I stadsplaneringssammanhang blir det allt vanligare att arbeta med visioner. Visionen kan sägas beskriva en viss formulerad önskvärd framtidsbild. Vidare präglas stadsplaneringen av en utveckling där formationer som kan sägas vara gränsöverskridande mellan privat och offentlig sektor, så kallad governance, blir allt vanligare. Governanceformationer i kombination med visionsplanering kan därför antas påverka inflytandet i processerna och i förlängningen hur staden formas. Framtidsbilder genom visioner kan i stadsplaneringssammanhang sägas vara knutna till en viss geografisk plats. Framtidsbilderna kan även sägas representera en viss önskvärd framtid. Då framtidsbilderna representerar en alternativ projicering så kan det förstås som att platsen som visionen är knuten till kan upplevas genom flera olika alternativa verkligheter. Då förväntningar kan antas påverka aktörernas beteende så kan makten att formulera framtidsbilder genom dessa alternativa verkligheter sägas påverka aktörer och deras handlande även om visionen inte är en juridisk produkt. Makten att formulera framtiden genom visionen kan således sägas vara av stor betydelse. Föreliggande uppsats positionerar den alternativa framtidsbilden i Lefebvres (1991) tänkta rum. Genom att positionera den i ett av rummen i Lefebvres rumsliga teoretiska triad så blir materialet analyserbart och maktperspektiv och prioriteringar genom abstrakta rum synliggörs och analyseras. Det tänkta rummet antas i uppsatsen vara diskursivt format och dominant jämte de övriga rummen då det strävar efter att forma dem. Genom att forma dem kan det också antas utesluta andra uppfattningar om platsen och på så vis dominera platsen så väl diskursivt som materiellt. På så vis präglar diskursen platsen även materiellt (rumsliga praktiker) och associationsmässigt (de levda rummen). Genom de teoretiska perspektiven så undersöker föreliggande uppsats hur inflytandet i processen att ta fram en visionsplan har sett ut, samt hur behovet av en visionsplan ser ut för platsens olika aktörer, samt hur framtidsbilderna genom visionen har präglat platsen och till den knutna aktörer. Uppsatsens forskningsdesign är en fallstudie. Fallet undersöks med hjälp av intervjuer av till platsen knutna aktörer, samt visionsdokument. Uppsatsens resultat och slutsatser visar att det funnits olika sorters tillträde till det arbete som föregick visionen, alltså visionsarbetet, där ett ägande låter aktören konstituera utgångspunkter för den framtidsbild som kommuniceras i visionen. Vidare visar den att utformningen av förslaget huvudsakligen kommer från kommunen och att nätverket snarare har etablerats i syfte att skapa förtroende och tillit. Dessutom visar uppsatsens re att aktörsperspektivet på behovet av en visionsplan, och i förlängningen en förändring av platsen, huvudsakligen kan kopplas till hur aktörernas marknadsekonomiska förhållande till den framtida bild som kommuniceras i visionsplanen ser ut. Även associationer och minnen spelar roll för det upplevda behovet. Vidare så visar uppsatsens resultat och slutsatser hur visionen, genom den förändringsdiskurs den etablerar, exkluderar aktörer från platsen genom marknadslogiska processer. Detta kan förstås som att det tänkta framtida rummet (visionen), genom dialektala rumsproduktioner, har skapat ett nytt socialt rum – ett Norra Sorgenfri som är redo för stadsbyggnadsomvandling. Exkluderingen av aktörerna i processen kan tillskrivas abstrakta rumssyner.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Ramböll RST i Luleå. Syftet har varit att beskriva metod och process för arbetet med väginventering. Det har lagts särskild vikt vid att beskriva för- och nackdelar med nuvarande metoder. Syftet med inventering är att klargöra det fysiska och funktionella tillståndet hos vägen och dess sidoområde. Inventering är underlag för planering och genomförande av åtgärder som erfordras för att säkerställa att kraven uppfylls på både kort och lång sikt. Inventeringen avser att identifiera homogena delsträckor för att möjliggöra projektering av lämplig åtgärd. (VVMB120 Inventering och värdering av befintlig väg, 2009) RST avdelning på Ramböll erbjuder en underhållsutredning som redovisar en detaljerad bild av tillståndet på gator, vägar och GC-nät. Resultatet ger politiker och tjänstemän ett viktigt underlag i budgetarbetet. Underhållsutredningen gör att insatserna kan optimeras för att ge största effekt och bästa funktion per satsad skattekrona. Företaget har som målsättning att deras metoder för inventering ska vara ledande i Sverige. Arbetet med inventering kan utföras ekonomiskt och effektivt med aktuella metoder, men det finns begränsningar hos nuvarande metoder som påverkar arbetets kvalitet. I detta examensarbete har jag behandlat:  Processen för arbete med inventering  Vad innebär arbetet med inventering  Vilka metoder har Ramböll RST för att utföra inventering I rapporten utreds för- och nackdelar med de aktuella metoderna. Det finns även en diskussion om hur inventeringen kan göras på kortare tid och ändå bevara hög kvalitet. Min förhoppning är att denna rapport kan vara underlag för en positiv utveckling av arbetet.

