The Swedish Climate Policy Framework implies that the Swedish transport sector must reduce its greenhouse gas emissions to nearly zero by 2045. Previous studies have – using life cycle assessment – shown that indirect greenhouse gas emissions from the vehicle and infrastructure life cycle are significant and should be considered in transport policy and planning of transport systems, in addition to direct emissions of vehicle operation. The aim of this thesis is to contribute with knowledge on climate impact and primary energy use of transport systems for decision-support in early planning at project and network levels, and evaluate and demonstrate how life cycle climate impact and primary energy use can be assessed in early planning. This thesis includes three papers that contribute to achieving this aim. Paper I developed a methodological approach to assess annual climate impact and primary energy use of Swedish road, rail, air, and sea transport infrastructure at a network level. Paper II then expanded this system to the assessment of the Swedish transport system at a network level, including national and international freight and passenger transport by road, rail, air, and sea. At the project level, Paper III examined how LCA can be used as decision-support in choice of road corridor, considering the practical prerequisite of data availability in early planning and usefulness of results in the decision-making process. Paper I showed that the annual climate impact of Swedish transport infrastructure is around 3 million tonnes CO2 equivalents and that the annual primary energy use is around 27 TWh. Road infrastructure accounted for the largest proportion of impacts – around 70% of the climate impact and around 80% of the energy use. Paper II showed that the annual climate impact of the Swedish transport system was around 44 million tonnes CO2 equivalents and the primary energy use was around 178 TWh. Road transport and aviation together accounted for 90% of the climate impact and primary energy use. Indirect impacts were significant, especially for road and rail transport, accounting for 30% of the total climate impact and primary energy use. Paper III found that (1) collection of project specific data should focus on parameters that differentiate the road corridors, that can be influenced in early planning, and that are not directly related to the road length and (2) life cycle assessment based models used in early planning should include nation specific generic data approved by the national road authority. / <p>QC 20181128</p>

No description available.

This thesis is based on research made by the intermediate Palomar Transient Factory [(i)PTF], and it is particularly closely tied to the still ongoing research on the stripped-envelope (SE) supernova (SN), iPTF13bvn (Type Ib), that occurred in the nearby galaxy NGC 5806. This SN was initially thought to have been the explosion of a very massive Wolf-Rayet (WR) star, but I have shown that this is very likely not the case. I suggest instead that the most likely scenario is that iPTF13bvn originated from a binary system where the envelope was stripped off from the SN progenitor by tidal forces from a companion star, in a similar way as for the very well studied Type IIb SN 2011dh. I have also investigated another SE SN, PTF12os (Type IIb), that occurred in the same galaxy as iPTF13bvn, with the conclusion that PTF12os and iPTF13bvn are very similar amongst themselves, and that both of them are also remarkably similar to SN 2011dh, in terms of all of the available observations (light-curves, spectra). Hydrodynamical models have been used to constrain the explosion parameters of iPTF13bvn, PTF12os and SN 2011dh; finding 56Ni masses in the range 0.063 − 0.075 M⊙, ejecta masses in the range 1.85 − 1.91 M⊙. Using the 56Ni-masses derived from our hydrodynamical modeling in combination with nebular models and late-time spectroscopy we were able to constrain the Zero-Age Main Sequence (ZAMS) mass to ∼ 12 M⊙ for iPTF13bvn and ≲ 15 M⊙ for PTF12os. In current stellar evolution models, stars with these masses on the ZAMS cannot lose their hydrogen envelopes and become SE SNe without binary interactions.

Many mathematical models in biology and physiology are represented by systems of nonlinear differential equations. In recent years these models have become increasingly large-scale and multiphysics, as increasing amounts of data are available on the properties and behaviour of biological systems. Often an observed behaviour of interest in a model may be written as a linear functional. A key question therefore is to determine which terms in the model have the greatest effect on functionals of interest. An approach for answering this question has recently been developed, called model reduction using a posteriori analysis. The method was initially developed for systems of nonlinear initial value ordinary differential equations, and automatically identifies regions of the computational domain and components of the model solution where an accurate mathematical representation of the model is required to accurately calculate a linear functional of interest. Initial-value ordinary differential equations can be written as a first-order derivative term plus an algebraic 'reaction' term. In previous work on model reduction using a posteriori analysis the algebraic 'reaction' term is removed from the equations in the reduced model. The first contribution of this thesis is to extend the method so that the first-order derivative term is removed from the differential equation instead of the algebraic 'reaction' term, resulting in a quasi-steady state approximation in automatically identified regions of the domain and components of the solution. The second contribution of this thesis is to extend the method to boundary value problems and partial differential equations. We consider differential equations with algebraic terms, first order terms and second order terms, any combination of which may be nonlinear. The method is used to automatically simplify several differential equation models including models of chemotaxis and tissue-level cardiac electrophysiology.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ögats visuella och funktionella system påverkas av diagnosen MS, genom att undersöka färgseendet och synnerven. Denna studie ska utföras på lika många patienter med konstaterad MS som på patienter utan MS. Metod: I studien undersöktes 14 patienter, 7 med konstaterad MS och 7 kontrollpatienter utan MS. Deltagarnas ålder var mellan 41 och 56 år. Alla mätningar genomfördes monokulärt. De mätningar som utfördes var avstånd visus, färgseende test med hjälp utav Hardy Rand Rittler och Farnsworth’s Dichotomous test - D-15 test, kontrastseendetest med hjälp utav The Mars Letter Contrast Sensitivity Test och sist anvädes OCT för att få en 2 dimitsonell bild av det retinala nervfiber lagret (RNFL). Resultat: Resultatet av denna studie var förväntat och visar att patienter med MS har ett nedsatt färg- och kontrastseende men även också en förtunning utav det RNFL. Detta resultat styrks av tidigare studier. Den visar dock inga signifikanta skillnader mellan MS patienternas höger öga och kontrollpatienternas höger öga. Samma gäller för vänster. Slutsats: Detta arbete visar att optiker bör vara medvetna om dessa förändringar hos patienter med MS.

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan.   Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen.   Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande.   Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

Studiens syfte var att lyfta fram centrala begrepp i biologi utifrån det centrala innehållet i Lgr11 och se hur läromedel och lärares kursläromedel behandlar dessa begrepp. Begreppen som förekom delades upp tematiskt och ett av de teman som förekom var hållbar utveckling. Temat bestod av sex stycken begrepp och genom dessa begrepp och studiens litteraturanalys behandlades relationen mellan Lgr 11, läromedel och lärares kursläromedel. Fem läromedel för elever och 4 kursläromedel för lärare behandlas i studien.  Resultatet visar att elevers läromedel och lärares kursläromedel behandlar temat hållbar utvecklings begrepp med stor variation. Genom detta påvisar resultatet att relationen mellan Lgr11, läromedel och kursläromedel är varierande. Sammantaget visar det rent procentuellt att begreppen förekom endast i hälften av litteraturen. Med detta resultats stora variation leder det till vetskap om att det inte är självklart att begrepp, som enligt Lgr11, ska vara styrande förekommer i den utsträckning man kan förvänta sig i lärares kursläromedel och elevers läromedel. Läromedels och kursläromedlens gemensamma strategi ska vara att främst fokusera på de centrala begrepp som förekommer i Lgr11.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

No description available.