The semi-arid and arid Andes of South America are characterized by large areas with glacial and periglacial environments. This study focusses on the distribution of glacial and periglacial landforms in the Las Veguitas catchment, Cordillera Frontal, Argentina. A detailed geomorphological map of the Las Veguitas catchment is presented, based on high-resolution elevation data (ALOSPALSAR), satellite imagery (Landsat 8, World View 2, Google Earth), and field studies. First, a general topographical analysis is performed for the entire Las Veguitas catchment, including elevation, slope and aspect characteristics. Second, the altitudinal range of glacial features (glaciers, debris covered glaciers and thermokarst ponds on glaciers) and the altitudinal range and predominant aspect of periglacial features (active, inactive and fossil rock glaciers) are analyzed. Currently, glaciers are restricted to ≥ 4300m, but moraines are identified to elevations of c. 3200m. Active rock glaciers extend down to c. 3450m and have a more southern aspect then both inactive and fossil rock glaciers. Third, a temporal analysis has been performed of glacier and rock glacier flow using a time series of remote sensing images. Glacier flow traced by the displacement of thermokarst lake features (2006-2016) had a mean velocity of 6.66m/yr. The mean velocity of rock glaciers (1963-2017) was much lower at 0.63m/yr. Finally, the thesis discusses limitations and uncertainties in study methods and suggestions for further research activities.

Syftet med studien var att undersöka om eleverna föredrar lektioner inomhus eller utomhus samt hur de anser skogen som inlärningsplats. Vidare ville jag undersöka varför pedagogerna väljer utomhusundervisning för lärande framför inomhuslektioner. Studien har genomförts via observationer där jag observerat eleverna samt gjort intervjuer med eleverna och deras två pedagoger. Resultatet är lite tudelat där framförallt eleverna är oense. Det visar att generellt vill hälften av klassen ha utomhuspedagogik under varmare årstider såsom vår och sommar men under vinterhalvåret när kylan är mer påtaglig vill generellt halva klassen ha inomhusundervisning. Pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna får röra på sig samt att de får uppleva med sina sinnen där de får lukta, ta och se på vad eleverna får kunskaper om. Mina observationer visar på att eleverna blir mer glada och aktiva utomhus då det är mer tillåtet att prata och skratta.

Denna studie undersökte hur lärare såg på utomhuspedagogik som metod i biologi och dess för och nackdelar. Studien har också undersökt lärarnas syn på kunskapsmålen ”kropp och hälsa” och ”året runt i naturen” samt hur lärarna ser på fysisk aktivitet. Eftersom läroplanen nämner fältstudier och observationer för att uppnå kunskapsmålen i biologi kändes det aktuellt att undersöka hur lärare arbetar med utomhuspedagogik som metod i ämnet. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare genomfördes. Resultatet visade bland annat att lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrar till ett aktivt lärande samt sinnesbaserat lärande. Nackdelar och hinder med metoden ansåg lärarna kunde vara ovana elever och lärarens inställning. Även fysisk aktivitet framhölls som ett bekant begrepp som lärarna ansåg bidra till ökade färdigheter hos eleverna. De fördelar och nackdelar som lärarna framhöll kunde skilja sig mellan lärarna beroende på om de undervisade utomhus regelbundet eller inte. Detta kan betyda att erfarenhet av metoden kan vara betydande för hur lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av.

Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

Denna fallstudie handlar om att synliggöra hur tre aktiva lärare i grundskolans yngre åldrar använder sig av och upplever arbetet med digitala läromedel och appar i undervisningssyfte. Syftet är också att se hur ett av dessa läromedel är uppbyggt och står sig i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. För att lyfta fram detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med målet att få fram lärarnas egna erfarenheter och upplevelser av området.Den tidigare forskningen visar att den digitaliserade undervisningen kan ha många positiva effekter på elevernas inlärning. Men det är många faktorer som spelar in på hur framgångsrikt detta arbete blir, som till exempel vilken utrustning som finns tillgänglig inom verksamheten eller hur god digital kompetens lärarna besitter.I min studie uttrycker alla tre av de intervjuade lärarna att de har en gynnsam in-ställning till den digitaliserade undervisningen. De berättar att arbetet med digitala verktyg är något som både höjer elevernas intresse, motivation och ger dem en lust att lära, samtidigt som det är ett läromedel som är väldigt fördelaktigt att använda om de som lärare vill individanpassa undervisningen. Utöver det så påpekar de att arbetet med de digitala verktygen inte bör användas som den grundläggande ordinarie under-visningen, utan snarare fungera som ett komplement till denna. På grund av detta så använder de oftast de digitala läromedlen under de lektioner där eleverna arbetar med sina individuella utvecklingsplaner.I min studie konstaterar jag dessutom att det finns en varierad intressenivå för den digitaliserade undervisningen bland lärarna, något som gör att även deras digitala kompetens skiljer sig åt. Lärarna menar att de skulle behöva någon form av fortbildning inom området, både för att förbättra sina generella kunskaper när det gäller användningen av digitala verktyg i undervisningssyfte, samt när det gäller information om vilka olika digitala läromedel som finns tillgängliga.

In this study the volume determination which is a part of the doseplanning for patients with thyrotoxicosis was investigated. The aim was to find an accurate method to determine the active volume with single photon emission tomography (SPECT) which in several studies have shown better results than with the currently used method planar scintigraphy (PS). This was implemented on the Xeleris 3.1 by General Electric (GE) at the University Hospital of Umeå (NUS). The examination time with SPECT is required not to be significantly longer than the examination time with PS. Despite the relatively short examination time, the accuracy of the volume determination should be more accurate. This was analyzed with a true value of the volume, conducted with Monte Carlo simulations of digital anthropomorphic phantoms. It is also important that the developed method is user friendly. The study included ten patients with thyrotoxicosis from which, relative activity uptakes were measured. These uptakes were specified in 22 digital XCAT phantoms which were random sampled with respect to phantom mass. The Monte Carlo program "simulating medical imaging nuclear detectors" (simind) was used to simulate the SPECT-system. The projection images were ordered subset expectation maximization (OSEM) reconstructed and Butterworth filtered. Unfiltered images were used to compare volume calculations with filtered ones. The volume of the thyroid was segmented using threshold values applied to all voxels in the image-sets and the optimization of the thresholds was conducted by numerical calculations. The results in this study shows that the best choice of intensity threshold value is 21.1(24)% of the maximum voxel value for all phantoms. The threshold is valid for OSEM iteration number five and unfiltered image-sets. Butterworth filtered images were less suitable to use than unfiltered images when the thyroid volume was calculated with data from SPECT-simulations of phantoms.

Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.

Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.