No description available.

No description available.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglar de nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen är ett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning att tillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebro kommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i området med fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen. En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag om hur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökning och platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olika lösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningar såsom bilpool och bilfritt byggande. Genom analys och diskussion blev slutsatsen att en blandning av flera lösningar, bland annat en satsning på bilpool, är mest lämpligt att tillämpa på pilotprojektet Södra Ladugårdsängen. / Sustainable development is one of the major objectives of the European Commission that the PBL is governed by, and which characterizes the national goals for social development in Sweden. Southern Ladugårdsängen is today a virtually unpopulated area intended to be a pilot project for the municipality of Örebro in effort to become one of the most climate-friendly neighborhoods in the country. The purpose of the report is to on behalf of the city planningoffice of Örebro municipality analyze possible parking solutions to apply in the field with the focus on reducing transport by car and highlight nature. A questionnaire to potential residents regarding the values of parking and a questionnaire to companies on how they work with parking was circulated. Survey responses along with information and site visits accounted for most of the data used for analyzes. Different solutions that are being raised are car parks, street parking and more innovative solutions such as car sharing and car-free developments. Through analysis and discussion, it was concluded that a mixture of several solutions, including a commitment to car sharing, is most appropriately applied to the pilot project Southern Ladugårdsängen.

Since World War Two, the car has been given a large place in society as well as in the urban planning. During many years, the development of driving has been discussed, primarily because of the vehicle ́s impact on the environment due to the carbon. Because of today’s situation, urban planning must include possibilities to reduce car usage to the extent necessary. Åre is a winter destination in the western part of Jämtland county with about 400 000 visitors every year. The number of cars is getting too big for the streets of Åre. This cause for instance congestion and pollution in most central parts in the village. To reduce emissions and increase the attractiveness, suggestions have been discussed since early 1980s. Today the central parts of Åre has still not been made car free and this thesis has conducted a study to this issue. The purpose of this essay is to find an appropriate strategy to enable parts of Åre car free. A qualitative study has been done in order to respond in best possible way to the issue of the thesis. A visit interview was conducted with the interviewee Ida Thuresson, planning and construction manager at Åre municipality. A phone interview was also made with Katrin Wissing with title as chairman of the planning board in the municipality of Åre. The results of this study show a connection between the resort’s parking problems and a car free Åre Centre. An opposition against a car free Åre is believed to be store owners in the central parts of the village, who are worried about reduced customer flow. One of the conclusions after conducting a case study on Åre and developing a strategy to enable parts of Åre car free, is that this action requires a higher priority in the planning if it is to be implemented within a reasonable future.

No description available.

Studien syftar till att undersöka alternativa mobilitetslösningar vid nyexploatering av flerbostadshus med fokus på kommunens, byggherrars och boendes inställning till bilfritt boende. Vidare syftar arbetet till att bidra till diskussionen om möjlighet till bilfritt boende i Gävle.Vid nybyggnation har byggherren ett lagstadgat krav att tillgodose fastighetens parkeringsbehov och genom planmonopolet kan kommunerna avgöra hur många parkeringar som behövs. Parkeringar är utrymmeskrävande, kostsamma och kan försvåra nyexploatering. Vid bilfritt boende anordnas alternativa mobilitetslösningar, exempelvis bil- och cykelpooler, kollektivtrafikkort och förvaringsboxar för hemleveranser. Bilfritt boende blir allt mer aktuellt när efterfrågan på bostäder och hållbara transporter ökar. Alternativa mobilitetslösningar kan bidra till ekologisk, ekonomiskt och social hållbarhet.Kommunens, byggherrars och boendes perspektiv utforskas genom intervjuer och enkäter. Två kommunala tjänstepersoner med varierande erfarenhet av bilfritt boende intervjuas. Enkätsvar från åtta exploatörer samt intervju med två av dem utgör byggherrarnas perspektiv. De boendes perspektiv grundar sig på enkätsvar från 69 boende i centrala Gävle.Studiens resultat indikerar att bilfritt boende skulle kunna vara möjligt i centrala Gävle. Gävle kommun har en parkeringspolicy som tillåter flexibla parkeringslösningar, men något projekt med bilfritt boende har inte genomförts i Gävle eftersom något stort intresse inte har visats från byggherrar. Förutsättningar som närhet till service och kollektivtrafik är återkommande något som både kommuner, byggherrar och boende anger är av vikt för att bilen ska anses överflödig. Av den anledningen skulle bilfritt boende kunna vara lämpligt i centrala Gävle. Byggherrarna anser att invånarna har ett lågt intresse av och acceptans mot bilfria bostäder, samt att avsaknad av stöd från politiker och styrdokument kan hindra bilfri exploatering. Undersökningen visar däremot att 49 procent av de boende kan tänka sig avstå parkeringsmöjligheter när de erbjuds andra fördelar så som lägre boendekostnad eller mobilitetsåtgärder, och att parkeringstillgången inte är det som prioriteras högst vid sökandet efter ny bostad. Om kommun, byggherrar och invånare tog del av varandras perspektiv skulle bilfria exploateringar kunna övervägas oftare.

