Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilken effekt implementering av drönare har vid överlåtelsebesiktningar, samt om detta är praktiskt genomförbart. Svårigheter med att besikta yttertak på grund av rådande arbetsmiljöregler samt den betydande fallrisken det medför ligger till grund för detta arbete. Arbetet har genomlyst rådande lagstiftning kring användandet av drönare som visar på att det är juridiskt genomförbart att använda denna metod. Studien har senare utförts genom aktionsforskning där en drönare har köpts in av företaget och utvärderats efter ett antal överlåtelsebesiktningar. I samband med flygningarna har ett antal frågor besvarats för att undersöka besiktningsteknikernas upplevelser av drönarflygningarnas nytta vid dessa besiktningar. Svaren har sedan sammanställts och i resultatdelen redovisas vilka effekter besiktningsteknikerna ansåg att drönare hade vid överlåtelsebesiktning.    Rapporten har visat att det finns flera fördelar med att använda drönarteknik i samband med överlåtelsebesiktning. Rekommendationen är därför att drönarteknik bör vara standard vid överlåtelsebesiktning. / This thesis aims to examine the effects of implementing drone techniques in support of transfer inspections, and also if this technique is feasible. Difficulties in conducting roof inspections due to current working environment regulations and the considerable risk of falling is the underlying reason of this thesis. Current legislation regarding drone usage has been reviewed, with the conclusion that this technique is legally applicable. The study has later on been conducted as actionresearch, where a drone has been purchased and evaluated after a number of transfer inspections has been performed. A number of questions have been answered during the flights in order to determine whether drone techniques have been of use for the inspection technicians. The answers have then been compiled in the results section, showing the technicians’ experienced effects of using drones in conjunction with transfer inspections. The report demonstrates several gains and advantages with drone techniques during inspections. Therefore, the recommendation is that drone techniques should be a standard when conducting transfer inspections. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Boverkets statistik visar att bygg- och fastighetssektorn står för cirka 10 till 30 procent avmiljöpåverkan i Sverige från svensk produktion. Byggbranschen har en stor utmaning att minska sinmiljöbelastning och miljöcertifiering går ut på att den ställer högre miljökrav än vad Boverketsföreskriver. Även innehållsdeklarationen och miljöbedömning av byggvaror har blivit ett viktigtområde inom miljöarbetet för bygg- och fastighetsbranschens aktörer. Det är inte bara stat ellerkommuner som ska behöva ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblemen i Sverige utan det äräven näringslivet, och däribland byggbranschen, som har ett stort eget ansvar.Syftet med detta arbete är att undersöka byggsektorns inverkan på miljön utifrån vilket system valdaföretag använder för miljöcertifiering av sina byggnader samt att undersöka hur byggsektornsmiljöpåverkningar kan minska genom att använda sig av certifieringssystem. Studien avser att utforskaskillnader mellan olika systems användning för att få kännedom om huruvida något av systemen ärmer gynnsamt ur miljösynvinkel än övriga, och därmed har fördelar framför de övriga utifrån etthållbarhetsperspektiv.Den här studien har visat att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt likväl sominternationellt, har vissa gemensamma nämnare medan det också är faktorer som skiljer dem åt.Systemen avser alla att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan men de inriktar sig påolika huvudområden. Även i vilken utsträckning de används, och var, skiljer sig åt länder emellan.BREEAM och LEED är mer heltäckande system än Miljöbyggnad.Studien kan konstatera att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga inom byggbranschen idag ochcertifieringssystemen bidrar till minskad miljöpåverkan. Dessutom så har systemen potential attutvecklas till att omfatta fler områden, så som energi- och klimatfrågor. Studien visade emellertid atthanteringen i certifieringen borde förenklas och att systemen kan komma att få än större inverkan iframtiden genom att bli mer heltäckande i miljöfrågor. / According to the National Board of Housing, Building and Planning, statistics show that theconstruction and real estate sector accounts for about 10 to 30 percent of the environmental impactin Sweden from Swedish production. The