As cities grow and densify, the amount of traffic in and through settlement also increases. Horizontal surfaces are increasingly disappearing in favor of housing and infrastructure. This leads to increased noise levels and increased emissions in both residential and green belts. Where exploitation cannot be adapted in any other way, or where natural shielding against noise cannot be achieved, noise screens are often erected to minimize noise propagation from roads and railways. The most commonly occurring noise screen today consists of wood, but given its prerequisites, the study intends to investigate whether noise screens in concrete can be a better alternative. The purpose is thus to design and dimension noise screens in concrete. The study is carried out in collaboration with Butong AB, which since 2009 has developed and constructed plant walls in concrete. The objective is to construct and dimension a self-supporting noise shield, with integrated substrate for plants to grow and germinate, based on Butong's existing plant walls. To achieve the report's objectives, different types of matrices and designs have been evaluated with respect to strength and mechanical properties. The calculations made are numerical and performed in SolidWorks. The results from the numerical tests have been used to produce a noise shield with intended dimensions and where loads have been applied according to current eurocodes and SIS standards. The conclusion indicates that green noise screens in concrete maintain a high competitiveness against noise screens in wood. The long span, good mechanical properties and aesthetically pleasing design are some of the factors that support the conclusion.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer. Rapporten bygger på personliga intervjuer, telefonintervjuer ochavfallsstatistik från de medverkande byggnadsentreprenörerna. Grova antagandenbaserade på åsikter från personer med insyn i branschen har i flera fall fått göras.Resultatet baseras på ett genomsnitt av samtliga byggnadsentreprenörers avfallsstatistikoch visar på att det bildas cirka tre och ett halvt ton avfall per nyproducerad lägenhet. Detmesta av avfallet börjar uppstå strax efter halvvägs in i byggskedet och består mestadelsav avfallsfraktionerna Osorterat och Brännbart.Uppgiften att ta reda på orsaken till avfallets uppkomst visade sig vara oss övermäktigeftersom de tidsresurser vi haft tillgodo inte har varit tillräckliga. Istället skapades ettavfallsdiagram med de ingående avfallsfraktionerna uppdelade. Detta diagram löperparallellt med en framtagen generell tidsplan för byggskedet. Det går därför att utläsa vari byggskedet arbetet befinner sig när en viss typ av avfall bildas. För att få mer detaljeradesvar är denna rapport en bra grund till vidare studier i bland annat denna fråga. / hammarby sjöstad

Social sustainability is a concept of increasing relevance in the construction industry. But there are different interpretations of the concept and it is difficult to grasp its meaning. It has also been found that social sustainability often is neglected in urban construction projects in favor of the ecological and economic aspects. It is common that municipalities have high ambitions for sustainable urban development, but the social dimension is difficult to handle. They are struggling with social challenges suchas housing shortage and segregation. In the new area Rosendal in Uppsala, the municipality are focusing on sustainability and social values are promoted. But how is social sustainability implemented in practice?  The aim of this thesis is to investigate and evaluate how builders interpret the ambitions and issues of Uppsala municipality, in regard to social sustainability for Rosendal, stage two. Factors that may conflict with social sustainability are examined as well as the definition of the term itself. The goal of the study is to contribute with relevant knowledge to the municipality of Uppsala for the continued planning and development of social sustainability. It may also aid other actors in their work for social sustainability.  Four representatives of construction companies who intend to build in Rosendal stage two, are interviewed. To gain an additional perspective on social sustainability a professor in sustainable urban development is also interviewed. The results of these interviews, as well as a literature study and document review, are processed in the analysis. The result of the study shows that the interpretation of social sustainability varies within the industry. The municipality of Uppsala have a clear vision for Rosendal regarding to social sustainability, but it needs to be narrowed down. A factor that may conflict with the social sustainability is housing costs. The survey indicates that cooperation between several actors, political decisions and an overall thinking - which extends beyond the property lines - are needed to achieve the ambition for a socially sustainable area. There is no given solution but the ability to customize each project according to its needs will lead to concrete solutions. In order to get a wider view of the situation in the construction industry and to strengthen the result, studies with more extensive interviews should be conducted. / Social hållbarhet tolkas på olika sätt och det är svårt att förstå vad det faktiskt innebär. Det har visat sig att det dessutom är något som ofta bort-prioriteras i stadsbyggnadsprojekt till förmån för ekologiska och ekono-miska aspekter. Kommuner har idag höga ambitioner gällande hållbar stadsutveckling men den sociala dimensionen är svår att hantera. I den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala fokuserar kommunen på hållbarhet och sociala värden ska främjas. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Uppsala kommun med syfte är att undersöka och utvärdera hur byggherrar tol-kar och implementerar kommunens ambitioner och frågeställningar om social hållbarhet för Rosendal, etapp två. Faktorer som kan åsidosätta den sociala hållbarheten granskas liksom definitionen av begreppet. Må-let med studien är att ge Uppsala kommun ett underlag för att fortsätta sin utveckling inom social hållbarhet men också att andra aktörer upp-märksammar och inkluderar detta i sitt hållbarhetsarbete. Fyra representanter inom byggherreföretag som ämnar bygga i Rosendal etapp två, intervjuas. För att få ytterligare ett perspektiv på social hållbarhet intervjuas även en professor i hållbar stadsutveckling. Resultatet från dessa intervjuer bearbetas i analysen med stöd från en litteraturstudie och dokumentgranskning. Denna studie visar att social hållbarhet tolkas olika i branschen, det är därför viktigt att försöka skapa en mening och definiera begreppet. Att anpassa varje stadsbyggnadsprojekt efter det lokala behovet resulte-rar i konkreta lösningar. För byggherrarna handlar social hållbarhet ofta om miljön utanför huset, de offentliga rummen och hur de är samman-kopplade. Uppsala kommun har en tydlig vision för Rosendal men den behöver smalnas av. Att bostäderna blir för dyra är en faktor som riske-rar att åsidosätta den sociala hållbarheten. En tänkbar åtgärd för detta är att kommunen förtydligar hur utvärderingen av kriterierna i markanvis-ningen går till. Det krävs samarbeten mellan flera aktörer, politiska be-slut och ett helhetstänk för att ambitionen om ett socialt hållbart område ska uppnås. För att erhålla en bredare uppfattning om hur situationen i byggbranschen ser ut just nu bör vidare undersökningar med mer omfattande intervjustudier utföras.