Persontransporter och förflyttning är en viktig del av vår samhällsstruktur där bilens hierarkiska plats ofta är given och står för majoriteten av alla personresor (ca. 50%). Under de senaste åren har den privata bilanvändningen ifrågasatts av bl.a. politiker, forskare och stadsplanerare, vilket lett till att fler städer väljer att prioritera hållbara transporter på bilens bekostnad i planeringen. Syftet med studien är att skapa diskussion kring trafikplaneringen utifrån begreppet hållbar mobilitet och ett ekologiskt perspektiv med referenspunkt Nyhamnen i Malmö. Den komparativa fallstudien analyserar och jämför två planförslag för området med tillhörande policydokument, Malmö stad som offentlig aktör och Sweco AB som privat aktör.Vi ställer följande frågor i studien:Hur planerar Malmö stad och Sweco för hållbara åtgärder för minskad privatbilism i Nyhamnen?Vilka svårigheter behöver planeringen hantera vid implementeringen av mål som främjar hållbar mobilitet/hållbara transportslag?Studieresultatet baseras på en analys av plan- och styrdokument, semistrukturerade intervjuer samt vårt teoretiska ramverk. Studien visar att enbart arbeta med mjuka trafikåtgärder och beteendepåverkan ofta har en liten inverkan på det individuella valet av transport. Vi ser att det krävs en kombination av hårda och mjuka åtgärder för att minska den privata bilanvändningen, något som förhindras av en politisk rädsla och fyrkantigt utformade styrdokument. Tidigare forskning visar att områden som begränsar biltrafik ofta upplever ett positivt resultat i form av ökad resurseffektivitet och en mer levande stadsmiljö. Studien har genomförts i samarbete med Sweco Architects AB och Sweco Society AB. / Passenger transport and transfer are an important part of our social structure, where the hierarchical place of the car often is given and accounts for the majority of all the personal travel (approximately 50%). Recently, during the past few years, the private car use has been questioned by politicians, researchers and city planners, which has resulted in cities prioritizing sustainable transport at the expense of the car. The purpose of this study is to create a discussion about traffic planning based on sustainable mobility out of an ecological perspective with the reference point Nyhamnen in Malmö. The comparative case study compares and analyses two planning proposals with associated policy documents for the area. Malmö city as a public actor and Sweco AB as a private actor. We ask the following questions in the study: How does the city of Malmö and Sweco plan for sustainable actions to reduce the use of the private car? Which difficulties do planners encounter within the implementation of goals that promote the use of sustainable mobility/transport? The result is based on an analysis of policy documents, semistructured interviews and our theoretical framework. The study shows that working with soft traffic measures and behavioral modification often has a small impact on the choice of transportation. We see that the combination of hard and soft measures is needed to reduce the use of the private car, something that is prevented by political fear and square enforcement documents. Previous research shows that areas restricting the car often shows a positive result in the terms of increased resource efficiency and becomes a more vibrant urban environment. The study has been conducted in collaboration with Sweco Architects AB and Sweco Society AB.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030. En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder.