construction industry has a major challenge to reduce itsenvironmental impact and environmental certification means that it sets higher environmentalrequirements than what the National Board of Housing, Building and Planning's building regulationsprescribe. The content declaration and environmental assessment of construction products have alsobecome an important area in the environmental work for players in the construction and real estateindustry. It is not only the state or municipalities that will need to take responsibility for reducingenvironmental and climate problems in Sweden, but it is also the business community and, amongother things, the construction industry that has a great deal of personal responsibility.The purpose of this work is to investigate the construction sector's impact on the environment basedon which system selected companies use for environmental certification of their buildings and toinvestigate how the construction sector's environmental impacts can be reduced by using certificationsystems. The study aims to explore differences between different system uses to find out whether oneof the systems is more favourable from an environmental point of view than other systems and thushas advantages over the others from a sustainability perspective.This study has shown that the different certification systems used today, both nationally andinternationally, have certain common denominators while there are also factors that differentiatethem. The systems are all intended to increase the number of environmental buildings and reduce theenvironmental impact, but they focus on different main areas. Also, to what extent they are used, andwhere, differ from country to country. BREEAM and LEED are more comprehensive systems thanMiljöbyggnad.The study points out that the environmental issue is an important and prioritized issue in theconstruction industry today and certification systems contribute to reduced environmental impact. Inaddition, the systems have the potential to be developed to cover more areas, such as energy andclimate issues. However, the study showed that the management of the certification should besimplified and that the systems may have an even greater impact in the future by becoming morecomprehensive in environmental issues. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

I miljöbalken finns det bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god och hälsosam miljö. Hållbar materialförsörjning innebär att samhällets långsiktiga behov av ballast i en region ska tillgodoses på ett resurseffektivt sätt med minimal påverkan på miljön, människors hälsa och utan att framtida generationers behov av material äventyras. Krossat berg är det mest använda ballastmaterialet i landet och nödvändigt inom väg- och järnvägsbyggande.  Sprängsten är bergmassor som kan erhållas från en bergtäkt men även vid muddringsarbete av exempelvis nya farleder in till hamnar. Muddermassor kan hanteras på olika sätt beroende på olika faktorer men normalt anses muddermassor vara avfall. Detta arbete syftar till att utreda hur sprängsten från hav kan och bör nyttjas sett till styrande dokuments reglering av hanteringen.  Hanteringen av massorna bör följa avfallshierarkin som är inarbetad i miljöbalken. Hur man väljer att behandla massorna styrs av både halten föroreningar samt typ av sediment och kornstorlek. Visar utredning på att muddermassorna inte kan nyttjas till något ändamål måste andra alternativ undersökas och i de fall där det bedöms lämpligast att dumpa muddermassorna är valet av plats en viktig fråga.  Det finns en del hamnprojekt där muddring och omhändertagande av muddermassor utreds eller har utretts och jag har valt att titta närmare på Malmporten, Skandiaporten och Stockholm Norvik Hamn. Resultatet visar på att man i de olika projekten återanvänder den mängd massor/sprängsten som man har ändamål till i hamnprojekten och övriga massor planeras att dumpas.  Omhändertagandet av muddermassor kräver många och långa utredningar. För att hushålla med naturresurserna skulle det vara önskvärt med utförligare undersökningar till ändamål utanför projekten som muddermassor och framför allt sprängsten skulle kunna användas till. Material som tillhandahålls vid muddringsarbete bör i alla möjligaste mån nyttjas istället för att deponeras eller dumpas. Den stora volymen massor i två av projekten gör att deponering på land inte går att tillämpa i någon större utsträckning. Dumpning innebär bortskaffande vilket är sista steget i avfallshierarkin och således bör alla andra alternativ vara väl utredda innan det kan bli aktuellt.

