I denna uppsats undersöks det hur fyra kommuner i sydvästra Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, har arbetat för att öka cykelpendlingen inom kommunerna, samt över kommungränserna genom regionala samarbeten. Det har utförts fallstudier på kommunerna, där de kommunala översiktsplanerna samt trafik- och cykelplaner har studerats för att undersöka vilka strategier och åtgärder som kan användas inom cykelplaneringen för att bidra till ökad cykelpendling i kommuner och regioner. Det har gjorts en forskningsöversikt av forskning om cykelplanering samt handböcker av myndigheter och landsting, som uppmuntrar kommuner att lägga större fokus på hållbara transportmedel. Ur forskningsöversikten har det framgått att en kombination av hårda och mjuka strategier och åtgärder är nödvändig för att bidra till ökad cykelpendling, genom att utveckla den fysiska cykelinfrastrukturen, samt påverka medborgares transportbeteenden och vanor. Forskningen har även visat att planeringen behöver lyftas till en regional nivå för att uppnå ett mer hållbart transportsystem. Från analysen av fallstudiernas sammanställda resultat har det framgått att Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp har kommit olika långt i utvecklingen av den kommunala cykelplaneringen. Kommunerna har använt sig av en kombination av hårda och mjuka strategier, och de visar både möjlighet och intresse för att arbeta vidare med den regionala samordning som redan påbörjats mellan kommunerna. I det avslutande avsnittet diskuteras det hur kommunerna kan arbeta vidare med cykelplaneringen och hur det regionala samarbetet kan hjälpa de kommuner som inte kommit lika långt med cykelplaneringen, och höja kravet på hållbara transportmedel i regionen.

What place do historic environments and structures have in cities after their original uses have ceased to have relevance in contemporary urban life? And how does these relate to sustainable city planning, in particular social sustainability? Using the cisterns at the former oil harbour of Loudden, in Stockholm, Sweden as a case study, the purpose of this report is to investigate adaptive reuse strategies and idealogies of the industrial heritage in contemporary cities. These topics are analysed in relation to the prevailing neoliberal planning objectives of branding, economic growth and development and place-making. A critical analysis of the city of Stockholm’s stated sustainability goals reveals a significant disconnect between the technical, economic and environmental sides of sustainability and the equally important social aspects of the term. The overall conclusion is that social sustainability is first and foremost a rhetorical discourse that must be more aggressively pursued as a concrete planning objective and the adaptive reuse of industrial heritage provides a unique opportunity to accomplish this. Furthermore, social, environmental and economic sustainability must be seen as integral and coequal parts to the overarching sustainable ideal. The predominance of economic considerations does not adequately account for the equally crucial aspects of social sustainability such as culture, inclusiveness and integration and historic preservation.

<p>In our daily life we are surrounded by different kind of risks and we constantly strive for better methods to quantify and in the prolongation manage these risks. Every activity involves some risks and there are some kinds of risks and some level of risks that we are unwilling to accept. We all like to live a life that is free from risks, but that is impossible.</p><p>The word risk has a lot of different interpretations. In this thesis we shall let risk stand for the combination of random or uncertain events with negative consequences for human health, life and welfare and for the environment together with some measures of the likelihood of such events. We believe this is the prevailing concept or understanding of risk; as the probability of an event followed by some negative consequences or activities of that event.</p><p>In risk analysis one tries to recognize the nature of various risks and to assess the magnitude of the risks. In the risk analysis it is very important to know what system to consider and this is not self evident in many cases. The situation is clearly different for planning and/or building a system compared with running the same system in a real time state. The system that is going to be the subject to the risk analysis must be clearly defined and the limitations and the boundaries of the system must be set. It is very important to ensure that all persons involved in a risk analysis have a common understanding of the system being considered, including relevant operations.</p><p>During the past decades many studies have been carried out on risk related topics and the society has showed a significant interest in the field of risk analysis. Risk analysis is the interdisciplinary field of science that combines results and knowledge of probability theory, mathematical statistics, engineering, medicine, philosophy, psychology, economics and other applied disciplines.</p><p>In this thesis we will give some examples of different risk analyses carried out basically within two areas. The first part of the thesis (paper 1- paper V) describes different risk analyses carried out in the area of transportation. This is an area with large differences between the different modes of transportation in respect to, for example number of users, number of accidents, magnitude of the accidents and accessible data. The latter part of the thesis (paper VI and paper VII) describes two risk analyses carried out in the field of medicine. Medicine is a science, which has used methods from the area of risk analysis for a long time. The different papers will be used to discuss risk analysis as a tool in decision-making.</p> / QC 20100616

