3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning. / 3D real estate enable buildings to be divided into multiple real estates for different purpose and with different ownership. 3D real estates are created through a cadastral procedure according to Swedish law. When establishing a new 3D real estate there are specific requirements that has to be fulfilled so the purpose of the real estate is adequate. This means that all the real estate rights has to be acquired at the time of the cadastral procedure. The rights can be obtained through jointly-owned facilities or easements. Stairwells, hallways and the buildings core are a few examples where rights may have to be acquired. The purpose of this study is to map how creating a 3D real estate can be done and how the real estate rights is acquired in the cadastral procedure. Furthermore, it examines how rights can be managed and sustainable. How developers and cadastral engineers are cooperating to accomplish a sustainable management is also part of purpose of this study. This study examines what possibilities there are for 3D real estate's according to the Swedish law. To examine how the Swedish law is applied in reality, we studied ten cadastral procedure reports from four different municipalities. Interviews have been done with two experienced cadastral engineers and two developers who has been working with projects where 3D real estates were present. The purpose of the interviews was to acquire answers from questions that arose when the cadastral procedure reports were studied and how the developers and cadastral engineers cooperation works. The study shows the different possibilities of creating 3D real estates. How the cadastral procedure is done is based on the unique conditions between the projects, what way of work the cadastral engineer use, how experienced the developers are and if consultants has been used. To make sure that the management of the jointly-owned facilities can be done in a sustainable way they have to be formed to be adequate both from the beginning and even for future needs. The tower Karlatornet is a unique project where around 20 different real estate owners will share the building. Planning and cooperation between the cadastral engineers and the developer is an important part to make sure the project will work. Avoiding more details than what is needed in the jointly-owned facilities to enable future adjustments is a must in a project like this. The study show four different solutions on how the rights can be obtained. To let the core of the building and the foundation be a part of the jointly-owned facilities and the jointly-owned land may not be of essential importance but the conclusion is that they should be included for a simplified future management.

Wind towers are a today under a global development and many countries put more focus on this environmentally friendly way of producing electricity. The performance requirement increase and at the same time the wind towers should be economical. One way of achieving better performance is to build higher towers which increase the harvesting efficiency. One way of achieving high towers is to use a lattice structure. High lattice towers require more material and have a more demanding structural design. By using cold form steel angles as columns for the lattice tower the aim is to achieve a high utilization ratio of the steel angels. Angle members are susceptible to torsional buckling, which is often the critical mode. It is thus essential to enhance their torsional response. The four columns in a lattice tower are restrained against sideway displacements by the braces and diagonals, which limits their flexural bucking length. In contrast, restraining the torsional rotations is challenging. As angels are susceptible to torsion and the flexural buckling length is decreased, the flexural-torsional interaction becomes significant. The objective of this study is to investigate thin walled angle members under compression. The idea for this project is to increase the torsional properties of an angle by lacing together the free ends of its two legs. If the lacing acts like a plate the angle columns can behave similar to a closed section.  The aim will be to increase the buckling resistance of the angle column. The design is assessed through GMNIA investigations in the FEM program Abaqus and compare laced columns to their unlaced counterparts. Using this method the result will show how the buckling resistance and buckling mode is affected by the lacing. The results of this study showed that lacing had a positive effect on columns in cross-section class 4. Columns in these two classes reached a higher buckling resistance and the buckling mode shifted from torsional buckling to localized buckling. The result showed increased effect by using a higher density of lacing.