Sveriges befolkning ökar stadigt och städer förtätas. Flertalet av invånarna önskar bo centralt, där närhet till både jobb och service finns. Förtätningen leder i sin tur till att fler skolor och förskolor behöver byggas. I de förtätade städerna krymper ytan att bygga på vilket får till följd ett högre pris på marken. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges kommuner tolkar "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen. Studien undersöker även om kommunerna ändrat sitt arbetssätt i och med att barnkonventionen blivit lag 1 januari 2020. Studien har använt sig av elektroniska enkäter som skickats ut till Sveriges 290 kommuners samhällsbyggnadsavdelningar med en svarsfrekvens på 44%. Nära hälften av studiens respondenter använder Boverkets checklista och nästan lika många har även egna riktlinjer. En del av studiens tillfrågade använder sig av funktionsprogram som följer läroplanens intentioner vid planering av skol- eller förskolegården. Resultatet av studiens tillfrågade visar att det är 61% av respondenterna som följer aktuell forskning om friytans storlek som är 30 kvadratmeter för elever åk F-6 och 40 kvadratmeter för förskolebarn. De respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tog fram egna riktlinjer för friytans storlek. En majoritet av dessa kommuner satte lägre storlek på friytorna än de rekommenderade. Resultatet visar att de respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tycker att lokaliseringen av friytan väger tyngre än friytans storlek och utformning. Av respondenterna är det endast 30 som arbetat med barnkonventionen redan innan lagen trädde ikraft. Övervägande del av respondenterna kommer att börja eller har börjat arbeta mer med barnkonventionen vid utformning av skol- och förskolegårdar från och med att barnkonventionen blivit lag. Trots att städer förtätas allt mer har nuvarande formuleringen i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen i princip inte ändrats sedan byggnadsstadgan. Eftersom marken i dagens samhälle är mer attraktiv samt att barnkonventionen blivit lag bör formuleringen "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen ändras. Lagparagrafen bör innehålla preciseringar av ytans utformning och storlek för att säkerställa en så stor friyta som enligt forskning är lämplig för barn i skolan och förskolan. / Sweden's population is steadily increasing, and cities are densifying. Most of the residents wish to live centrally, where closeness to both jobs and service is located. The densification, in turn, means that more schools and preschools need to be built. In densified cities, the area is shrinking to build on, which results in a higher price on the land. The purpose of the study is to investigate how Sweden's municipalities interpret "sufficiently large free space" in Chapter 8. 9 § 2 of the Planning and Building Act. The study also examines whether the municipalities changed their way of working as the Children's Convention became law on January 1, 2020. The study has used electronic questionnaires sent to Sweden's 290 municipal building departments with a response rate of 44%. Nearly half of the study's respondents use the checklist from Boverket and almost as many also have their own guidelines. A part of the study respondents uses functional programs that follow the curriculum's intentions when planning the school or preschool. The results of the study's survey show that 61% of the respondents follow current research on the size of the free space, which is 30 square meters for students in F-6 and 40 square meters for preschool children. The respondents which not following the common advice from Boverket about free space, developed their own guidelines for the size of the free space. Most of these municipalities set the size of the free space lower than recommended. The result shows that the respondents who do not follow the general advice on free space from Boverket think that the location of the free space weighs heavier than the size and design of the free space. Of the respondents, only 30 have worked with the Convention on the Rights of the Child even before the law came into force. Most of the respondents will start or have started to work more with the Convention on the Rights of the Child when designing school and preschools since the Convention on the Rights of the Child has become law. Although cities are increasingly densified, the current wording in Chapter 8. 9 § 2 The Planning and Building Act has in principle not changed since the building charter. Since the ground today is more attractive and that the Children's Convention has become law, the wording "sufficiently large free area" in Chapter 8. 9 § 2, the Planning and Building Act need to be changed. The law section should contain clarifications on the design and size of the surface to ensure such a large surface area that according to research is suitable for children in school and preschool.

För att ge fastigheter tillgång till elektricitet kan ledningar behöva förläggas i ett enskilt vattenområde. Rättigheter, skyldigheter och ersättningar mellan ett elnätsföretag och en privat fastighetsägare för denna infrastruktur kan säkerställas med hjälp av olika verktyg med ursprung ur skilda lagrum. Syftet med studien är att kartlägga hur branschen bedömer intrång av allmännyttiga elledningar i enskilt vatten. För att undersöka detta har en enkätundersökning hos landets elnätsföretag genomförts tillsammans med kompletterande intervjuer. Studien visar att de två vanligaste verktygen för att ge sina ledningar ett juridiskt skydd är att upprätta avtalsservitut enligt JB eller att genom en lantmäteriförrättning få ledningsrätt enligt LL. Många elnätsföretag använder sig av avtalsservitut, som efter en inskrivning i fastighetsregistret ger i princip samma skydd som en ledningsrätt men till en mindre kostnad. För att