Bevarande av ekosystem överlag men i synnerhet i urbana miljöer är en viktigfaktor för att främja människors hälsa, eftersom de bidrar medekosystemtjänster (EST). EST är de funktioner ekosystem har som på någotvis förbättrar miljön för oss människor. Urbaniseringen, som det senasteårhundrandet ökat dramatiskt ser inte ut att avta. Det är också urbaniseringensom är den drivande kraften för markanvändningsförändringar, vilket är detstörsta hotet mot de urbana EST. Att planera rätt bebyggelse på rätt plats ärdärför av största vikt om utbudet och produktionen av de urbana EST inte skaminska eller försvinna. Kunskap om vilka tjänster som produceras, var deproduceras samt i vilken omfattning de produceras kan underlätta förplanerare och beslutsfattare att fatta bättre och mer välgrundade beslut.Syftet med denna studie var att undersöka vilken kapacitet en stadsdel medblandad bebyggelse och markanvändning har att producera de fyra mestkarterade reglerande EST. Målet var att analysera, värdera och karterautbudet av tjänsterna: temperaturreglering, luftrening, flödesreglering ochvattenrening. Studien är en fallstudie av stadsdelen Bomhus i Gävle där vi medfjärranalys av satellitbilder och GIS identifierade vilka marktäcken fanns iområdet. Marktäckena tilldelades sedan ett värde utifrån hur mycket debidrog till varje tjänst. Värdena baserades dels på befintlig forskning ochlitteratur och dels på kunskapen från två tillfrågade experter inom området.Resultatet visar att Bomhus har en hög kapacitet att producera de undersöktatjänsterna, speciellt tjänsterna temperaturreglering och luftrening. Till stordel beror det på att Bomhus har stora ytor av de högt värderademarktäckesklasserna barrskog, vatten och lövskog. Barrskog som visade sigvara den näst största klassen och täckte ca 20% av studieområdet var även denklass som fick högst värde. Våtmark som var den klart minsta klassen men somfick näst högst värde tillsammans med vatten ansågs därför som extra känsligoch bör skyddas vid exploatering. Öppen mark med vegetation som däremotvar den största klassen samtidigt som den erhöll det lägsta värdet ansågs därförsom mest lämplig för exploatering. / Preserving of ecosystems generally but more specifically ecosystems in urban environments is an important factor with regards to human health. Because ecosystems provide us with ecosystem services (ESS). ESS are the functions ecosystems have that in any way improves the environment for humans. Urbanization which over the last decade has increased rapidly, does not seem to decrease. It is also urbanization that is the driving force of land use changes, which is the biggest threat to urban ESS. Planning the right type of development at the right location is crucial to ensure that the supply and production of urban ESS will not decrease or be lost. Knowledge of which services that are produced, were they are produced and to what extent they are produces could facilitate for planners and decision makers to make better and more informed decisions.The aim with this study was to examine what capacity a district with mixed housing and land use has to produce the four most commonly mapped regulating ESS. The goal was to analyse, evaluate and map the supply of the regulating services: temperature regulation, air purification, water regulation and water purification. The study is a case study of Bomhus, Gävle where we with remote sensing of satellite images identified the different land covers in the study area. Each land cover where assigned a value based on how much they contributed to each service. The values were partly based on previous research and partly on the knowledge of two experts in the field of study.The results show that Bomhus has a high capacity to produce the examined services, especially temperature regulation and air purification. This is mostly because Bomhus has large areas of the highly valuated land covers, coniferous forest, water and deciduous forest. Coniferous forest which were the second biggest land cover class covering almost 20% of the study area were also the land cover that got the highest value. Wetlands which was the smallest land cover class and got the second highest value along with water is therefore, considered to be most vulnerable land cover and should be protected from exploitation. Open land with vegetation however, that was the biggest land cover class and received the lowest value was considered to be most suitable for exploitation.