Energieffektivisering av byggnader blir mer och mer aktuellti en bransch där kraven blir högre och högre.Alternativenför att uppnåmer energieffektiva byggnader är fåoch riktar sig generellt sätt mot att öka isoleringstjockleken för en byggnadsdel.Detta kan visa sig bli ett problem i tätbebyggdastäderoch orterdär tomtareor är begränsade och möjligheten att öka väggar och taks tjocklek ej finns som alternativ.Denna rapport undersöker möjligheterna till att byta ut grundläggningsmaterialet byggnadsbetong till en lättare, mer värmeisolerande betong LWAC, eller lättklinkerbetong.Detta för att dåminska byggnadens värmebehov genom att öka grundens isoleringsförmåga och minska värmeförlusterna.Detta byte görs inom simuleringsprogrammet IDA-ICEdär simuleringar utförs i sex olika städer med sex olika klimat. Simuleringarna utförs för en modell som har samma uppbyggnad, materialskikt, installationer och karakteristiska materialvärden som en faktisk byggnad, Backen 6:1, som är lokaliserad i Umeå, Sverige. Vid simuleringarna jämförs värmebehovet för simuleringsmodellen när den använder byggnadsbetong vs lättklinkerbetong. Resultatet visar på en sänkning av byggnadens U-värdemen en ökning av byggnadens värmebehov.Detta resultat kopplas till lättklinkerbetongens lägre densitet och sämre värmelagringsförmåga jämfört med byggnadsbetongens högre densitet och bättre värmelagringsförmåga. / Energy efficiency of buildings is becoming increasingly more relevant in an industry where energy requirements are getting higher and higher. The different options for achieving a more energy-efficient building are few and generally aimed at increasing the insulation thickness ofa specific building component. This may prove to be a challenge in urbancities where plot areas are limited, and the possibility of increasing wall and roof thickness’s is not a viable option.This report examines the possibility of replacing the architectural concrete in the foundation to a lighter, more insulation concrete called LWAC, or lightweight aggregate concrete. This would in turn reduce the building’s heating demand by increasing the foundations insulation capacity and reduce the buildings overall heat loss. This replacement takes place in the energy simulation program IDA-ICE. In IDA-ICEsix simulations are performed in six different cities around the world. Allthe simulations are performed for a building model that has the same structure, material layers, installations and characteristic material values as an existing building, Backen 6:1, located in Umeå, Sweden. In the simulations, the heat demand for the model are compared while using architectural concrete in the foundation vs using lightweight aggregate concrete. The results from these six simulations showsan overall decrease forthe buildings U-valuebut an increase in the building’soverallheat demand. This result is later linked to the lightweight aggregate concretes lower density and inferior heat storage capacity compared to the architectural concretes higher density and superior heat storage capacity.