bedöma ersättningarnas storlek är olika normer de dominerande metoderna, detta på grund av de svårigheter som uppstår vid användning av konventionella värderingsmetoder i samband med denna typ av intrång. Det finns riktlinjer i form av värderingshandboken från Lantmäteriet, policys från branschorganisationen Energiföretagen Sverige och praxis från HD både kring hur intrången ska uppfattas och i förlängningen ersättas. Trots detta råder ändå tvivel bland landets elnätsföretag, som agerar olika. Slutsatsen som HD-fallet NJA 2007 s. 695 ger är att den enskilde ska ersättas och erhålla ekonomisk kompensation för den marknadsvärdeminskning som intrånget medfört även om intrånget endast är rättsligt och någon egentlig påverkan av aktuell markanvändningen inte sker. Energiföretagen Sverige har utvecklat en egen metod gällande ersättningen. Denna ersättning ska motsvara marknadsvärdeminskningen på fastigheten trots att många av elnätsföretagen anser att det inte sker något intrång och därmed ingen värdeminskning på den belastade fastigheten. Många tillfrågade aktörer upplever ändå, trots metoden, att ersättningen är svårbedömd vilket pekar på en osäkerhet. Studien visar att ungefär hälften av de elnätsföretagen, vilka besvarade enkäten inte alltid ersätter de intrång de gör i enskilt vatten. Strax under en femtedel anger att de aldrig betalar ut någon ekonomisk kompensation för intrånget trots riktlinjer och praxis som ger vägledning åt motsatt håll. En femtedel tycker att ett juridiskt skydd i enskilt vatten inte alls är nödvändigt och upprättar därmed vare sig ledningsrätt eller någon form av servitut. / To provide property units with access to electricity, utilities may need to be located in a privately owned water area. Rights, obligations and compensation between an electricity network company and a private property owner for this infrastructure can be ensured by means of various tools originating from different statues. The aim of the study is to map how the industry assesses encroachment of utility into private water. To investigate this, a survey of the country's electricity network companies has been carried out with some additional interviews. The study shows that the two most common tools to provide legal protection for the utilities are to establish agreement easements according to Jordabalken or to obtain utility easements through a cadastral procedure according to Ledningsrättslagen. Many electricity network companies use agreement easements, which, after enrolling in the real property register, provide in principle the same protection as a utility easement but at a smaller cost. To assess the amount of compensation, flat rates and templates are the dominant methods, due to the difficulties encountered in the use of conventional appraisal methods in connection with this type of encroachment. There are guidelines in the form of a valuation manual from the cadastral authority, policies from the trade association Energiföretagen Sverige and practices from the Supreme Court both on how the encroachment should be perceived and ultimately compensated. Despite this, there are still doubts among the country's electricity network companies, which act in various ways. The conclusion of the Supreme Court case NJA 2007 p. 695 is that the individual should be compensated and receive financial compensation for the decrease in market value resulting from the encroachment, even if the encroachment is only of legal proportions and no real impact on the ability to use the land in question occurs. Energiföretagen Sverige has developed its own method regarding compensation. This compensation shall correspond to the decrease in the market value of the property, even though many of the electricity network companies consider that there is no encroachment and thus no depreciation of the burdened property. Nevertheless, despite the flat-rate approach, many respondents feel that compensation is difficult to assess, which points to uncertainty.

I samband med ökad energianvändning genom åren, har utsläppet av växthusgaserna och klimatpåverkan från byggsektorn blivit högre. För att minska energianvändningen från bebyggelse, ställs det idag högre krav på energieffektivt byggande och energieffektivisering genom renoveringar av äldre hus. En fallstudie av ett småhus byggt på 1910-talet har utförts, där målet är att hitta energieffektiviseringsåtgärder för husets klimatskärm som samtidigt tar hänsyn till husets kulturhistoriska värde. Syftet med studien är att bidra till en bättre förståelse för energieffektivisering vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla småhus. För att få erforderliga mätningar och bakgrundsinformation, har ett platsbesök gjorts, och kontakt med husägarna hållits. Till undersökningen av husets klimatskärm före och efter åtgärdsförslagen har beräkningar av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten utförts. En litteraturstudie har även gjorts för att identifiera möjliga åtgärdsförslag. För att minska värmeförluster genom klimatskalet har åtgärderna att tilläggisolera tak, golv och väggar, samt användning av tätningslister på fönster och dörrar föreslagits. Till husets uppvärmningssystem har förslaget solvärme kombinerat med uppvärmning med vedpanna angivits. Till fönstren har även användning av energiglas föreslagits. För att säkerställa att inga fuktproblem uppstår på grund av dålig ventilation i huset, så har det även föreslagits att installera ett fläktbaserat från-och tilluftsventilationssystem, där värme kan återvinnas. I Studien har det föreslagits att inte byta ut fönster och dörrar, trots värmeförlusterna genom dessa, för att bevara husets kulturhistoriska värdet. Det har även föreslagits att husets nya fasad utformas på det sättet att den får samma utseende den hade innan, för att behålla den kulturhistoriska karaktären av denna byggnadsdel.