I Sverige används idag AB Storstockholms Lokaltrafiks föreskrifter angående sprängningsinducerade vibrationer för underjordsanläggningar. Regelverket baseras på Svensk Standard SS 460 48 66 vilken är framtagen för sprängningsinducerade vibrationer för ovanjordskonstruktioner. Föreskrifterna har anpassats till underjordskonstruktioner vid Hjulstaprojektet då provsprängningar utfördes intill en tunnelbaneanläggning under slutet av 90-talet. Beslut tagna på bristfälliga antaganden kan leda till ett icke optimalt resultat.   Syftet med projektet är att analysera vibrationsmätningar för att försöka ge rekommendationer för uppdatering av AB Storstockholms Lokaltrafiks gällande föreskrifter angående vibrationsalstrande arbeten. Det genom en fallstudie av vibrationsmätningar från drivningen av Citybanan.   Som komplement till fallstudien har en litteraturstudie av idag gällande regelverk och standarder i Sverige samt Norge, Finland, Tyskland och Schweiz gjorts.  Jämförelser mellan standarderna har gjorts för att identifiera potentiella förbättringsmöjligheter som kan tillämpas på de svenska regelverken.   Vågteori i elastiska material och i berg presenteras för att ge bakgrunden till vibrationsmätning och den vanligast använda utrustningen vid vibrationsmätning beskrivs. Tillvägagångssätt för övervakningen av tunnelbanans anläggningar vid Citybanans drivning undersöks samt en beskrivning av metoder för minskad påverkan från sprängningsarbeten.     En fallstudie av sprängningarna vid Citybanan och dess påverkan på AB Storstockholms Lokaltrafiks anläggningar vid T-centralen och Odenplan har genomförts. Genom undersökning av besiktningsprotokoll från sprängbesiktningar och analys av tillhörande vibrationsmätningar har uppkomna skador identifierats samt uppkomsten utretts. I undersökningen inkluderas analys av den maximala svängningshastighetens dominerade frekvens, den högsta energins dominerade frekvens och övertramp av gränsvärdens effekt på skadeuppkomsten.   Slutsatsen av undersökningarna är att en ny faktor bör introduceras i AB Storstockholms lokaltrafiks förskrifter för att vid gränsvärdesberäkning för sprängningsinducerade vibrationer beakta frekvensinverkan. Ett förslag ges för hur en faktor som beaktar frekvensen kan tillämpas, dock har inte fallstudien resulterat i ett entydigt resultat vilket leder till att vidare studier bör utföras för att säkerställa inom vilket freskvensintervall gränserna skall sättas. / Currently in Sweden the predominant regulation used for blasting induced vibrations for underground constructions is AB Storstockholms Lokaltrafiks (SL). The regulations are based on the Swedish standard 460 48 66 which is developed for blasting induced vibrations on aboveground constructions. The regulations were adapted to underground constructions through the research project in Hjulsta, where tests with blasting took place adjacent to a subway depot during the late 1990:s. Decisions based on flawed assumptions could lead to a non-optimized result.   The aim of the project is to analyse the blasting induced vibrations registered during the train tunnel project Citybanan and attempt to give recommendations for updating of the existing SL regulations.   A literature study has been conducted of current regulations in Sweden and compare them to regulations in Norway, Finland, Germany and Switzerland. This in order to investigate the differences between the regulations and identify potential improvement which can be applied to the Swedish regulations. Wave theory in elastic materials and in rock is presented to give the background to vibration measuring. The method used to monitor the vibration levels in the subway during the construction of Citybanan is investigated including a description of methods for reducing the impact of blasting adjacent to existing tunnels.    A study of the blasting operations at Citybanan and its effects on SL tunnels at T-centralen and Odenplan has been conducted. Through investigation of the inspection protocols from the blasting operations and analysis of the corresponding vibration levels and damages identified including the cause has been studied. Included in the investigation is the peak particle velocity, the dominating frequency, the highest energy with corresponding frequency and the violation of established limitations and the correlating damages.   In conclusion to the study a new factor regarding the frequency has been recommended to be introduced into SL regulations for calculating an increased limit for blasting induced vibrations. An example is presented to show how such a factor could be implemented, although further study is needed to ensure that the established frequency intervals are correct.

Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

Detta dokument redogör för metoden, resultaten och slutsatserna från enfältundersökning där gång och cykelbanors olika procentuella lutning harundersökts. Detta dokument kan användas som vägledning för att lättare föreställasig hur en procentuell lutning på en väg ser ut i verkligheten. Profilritningar av deinmätta vägarna med tillhörande bilder finns tillgängliga som bilagor. Enprofilritning brukar i de flesta fall inneha olika skalor i vertikal och horisontalledvilket kan ge en felaktig bild om storleken på lutningen ifall personen som granskarritningen inte är medveten om detta. I denna rapport går det att läsa om utfallet avde inmätta vägarna i Luleå med omnejd och skillnaden hur en ritning ser ut därskalan är annorlunda i höjd och plan jämfört med en som inte är det. Lutningarna påde befintliga vägarna har jämförts med Trafikverkets gällande krav och råd för huren väg ska utformas och det fastställs huruvida de har efterföljts eller ej. Efter utfördamätningar och sammanställning av värdena har resultatet jämförts och analyserats.Det framgår tydligt att en lutning som i verkligheten inte ser särskilt brant ut blir iförvrängd skala mer lik en skidbacke än en gångbana.