The basis of this thesis has been the concept of “strandskydd” as one of the tools with which the Swedish state and municipalities can plan and rescript construction in areas not included in the regular municipality planning process. The to be or not to be of” strandskydd” has been debated since the introduction of the general law in the 1950’s. Since the beginning of the debate and thelegislation, the conflict between individual property rights and the common good has been ever present. After the introduction of the ecological aspect of the purpose of the law in the 1990’s the state has been given further arguments to legitimize an intrusion in the individual property rights in order to preserve the common good. “Strandskydd” is in its core a political phenomenon where political processes motivate and legitimize restrictions of the citizens possibilities to change their living environment. The possibility of the state to do this is connected to de interpretation and understanding of what is to be protected and what is the purpose of the legislation. The construction of a concept is an act grounded in politics as well as in power. From a perspective based on “strandskydd” it is therefore interesting to study how the construction of the concept “strandskydd” includes or excludes different points of view and what consequences this entails on the individual property rights. The purpose of this study is to analyse how the intervention of the state on the individual rights of property are legitimized. This will be done with a study of the construction of the concept of “strandskydd” in various documents connected to the dispensgiving process. The purpose of this thesis is furthermore to contribute with knowledge connected to the phenomenon “strandskydd” as a given part of planning and the power relations that exits between planners as civil-servants and common citizens in planning in areas not-included in the traditional municipality planning.    The empiric of this thesis is constructed by various documents connected to the “dispensgivning” process that has been actualized during 2016. In order to analyse this material with the purpose of studying the construction of the concept of “strandskydd” the method discourse analysis has been used. The result of this analysis has been related to the theoretical perspective which is based on the concept of power. It has also been related to the already existing scientific studies connected to “strandskydd” and its consequences for individual property rights.   It is possible to draw a wide range of conclusions on the base of this thesis. The construction of the concept “strandskydd” contains a hegemonic discourse which describes the concept as a particularly valuable common good. In an antagonistic relationship with this discourse stands the one that contains the concept of individual interests which shows areas of conflict between what, according to the state, shall be seen as a common interest and the change which the citizen wishes to realize. The basis of the understanding of the phenomenon “strandskydd” in the empiric material is that the changes which are proposed by the citizens always compose a threat to the common good, if not in the present then in some vague, undefined future. These vague arguments situate the individual citizen in an unequal power relation in their dealings with the state authorities. In conclusion the concept is constructed in such a manner that vague, political arguments, which prefer to safeguard the interest of temporarily visiting tourists, create real life consequences for not only the individual property owner but for the countryside as a whole. / Denna studie har gjorts med utgångspunkt i strandskyddet som ett utav de verktyg som staten har tillgång till när det gäller planering och styrning av icke detaljplanelagda områden. Strandskyddets vara eller icke vara har varit föremål för debatt sedan lagen infördes på 1950-talet. Vidare har konflikten mellan den enskildes möjlighet att utforma sin livsmiljö och statens behov av att ingripa för det allmännas bästa varit närvarande såväl historisk som i nutida diskussioner. Sedan det tudelade syftet av strandskyddet introducerades på 90-talet har staten fått ytterligare argument att begränsa den individuella friheten för att värna om det allmännas bästa.    Strandskydd är i grunden ett politiskt fenomen där politiska processer motiverar och legitimerar ett långtgående ingrepp i individens möjligheter att påverka sin livsmiljö. Statens möjlighet till ingripande är kopplad till tolkning och förståelse av vad som ska skyddas samt vad som är syftet med strandskyddet. Konstruktionen av ett begrepp är en handling förankrad i såväl politik som maktutövning. Utifrån ett fysiskt planeringsperspektiv är det därför intressant att studera hur konstruktionen av begreppet strandskyddpremierar alternativt exkluderar olika synsätt vilket i förlängningen får konsekvenser för den enskildes möjlighet att råda över sin egendom. Syftet är att undersöka hur statliga ingrepp på den enskildes rådighet över sin fastighet legitimeras. Detta genom att undersöka hur begreppet strandskydd konstrueras i myndighetsdokument. Vidare är syftet att bidra till en ökad kunskap om strandskyddet som planeringsförutsättning samt det maktförhållande som finns mellan tjänstemän och privatpersoner i statligt initierad fysisk planering.    Studiens empiri består av ett urval av överprövade strandskyddsdispenser med tillhörande handlingar upprättade under 2016. För att analysera detta material med utgångspunkt att studera hur begreppet strandskydd konstrueras har diskursanalys använts. Resultatet av diskursanalysen har sedan relaterats dels till arbetets teori, vilken har grundat sig på begreppet makt, och dels i arbetets forskningsöversikt där fokus har varit på strandskyddet som fenomen och individens rättigheter i förhållande till detta.    Utifrån detta arbete är det möjligt att dra en rad olika slutsatser. För det första förkommer det i konstruktionen av begreppet strandskydd en hegemonisk diskurs som beskriver strandskyddet som ett särskilt viktigt allmänintresse. Den diskurs som rör det enskilda intresset står i ett antagonistiskt förhållande till denna vilket visar på konfliktytor mellan det som från länsstyrelsens sida ses som allmänt intresse och de åtgärder som den enskilde vill genomföra. För det andra är grundförståelsen i den studerade empirin att de åtgärder som föreslås av en enskild alltid hotar strandskyddet, om inte idag så i någon obestämd framtid. Detta vaga argument ger den enskilde svårigheter att bemöta krav och utlåtanden från länsstyrelsen, något som etablerar ett ojämlikt maktförhållande dem emellan. Slutligen är begreppet strandskydd konstruerat på ett sådant sätt att vaga, politiskt baserade argument, vilka premierar turisters tillfälliga användande av stränderna, får en reell påverkan på markägarens möjlighet att förändra sin fastighet, något som kan leda till ekonomiska konsekvenser inte bara för den enskilde utan landsbygden som helhet.

No description available.

No description available.

