Denna undersökning redogör för hur väl läromedel i de naturorienterande ämnena är förankrade i det centrala innehållet samt de olika förmågorna i läroplanen för årskurs 1–3. Med fokus på två olika läroböcker i NO har en analys genomförts utifrån att ställa böckernas innehåll mot alla punkter i det centrala innehållet samt de fem olika förmågorna. Utifrån analysen har det framkommit att punkterna i det centrala innehållet förekommer i olika hög grad i respektive läromedel. När det gäller förmågorna är det endast förmågan att hantera information som är underrepresenterad i båda läromedlen. Sammanfattningsvis kan man inte lita på att något läromedel är tillräckligt förankrad i läroplanen för att kunna stå på egna ben i undervisningen. Därför finns det en möjlighet att variera mellan två eller tre böcker för att de ska komplettera varandra och skapa en så lärorik undervisning som möjligt med läroplanen som utgångspunkt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om Game Performance Evaluation Tool (GPET) kan särskilja fotbollsprestation hos spelare på junior-elit nivå. Som tillförlitlig utgångspunkt för jämförelse används en samlad subjektiv bedömning av fotbollsförmåga utifrån två oberoende erfarna och kunniga tränare. Frågeställningarna var: (1) Korrelerar den subjektiva bedömningen av fotbollsprestation med GPET-verktygets resultat? (2) Korrelerar den subjektiva bedömningen med GPET-verktygets resultat gällande spelarnas utförande, beslutsfattande och agerande utifrån taktisk kontext? Metod Studien har genom en kvantitativ ansats genomförts med blind observation vid ett tillfälle, vilket har lagrats och i efterhand kodats med GPET. Juniorelit-spelare (n=12, 17,3 ± 0,5 år), har valts ut och delats upp i två grupper av deras två tränare. (n=6) spelare, representerar enligt tränarna de som har kommit längst i sin fotbollskunskap (bra) och (n=6) spelare, representerar de som inom samma lag ansetts svagast sett till deras fotbollskunskap (sämre). Resultat Totalt har 96 minuter film kodats och analyserats. 649 aktioner har registrerats (utan boll 60,3%, med boll 26,5%, och “andra” 13,2%). 32% i taktisk kontext 1A; 65% i kontext 2A samt 3% i kontext 3A. I den totala sammanställningen, medelvärdet av poängen på alla aktioner spelarna lyckats med, nådde grupp “bra” ett resultat av 94,4 ± 3,5 medan grupp “sämre” fick medelvärde 89,7 ± 4,2. Ett oberoende t-test visade en trend mot skillnad mellan grupperna (p &lt; 0,065).   Slutsats GPET verkar kunna särskilja grupperna då resultatet visar en procentuell skillnad på samtliga kodade delar samt den totala sammanställningen vilket är resultatet av spelarnas fotbollsprestation. Verktyget verkar även vara praktiskt tillämpbart då kodningen är relativt tidseffektiv och ger möjlighet att skapa en mer samlad och objektiv bild av fotbollsspelares prestation. Studiens resultat bör tolkas kritiskt på grund av det begränsade urvalet samt det limiterade antal spelsituationer spelarna ställdes inför. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Turismen är idag en av världens största industrier, där naturturismen är en av de fortast växande. Ekoturismen faller inom naturturism och står för ansvarsfullt resande och skapandet av hållbara naturoch kulturupplevelser. Naturens Bästa är en kvalitetsmärkning som tagits fram av Svenska Ekoturismföreningen och Visit Sweden för naturarrangörer i Sverige med god kunskap om hållbar turism. En enkätundersökning gjordes med syftet att få en djupare förståelse för Naturen Bästa samt se vilket förhållande de har till de sex grundkriterierna och även undersöka samspelet mellan natur och kultur i verksamheterna. Resultatet av enkätundersökningen visar att medlemmarna helst vill bidra till naturvärden i närområdet men även kvalitet och trygghet är viktigt. Det som medlemmarna minst vill bidra till är att skydda kulturvärdena samt gynna den lokala ekonomin. För att kunna driva sin verksamhet anser medlemmarna att respektera resmålets begränsningar, naturvärden, kvalitet och trygghet, miljömedvetenhet samt upptäckarglädje, kunskap och respekt är de grundkriterierna som spelar störst roll. Kulturvärden spelar minst roll i de flesta Naturens Bästa verksamheter. Av de arrangörer som svarade på enkäten tänker alla på hur viktigt ett samspel mellan natur och kultur är och de allra flesta visar ett samspel i sina verksamheter på något vis. Att samspel får ett så positivt resultat är överraskande då alla kulturpåståenden i enkäten fått svaga resultat. Samtidigt är det arrangörer som arbetar med kultur som är de bästa på att visa ett samspel i verksamheten. Sammanfattande kan sägas att om Naturens Bästa vill utveckla samspelet mellan natur och kultur ska man göra det med hjälp av arrangörer med ett kulturintresse.