En herrelös fastighet är en fastighet som saknar en rättmätig ägare med rättshandlingsförmåga att företräda den. År 2004 utförde Lantmäteriet på uppdrag av regeringen en undersökning för att ta reda på hur många herrelösa fastigheter det fanns i landet. Efter en jämförelse mellan Skatteverkets organisationsregister och fastighetsregistret, kom Lantmäteriet fram till att det då fanns 365 herrelösa fastigheter. Undersökningen gjordes i anknytning till att nylagstiftning höll på att utformas som skulle underlätta de problem som fastigheterna orsakade. Sedan dess har inte någon ytterligare undersökning utförts och officiell statistik över hur läget ser ut i dag saknas. Regleringen som skulle underlätta hantering samt minska uppkomsten av antalet nya herrelösa fastigheter trädde i kraft den 1 april 2005. Syftet med denna studie är att utreda hur situationen med herrelösa fastigheter ser ut idag och om lagregleringen som infördes fungerar som det var tänkt att den skulle. De vanligaste anledningarna till att fastigheter blir herrelösa är att de överges under ett konkursförfarande eller att de bildas genom tillämpning av undantagsbestämmelsen i 3 kap. 9 § FBL vid fastighetsbildning. Herrelösa fastigheter kan emellertid även uppstå på andra sätt, som till exempel vid oskiftade dödsbon. När egendom överges av ett konkursbo kallas det för abandonering. Det finns i dagsläget ingen uttrycklig lagreglering om abandonering så för närvarande utövas förfarandet med stöd av en omdiskuterad rättspraxis. Studien kan påvisa ett oroväckande resultat, dessa fastigheter ser ut att ha ökat i antal och dessutom vittnar kommunerna om att mörkertalet är stort. Rapporten tar upp flera exempel på problem som de ägarlösa fastigheterna orsakar samt olika situationer och omständigheter som myndigheter, kommuner och dess invånare ställs inför. Samtidigt redogörs för de möjligheter som står att finna för åtkomst och hantering av herrelösa fastigheter inom ramen för den svenska lagstiftningen. Är möjligtvis en herrelös fastighet det perfekta objektet för ockupation? / A stray property is a property that lacks a rightful owner with the ability to represent it. In 2004, the National Land Survey carried out a survey on behalf of the government to find out how many stray properties there were in the country. After a comparison between the Swedish Tax Agency's organisational register and the Land Survey, they concluded that there were then 365 stray properties. The study was carried out in connection with the development of new legislation that would facilitate the problems caused by the properties. Since then, no further investigation has been carried out and official statistics on the situation are missing today. The regulation that would facilitate handling and reduce the emergence of the number of new stray properties came into force on 1 April 2005. The purpose of this study is to investigate what the situation with stray properties looks like today and whether the legal regulation introduced in 2005 works as it was supposed to. The most common reasons why properties become strays are that they are abandoned during bankruptcy proceedings or that they are formed by applying the opt-out in Chapter 3. 9 § FBL in the case of real estate formation. However, stray properties can also arise in other ways, suchas unshifted estates. When property is abandoned by a bankruptcy estate, it is called abandonment. There is currently no explicit legal regulation on abandonment, so at present the procedure is being exercised on the basis of a controversial case-law. The study can show an alarming result, these properties appear to have increased in number and in addition, the municipalities testify that the number of darkness is high. The report deals with several examples of problems caused by these ownerless properties, as well as the different situations and circumstances faced by authorities, municipalities and their residents. At the same time, the possibilities that can be found for accessing and handling of stray properties are presented within the framework of Swedish legislation. Is possibly a stray property the perfect object for occupation?

No description available.

No description available.