The satisfaction of stakeholders depends upon the fulfilment of their requirements. Two important stakeholder requirements related to technical systems are dependability and safety. However, system operation will gradually impair its performance leading to potentially hazardous states of the system. Maintenance is all activities aimed at retaining a system in, or restoring it to, a state where it can fulfil the stakeholders’ requirements. However, although maintenance is performed in order to ensure dependability and safety, incorrectly performed maintenance may contribute to accidents with extensive losses. Traditionally, human failures have often been appointed as one major cause of these maintenance-related accidents. However, human failures are not completely satisfactory as an explanation for incidents and accidents since there most often are other contributory causes to these failures. The purpose of this thesis is to explore and describe hazards contributory to maintenance-related incidents and accidents, in order to support continuous risk reduction. To fulfil the stated purpose, two case studies, supported by a literature study, have been performed. One case study focused on documented maintenance-related incidents and accidents within the Swedish railway. The second case study focused on perceived hazards in relation to maintenance execution within the Swedish paper industry. The railway case study indicates that improper infrastructure maintenance is a major cause of collisions and derailments within the Swedish railway. Furthermore, the study indicates that the three major maintenance-related hazards within the Swedish railway system are: communication errors, information retrieval errors and omitted operations. The study also proposes that it is not good enough to accept human failures, i.e. human error or rule violation, as a root cause of maintenance-related incidents and accidents. Both case studies show that a major maintenance-related hazard is insufficient communication between different activities associated with maintenance execution. Another common finding from the studies is that incidents manifested during maintenance execution might be caused by hazards in other maintenance-related activities within the maintenance process. In addition, both case studies show that a proposed process model of maintenance is a valuable support in hazard identification. / Godkänd; 2006; 20061116 (pafi)

Sammanfattning Markägande har länge setts som en värdefull resurs, både för den offentliga och den privata sektorn. I Sverige är det lagstadgat att det är kommunen som ska planlägga mark- och vattenanvändning genom det kommunala planmonopolet. För att kommunen ska kunna se till att det som planläggs realiseras bör markägande vara en central faktor. Privata aktörer har en tendens att ha intentioner med sina markägor som strider mot det kommuner vill uppnå. Ett av dessa områden där intressen ofta skiljer sig åt mellan dessa privata aktörer och kommuner är bostadsfrågan. Med utgångspunkten att kommunen vill bygga bort bostadsbristen och privata aktörer i större utsträckning vill göra ekonomiska vinster så borde bostadstypen samt antal producerade bostäder påverkas av vem som äger marken. Syftet med studien är således att bidra till kunskapsutvecklingen kring hur ägande av mark påverkar den kommunala planeringen i frågor om tillväxt och exploatering.  De tre fall som undersökts i arbetet är Kalmar kommun, Växjö kommun och Karlskrona kommun. För att ge ett djup i studien har även tätorterna Kalmar stad, Ljungbyholm, Växjö stad, Rottne, Karlskrona stad och Jämjö undersökts för att ge svar på frågan om: hur planeringsstrategin i dessa kommuner påverkas av det kommunala och privata markägoförhållandet? Markägoförhållanden i respektive kommun och ort, tillsammans med planeringsinriktning för exploatering av bostäder och verksamheter är sådant som studerats närmare i arbetet. Resultaten visade att all tre kommunerna endast ägde en liten del av den totala markytan i kommunerna. Trots det tycktes kommunerna inte vara särskilt begränsade i varken ambitioner att växa eller antal producerade bostäder. Resultaten visade även på att kommuner koncentrerat sitt markägande i och omkring befintliga tätorter, vilket tyder på att det är strategiskt fördelaktigt för kommuner att äga mark i områden som växer och där andra aktörer vill bygga. Genom att äga mark i strategiska lägen dras slutsatsen att kommunerna till en högre grad kan styra exploateringen av bostäder och till viss del även verksamhetsetablering i önskad riktning. Därav tycks den ägda markens lokalisering vara av större betydelse än vad som initialt antogs samtidigt som stora mängder kommunalägd mark inte tycks vara av största betydelse för en fungerande kommunal planering.