Sjöbefälsstuderande kan avbryta sin utbildning och nöja sig med en behörighet som gör att de kan segla som andrestyrman men inte mönstra upp på större fartyg. Vissa rederier har en policy att inte anställa styrmän utan sjökaptensexamen. Denna undersökning belyser hur behöriga styrmän upplever avsaknaden av en sjökaptensexamen. Undersökningen kartlägger även hur rederier bemöter dessa styrmän. Syftet med undersökningen var också att jämföra hur det skiljer sig på arbetsmarknaden mellan styrmän utan sjökaptensexamen och de med avlagd examen. Undersökningen utfördes med kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det är procentuellt fler styrmän utan sjökaptensexamen som fått en styrmanstjänst än de med avlagd sjökaptensexamen. Majoriteten av respondenterna ansåg att avsaknaden av sjökaptensexamen inte hade någon större påverkan på dem. Majoriteten av rederierna bedömer att det finns bättre meriter som kan överväga en avlagd sjökaptensexamen.

Försvarsmaktens telekrigsstödenhet (TKSE) har uppgiften att försörja Försvarsmaktens Varning- och motverkanssystem (VMS) med telekrigsbibliotek. Telekrigsbibliotek krävs för att VMS, skall fungera. Med ett gemensamt verktyg för flera VMS, kan den militära nyttan höjas. Genom att möjliggöra att flera system kan samverka vid produktionen, kan flera svaga hypoteser kan blir starkare. Dock kommer detta inte att vara enkelt på grund av den finansiering modell som Försvarsmakten arbetar med. Den som ansvarar för plattformutrustning och producerande enhet har inte alltid möjlighet att nå den optimala lösningen på grund av andra hänsynstaganden.

Among the most fundamental features shared by all organisms is the mapping of information encoded in genotypes (genetic material) to generate phenotypes (biological structures, functions, and traits). Hence, elucidating the structure of genotype-phenotype (GP) maps is important for understanding evolution and biology. While it is known that often GP maps are highly degenerate with many different genotypes adopting the same phenotype, the distribution of genotypes over phenotypes is less well studied. In this thesis we investigate the question of the distribution of genotypes over phenotypes, or put differently the distribution of neutral set sizes (NSS), where a neutral set is the collection of all genotypes in a GP map which map to the same phenotype. We focus on examining phenotypic bias in GP maps, where some phenotypes have disproportionally large NSS as compared to others. We find phenotypic bias to be ubiquitous in the broad range of GP maps that we analyse, from the genetic code up to molecular RNA to a model of neuronal connections, and hence we hypothesise bias to be a common property of GP maps. Further, we also consider the implications that this bias has for evolutionary outcomes, and we argue that bias is a significant influencing factor in determining evolutionary outcomes. Finally, we propose a method to predict a phenotype's NNS via estimating the phenotype's structural complexity, without using detailed knowledge about the specifics of the relevant GP map. We achieve this via a novel application of algorithmic information theory and especially Levin's coding theorem.