Sedan miljonprogrammet byggdes i Sverige under 1960- och 70-talen har många av dessa bostadsområden varit i behov av utvecklingsarbeten för att minska otrygghet. Det har både genomförts sociala insatser och insatser i den fysiska miljön, men trots dessa utvecklingsarbeten kvarstår fortfarande problem med otrygghet i många miljonprogramsområden. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som bidrar till att miljonprogramsområden kan upplevas som otrygga för boende och besökare samt föreslå gestaltande utvecklingsförslag för hur den fysiska miljön i miljonprogramsområden kan utvecklas för att kännas tryggare. Arbetet bygger på en fallstudie som utgår från miljonprogramsområdena Ör och Brandbergen, lokaliserade i Sundbyberg respektive Haninge. De forskningsmetoder som har använts i fallstudien är kvalitativ textanalys och platsanalys. I fallstudien undersöktes vilka faktorer i den fysiska miljön som gav upphov till otrygghet i Ör och Brandbergen samt hur dessa aspekter kunde åtgärdas genom att föreslå gestaltande utvecklingsförslag för olika insatser i områdenas fysiska miljöer. De två miljonprogramsområdena jämfördes även med varandra genom att redovisa likheter och skillnader kring vad som upplevdes som otryggt och vilka åtgärder som kunde genomföras i den fysiska miljön. Aspekter som kunde vara orsaker till den upplevda otryggheten i Ör och Brandbergen var brist på mänsklig aktivitet till följd av exempelvis funktionsuppdelning och bristfälliga utomhusmiljöer. Gestaltningsförslagen för respektive område innehåller därför åtgärder som främjar mänsklig aktivitet och övervakning mellan människor. Detta genom exempelvis en ökad funktionsblandning med fler verksamheter, aktiva bottenvåningar och aktivitetsanläggningar, trafikblandning, tydliga avgränsningar mellan offentliga och privata rum samt förtätning med olika hustyper.

Den kontinuerliga samhällssträvan mot en mer hållbar utveckling är en av de svårasteutmaningarna som människan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att våralevnadsvanor på alla plan måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna som vi förr ellersenare måste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför både transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsätts för hårda påfrestningar där stadsutvecklingen måste ske i samklang med den hållbarautvecklingen. För att nämna några konkreta exempel är Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i världen som ämnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid sträva mot att vara konkurrenskraftig från alla perspektiv gentemot andra storstäder. Föratt Stockholm skall kunna representera Skandinaviens huvudstaden måste infrastrukturenfungera som den ska. Förbifart Stockholm är därmed en vital del i den långa processen.Syftet med detta arbete är att belysa alternativa sätt att bygga förbifarten i hopp om att kunnafrämja stadsbyggande i samband med etableringen av förbifarten. Lovön, en ö beläget cirkaen mil väster om Stockholm, står mycket i fokus under arbetets gång och diskuteras i arbetetsom en potentiell plats att utveckla just denna typ av stadsbyggande. Teorin om denna typ avstadsutveckling, närmare bestämt Transit Oriented Development (TOD), används för attanalysera närmare hur denna typ av stadsbyggande kan utveckla Stockholms region. / Sustainable urban development is one the most central subjects in modern time within urbanplanning. It uncovers many untold stories in different fields of science such as regionalplanning and architecture among many other. Bypass Stockholm (Förbifart Stockholm) is oneof many big road projects within the region of Stockholm that has an enormous significancefor many stake-holders. The project is planned to commence in 2012 and will approximatelytake eight to ten years to finish and involves directly 3 municipalities. The bypass will span21 kilometer of new build highway by 17 kilometers under tunnel. It simplifies for millions ofinhabitants and affects the nation on an environmental level.The purpose of this thesis is to collect as much knowledge as possible and to analyze anddiscuss the possible outcome of Bypass Stockholm within other alternatives that may improveit. The most central subject in this report is the possible urban development that might occuron the island of Lovön. In order to achieve this, responsible planners have been interviewed.The main theory in the report is based upon the common knowledge of transit orienteddevelopment. Other stakeholders such as the Swedish Transport Administration have beeninterviewed as well in order to reach a wider range of apprehension.

The intention of these studies is to make the detail drawing projecting for prefabricated elements more efficient and more automated. There are two programs studied for this purpose to automate the working flow in this thesis. First Structural Precast which is Revit’s own plug-in. The second program is Impact Design which is a well-developed plug-in program created by StrusoftAB. The goal of this thesis is to find where these different types of plug-inprograms can be applied in the design phase and furthermore to the production part of the construction industry. Another goal is to understand if Structural Precast provides enough tools to produce drawings when it gets more complex or if a more developed plug-in is needed. In this thesis only wall elements and two plug-in programs were treated. A lot of work was put into working with a case but also studying the functions each program contains. The case study was divided into three smaller categories, the learning process, function analysis and the modelling process. The learning process felt shorter to Structural precast in the beginning but changed when getting longer into the case study. The function analysis studied what was possible to do in each plug-in, the result showed that Impact Design was more automated than Structural Precast. Lastly the modelling process,which applied all the functions explained in the function analysis to a reference project. Furthermore, results were presented and an analysis. Lastly a conclusion was presented where questions heading into the project where answered.