• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 236
  • 60
  • 9
  • Tagged with
  • 374
  • 374
  • 374
  • 287
  • 287
  • 71
  • 65
  • 42
  • 35
  • 27
  • 26
  • 25
  • 25
  • 25
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Hur lärs de naturorienterande ämnena ut i årskurserna 1-3? : En studie kring vilka arbetssätt och metoder grundskollärare använder i NO-undervisningen.

Karlström, Beatrice January 2017 (has links)
I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås.    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.   Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.   I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.
112

Concept Cartoons : En kvalitativ studie kring elevers och lärares upplevelse av Skolverkets material, Concept Cartoons.

Nygren, Niklas January 2017 (has links)
Denna studie handlar om det naturvetenskapliga materialet, Concept Cartoons. Materialet är publicerat av Skolverket och tanken är att det ska användas som inspirationsmaterial, diskussionsunderlag och bedömningsstöd i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever Concept Cartoons, på vilket sätt materialet kan användas som bedömningsstöd och hur lärare kan tänkas använda materialet både i undervisning och bedömning inom NO.För att studera Concept Cartoons och vad lärare och elever har att säga om arbetssättet har tre metoder använts; tre observationer, tre gruppintervjuer med fyra elever i varje, tre intervjuer med lärare och en kompletterande analys av materialet. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om materialet, samt hur det kan användas i praktiken. Genom observationer i tre klasser i årkurserna 1-3 och sedan uppföljande intervjuer med tolv elever och tre lärare samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att alla elever förutom en ville använda Concept Cartoons igen och samtliga lärarna ville gärna också börja använda materialet i sin undervisning i framtiden. Concept Cartoons stödjer eleverna i att föra en diskussion och ger dem möjligheter att uppvisa naturvetenskapliga kunskaper, men det finns begränsningar i användandet av materialet. Både observationerna och intervjuerna med lärarna påvisade att materialet fungerar bäst som ett bedömningsstöd om det används med mindre elevgrupper.
113

Läroböcker och lärarhandledningar i fysik på mellanstadiet : Läromedelsanalys av läroböcker och lärarhandledningar

Nyström, Jenny January 2017 (has links)
Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.
114

Svedjebrukets slutskede : En studie av svedjebruket och landskapet i Algustorp, Röke socken, norra Skåne, ca 1800-1900

Andersson, Kristofer January 2017 (has links)
Relativt lite forskning har de senaste årtiondena bedrivits gällande svedjebruket, i synnerhet förekomsten och utbredningen av svedjeland inom enskilda byar. Arealen svedjad mark i förhållande till arealen åkermark i byn Algustorp, Röke socken, norra Skåne utgör grunden för denna studie. Gunhild Weimarck publicerade 1953 en avhandling där arealen svedjad mark jämförs med arealen åkermark i Lönsboda, Örkened socken, nordöstra Skåne. För denna uppsats är jämförelser mellan de två byarna fundamental, det vill säga en komparativ studie där likheter och skillnader diskuteras utifrån olika parametrar. Uppsatsen ska dessutom ge ökad kännedom om svedjebrukets förekomst i fem närbelägna byar i anslutning till Algustorp, belysa svedjandets betydelse för agrarsamhället och framför allt redogöra för svedjelandens omfattning inom byn Algustorp. För att möjliggöra detta har källmaterial i form av frågelistsvar, jordeböcker och historiskt kartmaterial varit grundläggande för studien. Analyser av geografisk information i applikationen ArcMap har underlättat beräkningen av arealen svedjemark respektive åkermark i Algustorp. Resultatet visar att arealen svedjeland i Algustorp var mindre än byns åkerareal, till skillnad från Lönsboda, där svedjemarkens areal istället var större i förhållande till byns åkermark. Detta fenomen tycks bero på regionala skillnader, det vill säga olikartade markförhållanden i de olika byarna. Tillgången på odlingsbar mark framstår som mycket liten i Lönsboda. Därmed förekom större arealer svedjemark i Lönsboda till skillnad från Algustorp, där förutsättningarna för spannmålsodling till synes är mera gynnsamma. Det är med stor sannolikhet naturgivna förhållanden, främst jordartssammansättningen, som pådrivit ett större behov av att nyttja svedjebruk i Lönsboda.
115

Digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen : En kvalitativ studie om hur och varför lärare använder digitala verktyg.

Äng, Michaela January 2017 (has links)
Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.
116

Är det inne med utomhuspedagogik? : En enkätundersökning om lärares inställningar till utomhuspedagogik

Burman, Elin January 2019 (has links)
Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.
117

Hur praktiskt arbete kan inverka på årskurs 1 elevers lärande om naturvetenskapliga begrepp. : - En kvalitativ studie i grundskolans tidigare år.

