and a passive house. The calculations show the pay back-time for the respective FEBY category. The pay back-time ends up between 8-68 years. The big gap depends on the FEBY-classification used and the size of investment. Results show that the FEBY-classification chosen by the developer has no real impact. For every house model the surcharge for the passive house is the crucial variable. / <p>Betyg 2021-06-04</p>