The aim of the study has been to examine how Malmö University’s teachers guide for student introduction can improve and become more useful to teachers during student introduction periods at the university. Through an online survey and semi structured interviews data has been collected and has been the foundation when addressing the three research question; 1. To what extent is the teacher’s guide used by the programme coordinators during the introduction? 2. How does the programme coordinators experience the teacher’s guide regarding availability, content and ease of use? 3. How can the teacher’s guide develop in order to improve the intercommunion between the resources teacher’s guide and teachers?The results show that at present time, the teacher’s guide is known to 67% of the responding programme coordinators (33 of 49), of which 71% have used the guide at least on one occasion. The most common use of the guide was as a checklist. Other findings where that there are room for improvements regarding how the teacher’s guide is introduced and communicated. Regarding the content only few adjustments where desired and the teacher’s guide’s ease of use was non-problematic. The study has resulted in four improvement proposals linked directly to the teacher’s guide, and an additional four improvement proposals linked to the future development of the teacher’s guide and its intercommunion with teachers. / Studiens syfte har varit att undersöka hur Malmö högskolas lärarguide för studentintroduktion kan förbättras och göras mer användbar för lärare under studentintroduktionsperioder vid högskolan. Utifrån en webbaserad surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att besvara studiens tre frågeställningar; 1. I vilken utsträckning används lärarguiden av programansvariga under studenternas introduktionstermin? 2. Hur upplever programansvariga lärarguiden i hänseende till tillgänglighet, innehåll och användarvänlighet? 3. Hur kan lärarguiden utvecklas så att samverkan mellan resurserna lärarguiden och lärare förbättras?Resultat från studiens visade att guiden i dag är känd bland för 67% av de svarande programansvariga (33 av 49), av dessa hade 71% använt guiden vid minst ett tillfälle. Det vanligaste användningsområdet för guiden var som en checklista. Studien visar även att det finns mycket utrymme för förbättring rörande hur lärarguiden förmedlas och kommuniceras ut. Gällande guidens innehåll önskades enbart några få förändringar och användarvänligheten för guiden var oproblematisk. Studien har resulterat i fyra förbättringsförslag kopplat direkt till lärarguidens utformning. Ytterligare fyra förbättringsförslag kopplat till lärarguidens framtida utveckling och samverkan med lärare har även tagits fram i studien.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och barns kommunikation utspelar sig i skogen utefter barnens självständiga utforskande. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är ”på vilka sätt samtalar barnen med pedagogerna i skogsmiljön? samt ”hur stöttar pedagogerna barnens utforskande av naturen?” Denna kvalitativa studie grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där våra analysbegrepp är språkhandling och stöttning som har använts för att förstå vårt resultat. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer samt fältanteckningar på två avdelningar ifrån två olika kommuner i södra Sverige. Våra analyser utgår ifrån en interaktionsanalys, vilket har gett oss möjligheter att förstå kommunikationen mellan pedagogerna och barnen. Resultatet i föreliggande studie visar att barn samtalar med pedagoger för att påkalla uppmärksamhet för ett naturmaterial/fenomen, dela med sig av upptäckter samt för att få utforska självständigt. Det kommer fram att pedagoger stöttar barnens utforskande av naturen genom att ställa öppna frågor, sätta sig på knä och anpassa sig efter var barnen befinner sig. Resultatet visar även att pedagoger har en tendens att mestadels stötta enskilda barn i vissa situationer, de som verbalt uttrycker sig. Konsekvenser av detta är att de barn som verbalt uttrycker sig mest är de barnet som blir mest uppmärksammat. På så sätt blir övriga barns utforskande av naturen begränsat.

Mätning av elproduktion i solcellsparker och i större installationer sker vanligtvis med separata elmätare inbyggda i respektive växelriktare eller med externa elmätare för grupper av växelriktare. I större installationer kan det även förekomma växelriktare med olika märken. Lösningar för att sammanställa elproduktionsdata från olika växelriktare och märken är ofta kostsamma, vilket har skapat behov av att sammanställa elproduktionsdata på ett effektivare sätt och med färre apparater. Utöver elproduktion finns även en stor mängd data tillgänglig i en växelriktare som kan vara användbar vid driftövervakning och utvärdering av prestanda. I samarbete mellan Karlstads universitet och Rejlers i Göteborg undersöktes möjligheten att använda en PLC (Programmable Logic Controller) för att sammanställa data från en växelriktare. Både PLC och de flesta växelriktare använder Modbus® som protokoll för att kommunicera med andra apparater. Målet med projektet var att skapa en fungerande kommunikation mellan vald PLC och växelriktare för att hämta driftdata från växelriktaren och antingen spara informationen som Rejlers IT division Embriq kan hämta eller skicka direkt till Embriq. I projektet upprättades kommunikation mellan PLC och växelriktare via Modbusprotokollet där vald PLC klarade av att hämta och sammanställa information från vald växelriktare. PLC:n hade även begränsningar som försvårade hanteringen av hämtade driftdata och sändning till Embriq. Rapporten ger förslag på hur hämtade driftdata kan hanteras i PLC:n och alternativ till säker överföring till Embriq. (Modbus® is a registered trademark of Schneider Electric, licensed to the Modbus Organization, Inc.) / Measurement of electricity production in solar parks and in larger installations is usually done with separate electricity meters built into each inverter or with external electricity meters for groups of inverters. In larger installations there may also be inverters with different brands. Solutions for compiling electricity production data from different inverters and brands are often costly, which has created the need to compile electricity production data more efficiently and with fewer devices. In addition to electricity production, a large amount of data is also available in an inverter that can be useful in operation monitoring and performance evaluation. In collaboration between Karlstad University and Rejlers in Gothenburg, the possibility of using a PLC (Programmable Logic Controller) was explored to compile data from an inverter. Both PLC and most inverters use the Modbus® protocol to communicate with other devices. The objective of the project was to create a working communication between the selected PLC and inverter to retrieve operating data from the inverter and either save the information that Rejlers IT division Embriq can retrieve or send directly to Embriq. In the project, communication was established between PLC and inverter via the Modbus protocol where the selected PLC was able to retrieve and compile information from the selected inverter. The PLC also had limitations that made it difficult to handle retrieved operating data and transmission to Embriq. The report provides suggestions on how retrieved operational data can be handled in the PLC and alternatives for secure transfer to Embriq. (Modbus® is a registered trademark of Schneider Electric, licensed to the Modbus Organization, Inc.)