Banverket is expecting that the number of railway tunnels in densely populated areas will increase over the next 20 years due to the lack of available space on the ground surface, but also since the railway is considered an environmentally friendly solution of transportation for the future. The need for good predictions of vibration and noise levels in dwellings along the planned tunnels is therefore evident. Due to lack of understanding of the propagation of train-induced vibrations from tunnels in rock a research project has been initiated by Banverket. This thesis constitutes the first stage of that project. In this thesis, the propagation of vibrations through a rock mass has been reviewed. The emphasis has been on wave propagation in hard rock masses. Areas, such as the generation of vibrations at the train-rail interface, the response of buildings and humans, national and international recommended noise and vibrations levels, and possible countermeasures are briefly reviewed as well. Finally, suggestions for the continued research are presented. The propagation of waves is influenced by attenuation along the propagation path. The attenuation can either be through geometric spreading, energy loss within the material, or reflection and refraction at boundaries. In a rock mass, where heterogeneities of various scales are present, the attenuation of (train-induced) waves through the ground therefore mainly depends on the properties of the discontinuities. Theoretical models of wave propagation across individual fractures have been presented in the literature. These models can be used to study the attenuation at the fracture for different combinations of joint stiffness, impedance, and angle of incidence. Also multiple parallel joints can be theoretically analysed. The attenuation of low-frequency waves is more prominent in weak rock masses and virtually negligible for hard rock masses. An increased amount of random oriented joints, faults and boundaries increases the attenuation of the waves, but is not possible to study with the aid of theoretical models. The rock mass is in most cases inhomogeneous due to all heterogeneities present. Despite this fact, the rock mass and soil is always treated as an isotropic, homogeneous material in the analyses of ground-borne noise and ground-borne vibrations. This concerns both numerical and empirical methods. Thus, there is a lack of a method that considers the influence of various heterogeneities present in a rock mass on the propagation of waves. Future research regarding train-induced vibrations should focus on combining the models of attenuation in the material with the models of attenuation across joints. Thereafter, conceptual models should be used to determine the propagation of low-frequency waves in a rock mass containing various amounts of heterogeneities (from isotropic to highly inhomogeneous) which should be compared to the theoretical methods available. Once the behaviour of waves in an inhomogeneous rock mass has been established, conceptual models should be used together with measurements from a few well documented cases. From the results of the analysis, guidelines for analysis of railway tunnels with regard to ground-borne noise and ground-borne vibrations should be established. / Banverket uppskattar att antalet järnvägstunnlar I tätbebyggt område kommer att öka inom de närmaste 20 åren, dels på grund av att tåg är ett miljövänligt transportsätt samt att marken i tätbebyggda områden är begränsad. Det finns därför ett stort behov av tillförlitliga metoder för att bedöma vilka vibrations- samt stomljudsnivåer som kommer att uppstå i bostäderna längs den planerade järnvägen. För att öka förståelsen har Banverket initierat ett forskningsprojekt där denna avhandling utgör den första delen. I denna avhandling har vågors propagering genom bergmassan studerats. Områden som uppkomsten av vibrationerna, hur människor och byggnader påverkas av vibrationer, nationella samt internationella standarder, samt åtgärder för att minska vibrationer har studerats. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning.När vågor propagerar genom ett material dämpas vågen. Dämpningen kan bestå av geometrisk dämpning, energiförluster till materialet, eller reflektion och refraktion vid materialgränser. I en bergmassa som innehåller heterogeniteter i varierande skala orsakas dämpningen av vågorna främst av sprickornas egenskaper. Teoretiska modeller av vågors propagering genom en spricka finns rapporterade i litteraturen . Dessa modeller kan användas för att studera en sprickas inverkan på vågor för olika kombinationer av sprickegenskaper, till exempel sprickstyvhet, impedans eller infallsvinkel. Det finns även teoretiska modeller för att studera parallella sprickors inverkan på vågor. Dämpningen av vågor med låg frekvens är dominerande i bergmassor av låg kvalitet men i princip försumbar i hårt friskt berg. Ökad förekomst av sprickor, förkastningar, och materialgränser ökar dämpningen. Det är dock svårt att studera sådana bergmassor på ett bra sätt med analytiska modeller.En bergmassa innehåller en mängd olika typer av heterogeniteter. Trots detta antas oftast bergmassan vara ett isotropt, elastiskt och homogent material vid analyser av stomljud och vibrationer. Detta gäller både numeriska och empiriska modeller. Det finns således ingen metod som beaktar sprickors egenskaper vid analyser av vibrationer i bergmassor. I den fortsatta forskningen bör man studera möjligheten att kombinera metoder som används för att bestämma materialdämpning med metoderna som används för att bestämma dämpningen för sprickor och materialkontakter. Detta skulle möjliggöra utvecklingen av enkla regler för hur bergmassan ska modelleras vid analyser av stomljud. Därtill bör konceptuella modeller användas för att studera vågors propagering genom material med varierande grad av uppsprickning. Dessa enkla modeller bör sedan jämföras med de teoretiska modellerna. De konceptuella modellerna bör sedan kombineras med studier av något eller några väldokumenterade tunnlar. Utifrån analyserna bör det vara möjligt att skapa enkla regler för hur bergmassan ska modelleras då man studerar stomljud. / <p>Godkänd; 2008; 20081211 (ysko)</p>