Inledning. Dålig kosthållning kan medföra negativa konsekvenser för individens hälsa senare i livet. En individ som har kunskaper om kost är också bättre utrustad att fatta goda beslut. Vi har därför valt att undersöka vilka aspekter inom livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, som beskrivs samt vilka kostråd som presenteras i ett antal läromedel inom ämnet Naturkunskap på gymnasiet. Metod. Vi har gjort en innehållsanalys av fyra olika läromedel. Analysen resulterade i ett antal teman som belyser olika aspekter av livsstilssjukdomar och kostråd. De teman vi hittade var “forskningsläget och orsaker till sjukdom”, “förebyggande åtgärder”, “konsekvenser” och “allmänna kostråd”. Tidigare forskning. Forskningen vi har tagit del av visar att en diet som är rik på livsmedel från växtriket och som samtidigt begränsar intaget av fett är bra för dels de som ligger i riskzonen att drabbas av hjärt- kärlsjukdom eller typ 2-diabetes, dels personer med diagnostiserad sjukdom. Växtbaserad kost hanterar dessutom samtliga kostrelaterade riskfaktorer för båda livsstilssjukdomarna, vilket är önskvärt med tanke på att prevention utifrån enstaka riskfaktorer inte har samma effekt som ett helhetsgrepp. Även behovet av förebyggande arbete bland barn och skolungdomar poängteras, då utvecklingen av sjukdomarna startar tidigt i livet. Resultat. Vår studie visar att läromedelsförfattare väljer att fokusera på olika aspekter av livsstilssjukdomarna med skillnader avseende orsak, möjlighet till förebyggande och konsekvenser. Kostråden varierar också, där fokus läggs på alltifrån sunt förnuft och tallriksmodellen till Nordiska Näringsrekommendationer. Gemensamt för majoriteten av de analyserade läromedlen är dock att de i någon bemärkelse rekommenderar enskilda näringsämnen såsom essentiella aminosyror, kostfibrer, kolhydrater, omättade fettsyror och protein samt livsmedel i form av fisk, frukt, fullkornsprodukter, grönsaker och olja. Vad som bör undvikas är för mycket fett, socker, salt, mättat fett, tillsatser, sötningsmedel samt tomma kalorier som läsk och godis. Likheter med WHO:s kostråd syns. När andelen fett av kaloriintaget nämns, anges 25-40 E%. Slutsats och Diskussion. Referenshanteringen i läromedlen uteblir, varför flera av författarnas påståenden blir svåra att bemöta. Nyttan av en vegetarisk diet behandlas heller inte. Istället framställs vegetariska kostmönster som något svårt eller riskabelt − ofta med utgångspunkt i felaktiga beskrivningar om aminosyrainnehåll eller andra enskilda näringsämnen. En fettsnål kost rekommenderas heller inte och skillnaden mellan intaget på 25-40 E% i läromedel utgör en kontrast till de ca 10 E% som avhandlas i tidigare forskning. Didaktiska implikationer. I rollen som lärare blir det viktigt att komplettera den bild som läromedlen förmedlar. Resultatet visar på en fragmenterad bild av kost i relation till hälsa och lärarens ansvar blir att brygga klyftan mellan läromedel och forskning.

Analysis of patent documents is one way to learn about trends in the evolutionof technologies. In this thesis, we propose a mixture of life cycle Poisson modelfor predicting the life cycle of technologies from patent count data. The aim is topredict the life cycle of technologies and determine the stage of the technology inthe development S-curve. The model is constructed from historical data on patentpublications of technologies and also from experts’ belief of life cycle of technologies. The methods used to estimate the model are based on Bayesian methods, inparticular we use a combination of Gibbs sampling and slice sampling to simulatefrom the posterior distribution of the model parameters. We apply the model on adataset of 123 technologies from the electricity sector. As a preliminary exploratorystep clustering analysis is also applied on the dataset. Finally we evaluate the modelhow it performs to predict the trend of life cycle of technologies based on differentbase years. Results reveal that the model is capable of predicting the life cycleof technologies based on its different stages. However, the predictions of expectedbehavior become more accurate when more data is used to construct the prediction.

Detta arbete har som syftet att ta reda på hur barn i åldrarna 7-11 år använder sig av de sociala medierna, i hur stor utsträckning och vad de har för erfarenheter av detta. Förutom det vill jag ta reda på hur de sociala medierna påverkar elevernas hälsa och mående i åldrarna som jag har valt att fokusera på. Jag är även intresserad av att ta reda på hur man arbetar och talar om de sociala medierna i skolan. Vad man ska tänka på och vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med dessa. Det empiriska materialet består av en kvantitativ enkätundersökning med elever i en årskurs 3 samt 4 kvalitativa intervjuer med både lärare och kuratorer. Utifrån det resultatet som jag fått genom tidigare forskning, enkätundersökningen och intervjuerna så har jag kunnat se ett samband mellan användandet av sociala medier och barnens hälsa och mående. Barn är idag uppkopplade ca 2-3 timmar per dag och kan där ta del av otroligt mycket information. När det handlar om barn i de yngre åldrarna och utsatthet och nätmobbning så handlar det oftast om att det sker via spel, att barn får utstå elaka kommentarer från en motspelare. Det är också vanligare med enstaka, enskilda kommentarer istället för en långdragen, ständigt pågående nätmobbning. Lärare behöver bli mer uppdaterade om hur eleverna använder de sociala medierna och hur de kan arbeta med det i skolan. Sommaren 2018 träder en ny, uppdaterad läroplan i kraft och förhoppningsvis leder den till att ämnet tar mer plats i undervisningen och att lärare får möjligheten attutveckla sina kunskaper om detta.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka teknikundervisningen i olika skolor samt att undersöka ett inspirationsmaterial som heter: ”200 timmar teknik”. Det har valts att använda båda kvantitativa och kvalitativa metoder i och med en enkät, semistrukturerade intervjuer samt materialtest med efterföljande diskussion. Resultatet har visat på att teknikundervisningen skiljer sig till viss del i olika skolor och genomförs inte i en annan. Skilda åsikter presenteras utifrån behovet, för verksamma lärare i årskurs 1–3, av inspirationsmaterialet samt och framtida möjligheter. Resultatet genererar en slutsats att teknik som begrepp är svårtolkat, men det behöver inte nödvändigtvis påverka hur en lärare förhåller sig till teknikundervisningen. Trots skilda åsikter verkar ändå ett material som ”200 timmar teknik” vara nödvändigt för verksamma lärare med behörighet i årskurs 1–3.