I städer runt om i världen omvandlas körfält och parkeringsplatser till ytor för gående och rekreation. Bilens och vägtrafikens dominans ifrågasätts och människan till fots tillåts ta plats. Gående fyller en avgörande roll i den levande och hållbara staden. För att skapa rum för gående krävs dock en utformning som lockar till vistelse och rekreation genom trivsamma miljöer. Vid omvandlingen av trafikmiljöer till trivsamma vistelsemiljöer behöver trafiknätet i staden anpassas till en mer bilfri livsstil och trafikens utmaningar behöver lösas på andra sätt. Varje plats har sina egna förutsättningar vilket påverkar resultatet.  Götgatan på Södermalm i Stockholm är en huvudgata och ett viktigt stråk mellan norr och söder. Gatan har en lång historia och har förändrats flera gånger. Dagens gata har stora flöden av gående men samtidigt tar bilarna en stor plats i gaturummet. Denna rapport syftar till att undersöka i vilket utsträckning gatan kan göras mer trivsam för gående genom att ta bort biltrafiken från gatan. Kriterier för trivsamma gaturum och bilfri trafikplanering har studerats och lett fram till insikten att ytorna behöver omgestaltats för att skapa den miljö som krävs. Platsinventering av södra Götgatan och intervju med en tjänsteman från Stockholms stad ger underlag för att bedöma vad som är möjligt att göra på platsen.  Analysen visar att en fullskalig gågata från Folkungagatan till Ringvägen är svår att genomföra utan att negativa effekter kommer drabba resten av stadsdelen. Gatans bredd och längd gör det svårt att motivera en gågata. Slutsatsen är att mindre omfattade åtgärder kan tillföra de värden som behövs och att säsongsmässiga gågator kan vara ett alternativ som inte i för stor utsträckning påverkar tillgängligheten negativt. / In cities around the world, lanes and parking lots are being converted into areas for walking and recreation. The dominance of the car and road traffic is questioned and life on foot is allowed to take over. Walking has crucial role in the vibrant and sustainable city. To create space for pedestrians, however, a design is required that attracts visit and recreation through pleasant environments. When transforming traffic environments into pleasant living environments, the traffic network in the city needs to be adapted to a more car-free lifestyle and the challenges of traffic need to be solved in other ways. Each place has its own conditions, which affects the result. Götgatan on Södermalm in Stockholm is a main street and an important link between north and south. The street has a long history and has changed several times. Today's street has large flows of pedestrians, but at the same time the cars take up a large part in the street space. This report aims to investigate the extent to which the street can be made more pleasant for pedestrians by removing car traffic. Criteria for pleasant street spaces and car-free traffic planning have been studied and led to the realization that the surfaces need to be redesigned for the purpose. Site inventory of southern Götgatan and an interview with an official from the city of Stockholm provide a basis for assessing what is possible to do on the location. The analysis shows that a full-scale pedestrian street from Folkungagatan to Ringvägen is difficult to implement without negative effects distressing the rest of the district. The width and length of the street make it difficult to motivate a pedestrian street. The conclusion is that less extensive measures can add the values needed and that seasonal pedestrian streets can be an alternative that does not have too much negative effect on accessibility.

Temporära aktiviteter är ett fenomen som blivit alltmer aktuellt inom stadsplaneringen, där man med det temporära kan frångå långa planeringsprocesser för att istället planera på ett snabbare och mer flexibelt sätt. Denna studie undersöker hur Uppsala kommun arbetar med temporärt användande av gaturummet, genom att studera deras arbete med sommargator. Sommargator syftar till att ändra omfattningen av gaturummet genom att utmana normen för vad en gata egentligen är. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där analyser av plandokument och litteratur stått till grund. Utöver det har två intervjuer med tjänstemän inom Uppsala kommun genomförts samt en analys av medborgarnas syn på sommargatorna via sociala medier. Resultatet tyder på en vilja hos kommunen att skapa en levande stadsdel med människan i centrum vilket varit en bidragande faktor till varför kommunen valt att temporärt begränsa gaturummet för motorfordon att ta sig fram. De temporära aktiviteterna anses spela en viktig roll inom stadsplaneringen och fungerar som ett komplement till den mer permanenta planeringen.