Kihl, Sandra January 2019 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på om det finns några skillnader mellan elever i lågstadiets kunskapsutveckling utifrån varierade undervisningsmetoder i kemiämnet. Tidigare forskning visar på det praktiska arbetets många fördelar i samspel tillsammans med andra. Skolan behöver erbjuda en undersökande och utforskande miljö, samtidigt som eleven själv får uppleva, observera, beskriva, reflektera och jämföra världsliga ting. Det är när eleven får använda alla sina sinnen som förståelsen för naturvetenskapliga begrepp utvecklas. Dock menar tidigare forskning också på att den praktiska delen inte automatiskt leder till den teoretiska delen. Därav besitter läraren ett stort ansvar över att leda och stötta eleven att få förståelse för kopplingen mellan det praktiska görandet och uppgiftens syfte. Det har därför varit intressant att ta reda på om praktiskt arbete kan generera större förståelse och djupare kunskap för naturvetenskapliga begrepp, än om eleverna enbart få ta del av en film. Denna fråga har undersökts i en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med 20 elever. Dessa 20 elever har i enskilda intervjuer fått uttrycka sina kunskaper för utvalda naturvetenskapliga begrepp före och efter genomförd undervisning. Utifrån intervjuerna var det intressant att ta reda på samtliga elevers eventuella progression utifrån den undervisningsmetod som de erbjudits. Vidare delades eleverna in i två lika stora grupper, där den ena gruppen erbjöds praktiskt undervisning, medan den andra enbart fick se en film som bearbetade samma begrepp. De elever som erbjöds praktisk undervisning, grundades på de experiment som nämns i filmen. Som stöd att undersöka elevernas lärande utgick studien från ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. En intressant faktor som framkommit i studien är hur praktiskt arbete i samspel med andra individer kan stötta eleven att såväl tillägna sig kunskaper och förståelse, samtidigt som det också stöttar eleven att reda ut eventuella missförstånd gällande begreppen. Resultatet visar därav på att elever som undervisats praktiskt utvecklar djupare kunskaper. Dock tycks individens förutsättningar utifrån egna erfarenheter påverka hur väl förståelsen för naturvetenskapliga begrepp kan tillägnas. Då studiens resultat enbart baseras på en elevgrupp, kan resultatet inte generaliseras. Det skulle då behövts fler undersökningar med liknande undervisningsmetod, utifrån andra naturvetenskapliga begrepp, samt utifrån genus och skolor med andra inriktningar.
118

”Jordens resurser är inte oändliga, de tar slut och det gäller att vara rädd om våran jord” : - En kvalitativ intervjustudie gällande lärares användning av utomhuspedagogik angående hållbar utveckling

Hjalmarsson, Adam January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av utomhuspedagogik med avseende på hållbar utveckling i urbana miljöer med inriktning på naturvetenskap och teknik under grundskolans tidiga år. Studiens utformning var av kvalitativ karaktär med intervjuer. Inter- vjuerna gjordes med semi-strukturerade intervjufrågor för att svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av sex lärare som undervisar i grundskolans tidiga år från skolor i västra Sverige. Alla lärare förmedlar en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. De menar att de anser att det är viktigt att förmedla hållbar utveckling till eleverna eftersom det är de som är ”framtiden”. Majoriteten av lärarna i studien beskriver att de undervisar mindre utomhus nu än för tio år sedan. Dessutom, har flera av lärarna svårt att beskriva utomhusaktiviteter för att förmedla hållbar utveckling. Det finns flera olika anledningar till varför lärarna i studien inte undervisar utomhus gällande hållbar utveckling men även i andra ämnen. Anledningarna be- skrivs av lärarna som elevgrupper, stress, planering, tidsbrist och okunskap.
119

Rörelse för lärande : Vilka är lärares kunskaper om och deras förhållningssätt till fysisk aktivitet för ökad inlärning?

Gustafsson, Kajsa January 2019 (has links)
Denna studies syfte var att undersöka lärare och lärarstudenters kunskaper och uppfattningar om fysisk aktivitet för ökad inlärning. Vilka möjligheter som skolor ges till fysisk aktivitet var också ett av studiens syfte. Studien har en kvalitativ forskningsansats genom att enkäter med slutna frågor har använts tillsammans med uppföljande semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara studiens forskningsfrågor. Arton lärare har genomfört enkät via skolbesök och sex av dem har deltagit i uppföljande intervjuer. Dessutom har 246 respondenter besvarat enkäten via länk i sociala medier. Resultatet visar på att lärare och lärarstudenter har uppfattningen om att fysisk aktivitet är en viktig faktor för inlärning. Resultatet visar även att den fysiska aktiviteten har positiva bieffekter inte bara på hjärnans funktioner utan även på elevernas sociala utveckling. Respondenterna i studien är eniga om att fysisk aktivitet påverkar elevers inlärning vilket borde motivera ännu fler till att använda och utforska metoden.
120

Läromedelsbokens tillämpning i NO-undervisningen för årskurs 1–3 : – en läromedelsanalys samt webbenkät kopplad till läroplanens centrala innehåll för de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år

Johansson, Sophie January 2019 (has links)
I denna undersökning så har en läromedelsanalys samt en enkätundersökning genomförts i syfte om att studera hur väl anknutna läromedelsböcker för de naturorienterande ämnena (NO) är till den svenska läroplanen Lgr11. Två läromedelsböcker har analyserats för att undersöka hur läroplanens centrala innehåll avseende naturorienterande ämnen behandlas och om det finns någonting som har uteslutits. NO-undervisningen ska behandla ämnena fysik, kemi och biologi. Det finns däremot inga nationella riktlinjer om hur undervisningstiden i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 ska fördelas på dessa tre ämnena. Analys av hur läroplanens centrala innehåll i NO behandlas i läromedelsböcker visar att de olika rubrikerna från det centrala innehållet prioriteras olika högt. De punkter som handlar om djur och natur behandlas i mycket större grad än de övriga punkterna. Ämnet biologi får större plats i NO-undervisningen för årskurs 1–3 jämfört med ämnena kemi och fysik. De tillfrågade lärarna anser att läromedelsböcker ofta har tydliga kopplingar till läroplanen, speciellt det centrala innehållet, och att de flesta lärare ser stora fördelar i att använda sig av en läromedelsbok i sin NO-undervisning tillsammans med kompletterande material i form av filmer, experiment och liknande.

Page generated in 0.186 seconds