Av Sveriges 290 kommuner rapporterade 212 att de lider av en bostadsbrist, Karlskrona kommun är en av dessa.  Dessutom råder det en brist på studentbostäder i Karlskrona och kommunen har blivit rödlistad som studentstad fyra år i rad av Sveriges förenade studentkårer. Undersökningen fokuserar på studentbostadsbristen i Karlskrona och hur bostadsbristen kan motverkas med hjälp av en hållbar förtätningsutveckling. Teorin som har använts till fallstudien är den kompakta staden med inriktning mot centralism vilket är en förtätningsteori. Centralismen handlar om att utveckla staden inåt och utnyttja befintliga infrastrukturer, byggnader och annan mark i staden. Fallstudien handlar om Karlskrona stad och går ut på att hitta goda lägen intill Blekinge Tekniska Högskola för att kunna ge förslag på förtätning av studentbostäder inom 20-minutersstaden.   Undersökningen påbörjades genom en kvalitativ textanalys med ett stort antal källor som hanterar frågor om förtätning, förtätningsstrategier och studentbostadsbrist i Karlskrona kommun. Vilket skapar en grund till fallstudien och gestaltningsförslagens utformning. Fallstudien visar en studentbostadsbrist i Karlskrona och lyfter fram hur kommunen planerar för förtätning, samt ett par lämpliga studentbostadsförtätningsområden. Platsanalyser har gjorts för att se hur de potentiella förtätningsområdena, Galgamarken och Pantarholmen, ser ut. Dessutom har prova på promenader utförts för att se om de föreslagna områdena befinner sig inom 20-minutersstaden. Resultatet har kartlagts detta för att visa vilka sträckor som har valts vid prova på promenaderna. Fallstudien har sedan resulterat i två gestaltningsförslag, de förtätningsstrategier som använts är vindsförtätning och komplementförtätning.   Resultatet av studien har visat på att det är möjligt med en förtätningsutveckling i Karlskrona för att minska studentbostadsbristen. Däremot är det svårt att genomföra en hållbar förtätningsutveckling då den täta staden ofta skapar negativa konsekvenser för miljön och människors hälsa.

The purpose of this thesis is to investigate the visibility of cracks and other damages on concrete structures using thermography, with application on the downstream side of the concrete dam’s front plate. The project is in collaboration with Vattenfall AB whom expressed to investigate new alternative methods when inspecting hydroelectric dams. The methods used in the project were field inspection, laboratory research and simulation of a concrete dam. The field inspections and laboratory research were used to compare actual conditions with those required for thermography to be carried out in a desirable manner. Simulation was used as a tool to see if condensation on the surface of the structure occurs, in order to determine whether or not thermography is suitable. The result of this thesis show that there are difficulties in locating cracks in the field, as there were not sufficiently large temperature differences on the surface of the construction. The study in the laboratory show that cracks can be identified when the moisture application is concentrated to the crack formation, the surrounding surface is somewhat drier than the crack and that the temperature differences on the surface of the sample are greater than approximately 1 ° C. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl skador på betongkonstruktioner kan upptäckas med hjälp av termografering, med tillämpning på nedsströmsidan av betongdammars frontplatta. Examensarbetet har utförts i samarbete med Vattenfall AB, som uttryckt en önskan om att undersöka alternativa metoder vid inspektion av vattenkraftsdammar. De metoder som används i arbetet är inspektion i fält, undersökning i laboratorium samt simulering av en dammkonstruktion i Therm 7.7. Inspektion i fält samt undersökning i laboratorium genomfördes för att jämföra verkliga förhållanden med de förhållanden som krävs för att termografering ska kunna utföras på önskvärt sätt. Simulering användes som ett verktyg för att se om kondens på konstruktionens yta uppstår, för att på så sätt avgöra huruvida termografering är lämpligt eller inte. Resultatet av detta examensarbete visar att det fanns svårigheter med att lokalisera sprickor i fält, då det inte fanns tillräckligt stora temperaturskillnader på konstruktionens yta. Undersökningen i laboratorium visar att sprickor går att identifiera när fuktpåslaget är koncentrerat till sprickbildningen, den omkringliggande ytan är torrare än sprickan och temperaturskillnaderna på provets yta är större än cirka 1 °C.

No description available.