Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

Biologiundervisning som till stora delar syftar till en förståelse för och kunskaper kring naturen bedrivs, trots dess fördelar, i allt för liten utsträckning i dess autentiska miljö, det vill säga i naturen. Med det som utgångspunkt så syftar detta arbete till att resultera i en lärarhandledning i ämnet biologi för mellanstadiet där utomhuspedagogik står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera, underlätta och inspirera lärare att bedriva delar av sin undervisning utomhus. Med läroplanen- och forskning kring utomhuspedagogik som bakgrund så har lärarhandledningen utformats med Limön, utanför Gävle, som klassrum. Den slutgiltiga produkten har därefter utvärderats av naturkunskapslärare varpå ett definitivt resultat har sammanställts. Slutsatsen av arbetet belyser att handledningen går att använda i andra didaktiska sammanhang än på just bara Limön vilket leder till att den kan bidra med ett mervärde till lärare och elever i hela Sverige.

Syftet med min undersökning var att utforska utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv. Vad tyckte eleverna om att ta ut klassrummet i naturen och vad gör detta för deras lärande? Jag använde mig av en kvalitativ metod där observationer och intervjuer av utvalda elever i årskurserna F, 1, 3 och 4 gjordes. Resultatet visade att de flesta av eleverna var positiva till utomhuspedagogik oavsett årskurs. De inhämtade mycket kunskap under lektionerna utomhus som de kunde återberätta vid intervjuerna.  Resultatet visar även att elevernas motivation, nyfikenhet, glädje och välbefinnande ökade vi våra utelektioner.  Slutsatser som kan dras är att eleverna tyckte det var värdefullt att få röra på sig mycket och att de fick se det de arbetade med i verkliga livet. Istället för att föreställa sig hur det ska se ut fick de ta del av vår natur och lärandemomentet i verkligheten. Eleverna ville utforska fenomen de skulle få kunskap om, vara aktiva, leka men även vara ute i den friska luften. Eleverna ville lära sig utomhus hellre än inomhus och fick de välja var de flesta helst utomhus om de skulle lära sig om naturen.

Det här arbetet handlar om lärarens val av arbetssätt och lärmiljö i NO-undervisningen. Mer specifikt handlar arbetet om lärares val att använda laborationer eller utomhusundervisning. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för varför lärare väljer att undervisa eller inte undervisa på ett visst sätt, samt hur lärarens val av arbetssätt och lärmiljö kan främja elevernas intresse och öka deras kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. En enkät med frågor om detta har besvarats av lärare som undervisar i NO-ämnena för elever i årkurs F-3. Resultatet visar att alla lärare inte använder sig av laborativ undervisning eller utomhusundervisning i NO. Lärarna nämner att de skulle vilja inkludera laborationer och utomhusundervisning, då de anser att det är effektiva val vid inlärning av olika aspekter i ämnet. Dock nämner lärarna olika orsaker till att de inte kan inkludera laborationer och utomhusundervisning kontinuerligt under ett läsår. Lärarna förklarar att det handlar om faktorer såsom brist på kunskaper, resurser och tidsplanering.

I denna studie har vi genom en kvantitativ enkätundersökning studerat hur lärandet i NO – undervisningen kan påverkas av elevernas intresse utifrån metoder, lärmiljöer och ämnesområden i årskurs f-3. Dessutom behandlar studien vilka faktorer som lärare upplever påverkar deras möjligheter att skapa en intresseväckande undervisning. Eftersom studier har gjorts som visar att lärande och intresse påverkas av varandra är vår studie relevant då forskning säger att elevernas resultat i naturvetenskap minskar. Det som framkommer i resultatet är att undervisningen bör göras mer elevnära och på det viset fånga elevernas intresse. Dessutom läggs det fram hur viktigt det är med elevinflytande för att bilda ett intresse för den naturvetenskapliga undervisningen. Det visar sig vara svårt eftersom faktorer som ämneskunskaper, ekonomi och lärmiljöer kan vara en utmaning för lärare då det kan begränsa möjligheterna till en intresseväckande undervisning. På det viset är lärarnas valda metoder och lärmiljöer i undervisningen inte baserade på elevernas intresse, utan den utgår framför allt ifrån läroplanen och kursplanen.

Syftet med studien är att öka kunskaper om i vilken omfattning F-3 lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning om ekosystem. Det undersöks även vilka hinder och möjligheter som de deltagande lärarna ser med denna undervisningsmetod. Tidigare studier visar hur hinder som elevers säkerhet och tidsaspekten rörande planering påverkar lärares val av att minska eller exkludera användandet av utomhuspedagogik vid undervisning av NO-ämnena. Det framkommer även att elever som får ta del av utomhuspedagogik vid NO-undervisningen bildar sig ett intresse för undervisningen och tar därför till sig innehållet. Det arbete som presenteras här är en enkätstudie där både slutna och öppna frågor har använts för att undersöka lärares erfarenheter av att använda utomhus pedagogik iundervisning om ekosystem. Resultatet visade att lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem i olika stor utsträckning samt att deltagarna ser olika hinder och möjligheter med undervisningsmetoden. Deltagarna anser att elevernas samarbetsförmåga förbättras när NO-undervisningen bedrivs med utomhuspedagogik, dock ser många tiden som ett hinder för att kunna tillämpa denna undervisningsmetod. Trots att det finns hinder med att använda utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem väljer majoriteten av lärarna att förbise dessa då möjligheterna väger tyngre. I resultatet lyfts även två grupper fram där deltagarna i grupp 1 aldrig/sällan tillämpar utomhuspedagogik och deltagarna i grupp 2 tillämpar detta vid varje eller vartannat undervisningstillfälle.

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter i undervisningen om klimatförändringar och hållbar utveckling i NO och teknik i årskurs 4–6 med fokus på lärarnas perspektiv. Motiverat av att förstå hur skolan kan bidra till att arbeta med klimatkrisen, syftar studien till att analysera hur lärare anpassar undervisningen för att engagera elever och hantera utmaningar såsom bristande material och klimatångest. Genom kvalitativa intervjuer med fem lärare utforskas deras strategier och hur de uttrycker utmaningar med denna undervisning. Resultaten visar att lärare aktivt anpassar undervisningen genom en blandning av metoder och material, trots begränsningar i material och fortbildningsmöjligheter. Klimatångest framstår som en betydande faktor, och balansen mellan att informera om allvaret i klimatkrisen och ge hopp för framtiden ses som viktig. Studien betonar behovet av fortbildning och förbättringar i lärarutbildningen för att stödja undervisningen inom ämnet. Slutsatsen är att skolan spelar en stor roll i att förbereda eleverna för att förstå och hantera den globala klimatkrisen och för att det ska fungera behöver lärarna mer stöd i arbetet gällande material och utbildning.

No description available.