The widespread and increasing forest degradation in the Amazon contrasts with a range of individual or collective practices developed by local agents, which have the potential to reconcile conservation and local understanding of the quality of life and economic development. The role of women among these initiatives has been overlooked or not well understood.  Therefore, methods are needed that allow their voices and understandings to be centralized. In this thesis, I make use of decolonial and process-relational approaches to do justice to women, as an invitation to a folk science, when addressing questions about their role in landscape stewardship practices in the Amazon. How can these practices contribute in an innovative way to food diversity and biodiversity conservation in the region? What are the processes that can facilitate or restrict women's individual or collective agency?    Women play a crucial role in landscape stewardship. Still, their agency is severely restricted by the ongoing neo-colonial processes, which affects socioecological spaces. However, they have been organizing themselves to overcome obstacles through their local networks. By understanding womenature and their stewardship practices of caring for the land as an indissoluble part of the forest means to understand in depth the tipping points of the Amazon, which are interconnected to the tipping points of its populations. This is a key factor to broaden our understanding of togetherness that can lead to a more equitable and fairer path towards sustainability in and for the Amazon. / A degradação florestal generalizada e crescente na Amazônia contrasta com uma gama de práticas individuais ou coletivas desenvolvidas por agentes locais, que têm o potencial de conciliar a conservação e a compreensão local sobre qualidade de vida e desenvolvimento econômico. O papel das mulheres nessas iniciativas tem sido esquecido ou não é bem compreendido. Portanto, são necessários métodos que permitam que suas vozes e entendimentos sejam centralizados. Nesta tese utilizo abordagens descoloniais e processuais-relacionais para fazer jus às mulheres, como um convite à ciência popular, ao abordar questões sobre seu papel nas práticas de manejo da paisagem na Amazônia; ou como essas práticas podem contribuir de forma inovadora para a diversidade alimentar e conservação da biodiversidade na região?; e quais são os processos que podem facilitar ou restringir a agência individual ou coletiva das mulheres? As mulheres desempenham um papel crucial na gestão da paisagem. Ainda assim, sua agência é severamente restringida pelos processos (neo)coloniais em andamento, nos quais afetam espaços socioecológicos. Porém, eles vêm se organizando para superar obstáculos por meio de suas redes locais. Entender as mulheresnatureza e suas práticas de manejo do cuidado com a terra como parte indissolúvel da floresta significa entender em profundidade os pontos de inflexão da Amazônia, que estão interligados aos pontos de inflexão de suas populações. Este é um fator chave para ampliar nosso entendimento de união que pode levar a um caminho mais equitativo e justo em direção à sustentabilidade na e para a Amazônia.

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna. Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts. Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det var någon fördel att undervisa kemi ur ett sociokulturellt perspektiv jämfört med ett pragmatiskt perspektiv samt hur eleverna upplevde inlärningen efter undervisning i de olika strategierna. I undersökningen deltog elever på en lektion om partiklars rörelse i de olika aggregationsformerna och en lektion om kolets kretslopp. Lektionerna undervisades med de två olika undervisningsperspektiven, sociokulturellt och pragmatiskt. Data samlades in med förtest, eftertest samt en enkät där eleverna fick jämföra hur de upplevde de olika strategierna. Denna undersökning kom fram till att båda perspektiven förbättrade elevernas kunskaper, samt att de olika perspektiven lämpade sig bäst under olika lektioner. Det var bra med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv när förkunskaperna inom ämnet var lägre och ur ett pragmatiskt perspektiv när eleverna hade mer förförståelse inom ämnet.

No description available.

Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitets påverkan avseende elevers skolprestationer inom momentet Kropp och Hälsa, biologi för årskurs 1-3. Examensarbetet utgår ifrån huruvida fysisk aktivitet kan stimulera kognitiva funktioner. Examensarbetet belyser faktorer i samhället som påverkar elevers lärande och behöver tas i beaktande för att lyfta elevers skolprestationer. Examensarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida ett pedagogiskt upplägg innehållande fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestationer. Syftet med framtagandet av det pedagogiska upplägget var att bidra med ett arbetsmaterial som undervisande pedagoger kan använda i undervisning för att förbättra elevers skolprestationer. Studien är ett försök till att sammanföra pedagogik med neurovetenskaplig forskning i undervisningsdesign. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsansats där urvalsgrupperna har bestått av en kontroll- och en experimentgrupp. Studiens resultat har visat ett signifikant resultat för fysisk aktivitets positiva påverkan avseende skolprestationer. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget lämpar sig väl för att användas i undervisningsdesign i syfte att förbättra elevers skolprestationer. / <p>200611 Studenten skickar en ny version av filen då det är fel i innehållsförteckningen i den nuvarande. /Karin Meyer Lundén, biblioteket</p>

Syftet med arbetet är att genomföra en undersökning som ska kartlägga vilken undervisningsstrategi utav det sociokulturella- och det pragmatiska perspektivet som lämpar sig för och gynnar elevernas kunskapsprogression bäst vid kemiundervisning. Undersökningen utfördes genom att eleverna fick delta vid ett antal undersökningslektioner. Deltagarna fick även göra ett för- och eftertest som utgjorde underlaget för elevernas kunskapsprogressioner. För att fastställa vilken undervisningsstrategi eleverna föredrog, fick de även delta vid en enkätundersökning. Undersökningens resultat är att det är svårt att finna den utav dessa strategier som lämpar sig bäst för alla kemiundervisnings-områden. Undersökningen visade att elevernas kunskapsprogressioner efter utförandet av de olika strategierna ofta berodde på elevernas förkunskaper i ämnet. Eleverna bedömde att undervisning utifrån det pragmatiska perspektivet var mer motiverande för dem, än det sociokulturella perspektivet.

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på elevers utveckling och lärande genom att använda utomhuspedagogik i naturvetenskapsämnena. Ytterligare en del att undersöka i denna studie är om utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, för att slutligen synliggöra vad det finns för möjligheter och begränsningar för lärare att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena. I bakgrundsavsnittet redogörs bland annat en beskrivning av begreppet utomhuspedagogik och vilken roll lärare har i utomhusundervisningen samt även vilken betydelse utomhusundervisningen har för elevers lärande.Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks fem lärares erfarenheter kring att arbeta med utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena i årskurserna 1–3. Resultatet av detta visade att lärarna hade goda erfarenheter samt att de strävar efter att bedriva undervisningen i naturvetenskapsämnena utomhus. Detta på grund av att lärarna ansåg att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers lärande eftersom eleverna får möjlighet att använda flera sinnen. Lärarna ansåg därmed att även utomhusundervisningen kan passa alla elever, även elever med särskilda behov, om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar samt att det finns tillgång till stödresurser. Det krävs mer tid ochplanering av lärare men lärarna ansåg att fördelarna överväger nackdelarna med att bedriva utomhusundervisning i naturvetenskapsämnena.