Somitogenesis, the sequential formation of a periodic pattern along the antero-posterior axis of vertebrate embryos, is one of the most obvious examples of the segmental patterning processes that take place during embryogenesis and also one of the major unresolved events in developmental biology. The principal aim of this thesis is to develop a series of mathematical models for somite formation. We begin by reviewing the current models for somitogenesis in the light of new experimental evidence regarding the presence of a segmentation clock and graded expression of FGF8. We conduct a preliminary investigation into the wavefront of FGF8 along the antero-posterior axis and integrate this model into the framework of an existing model for a signalling process. We demonstrate that this new “Clock and Wavefront” model can produce coherent series’ of somites in a manner that is tightly regulated in both space and time, and that it can also mimic the effects seen when FGF8 expression is perturbed locally. We then use the model to make some experimentally testable predictions. The latter part of the thesis concentrates on building more biologically accurate model for the FGF8 gradient. We move to consider a model for the FGF8 gradient which involves a complex network of biochemical interactions with negative feedback between FGF8 and retinoic acid. The resulting system of seven coupled non-linear equations, including both ordinary and partial differential equations, is difficult to analyse. To facilitate our understanding of the non-linear interactions between FGF8 and retinoic acid, we finally consider a reduced model which can display travelling wavefronts of opposing FGF8 and retinoic acid concentrations moving down the antero-posterior axis. The model allowed us to calculate a minimum wave speed for the wavefronts as a function of key model parameters such as the rate of FGF8 and retinoic acid decay; strong dependence on the values of these parameters is a result that is hypothesised to occur in vivo.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna säger om sitt egna lärande av laborationer i naturorienterande ämnen. Syftet är också att ta reda på om de lär sig detsom läraren tänkt. Jag har genomfört och planerat dessa lektioner. Det är för att kunna undersöka elevernas åsikter kring laborationer och om de anser sig lära sig något av laborationer.Undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjustudie med elever i årskurs 1. Undersökningen genomförs också genom observationer under lektioner som innehåller laborationer. Detta för att få en sådan bred syn som möjligt på hur och vad eleverna lärsig av laborationer. Det är jag som agerar lärare på dessa lektioner och jag ligger även bakom lektionsplaneringen.Resultatet visar att eleverna tycker laborationer är roligt men att de gärna vill kunna påverka mer själva. Eleverna visar tecken på att de lärt sig det läraren tänkt och såg som syfte med lektionerna. Självklart går det inte att säga att alla elever lärt sig lika mycket men genom observationer och intervjuer så har det visats att eleverna förstått det som var syftet. Eleverna gillade även att kolla på film. De ansåg sig själva lära sig mer omde fick se något som hände istället för att någon bara berättade om saker. Eleverna gillade även att ställa hypoteser och tyckte det var kul att inte veta vad som skulle hända men att de sedan fick se slutresultatet och jämföra det med sina hypotes. Tidigare forskning visar på att eleverna ska få koppla ihop det som sker med teorier, vilket eleverna i denna studie verkade tycka om. Tidigare forskning tyder även på att lärare i allmänhet vill att laborationer ska vara roliga för att väcka intresse hos eleverna. Detta stämmer överens med eleverna i min studie som gärna ville göra laborationer som var roliga. I denna studie lär sig eleverna alltså genom laborationer. Dessa elever lär sig även det som är tänkt när de får material för att kunna lära sig.

Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

Syfte: Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt, dels att undersöka vad forskningen säger om motivation i de naturorienterande ämnena och hur lärare motiverar sina elever i dessa ämnen, dels att få kännedom om hur undervisningen i dessa ämnen går till samt hur motivation, förståelse och val av undervisningsmetoder hänger ihop. Metod: En litteraturstudie av redan framtagen forskning i ämnet har gjorts. Utöver litteraturstudien har även en kvantitativ enkätundersökning med verksamma lärare som respondenter utförts. Denna utfördes för att kunna jämföra tidigare forskning och resultaten från enkätundersökningen med varandra. Huvudresultat: Denna studie visar att den forskning som använts och de svar från enkätundersökningen som sammanställts stämmer bra överens med varandra. Motivation, förståelse och val av undervisningsmetod för att påverka dessa faktorer hänger ihop. Viktiga slutsatser: En viktig slutsats från min studie är att lärare bör utgå från det som ligger eleverna nära till hands, skapa sammanhang och variera sina undervisningsmetoder. Lärare bör också individualisera sin undervisning på såväl individnivå som på gruppnivå.

No description available.