Den här studien syftade till att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares ämneskompetens, deras upplevda självförmåga och vilka didaktiska val de gör i No-undervisningen, med fokus på val av arbetssätt. Detta eftersom det framkommit att nära hälften av alla elever inte ges möjlighet att arbeta med olika naturvetenskapliga arbetssätt i skolan, vilket kan bero på att lärare inte har tillräckliga ämneskunskaper och självförmåga. Forskning visar att elevers lärande gynnas av en varierad undervisning, något som är starkt sammankopplat med elevers motivation i ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetod, där fem yrkesverksamma lågstadielärare intervjuades. De resultat som framkom och den slutsatsen som kunde dras var att det finns starka kopplingar mellan lärares ämneskunskaper, deras upplevda självförmåga och vilka arbetssätt de använder sig av i No-undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om vad ämneslärare och klasslärare har för inställning till NO. Vidare innefattar studien vilka läromedel som används och hur lärarens inställning påverkar läraren till att välja ett specifikt läromedel samt vilka övriga faktorer som påverkar valet av läromedel i NO. Arbetet utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge som innefattar lärares kompetens som en kombination av ämneskunskap och ämnesdidaktik. Utifrån en studie där sex ämneslärare och klasslärare i årskurs 1-3 har intervjuats visar resultatet att det finns en varierad inställning till NO, där intresset till synes är högre hos ämneslärarna än hos klasslärare. Inställningen påverkas främst av intresse och ämneskunskap om det aktuella området. Valet av läromedel påverkas i sin tur av intresset och ämneskunskapen i samband med tid och andra resurser. I slutsatsen kommer sambandet mellan vad som läraren anser sig ha för ämneskunskapen, intresse, vad som anses som inspirerande och vad de har bäst inställning till att undervisa i att redovisas. Ovanstående delar kommer att kopplas till hur dessa i längden påverkar engagemanget för vilket läromedel man väljer att arbeta med. Det här arbetet bidrar med ökade kunskaper om hur ämneslärares och klasslärares inställning skiljer sig åt och hur det påverkar valet av läromedel i NO.

Forskning visar att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Därför är syftet med denna studie att analysera i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att få bättre kunskap om den psykiska hälsan och hur de kan påverka den. Komparativ metod har använts för att analysera tre olika tryckta läroböcker för mellanstadiet inom biologiämnet. Resultatet av studien visar att det är stor skillnad mellan det utrymme psykisk och fysisk hälsa får i de aktuella läroböckerna. Samtliga av läroböckerna gav fysisk hälsa ungefär tre gånger så mycket utrymme än vad psykisk hälsa fick. Läroplanen betonar att det är viktigt för eleverna att relatera psykisk hälsa till sömn, kost, motion, sociala relationer samt beroendeframkallande medel. Resultatet visar att dessa kopplingar görs i liten utsträckning, det är endast läroboken Utkik som sammankopplar psykisk hälsa med samtliga av dessa aspekter. I Boken om biologi och Upptäck relaterar inte psykisk hälsa samman med varken sociala relationer eller beroendeframkallande medel. Eftersom det varierar i vilken utsträckning läroböcker bearbetar psykisk hälsa kan lärares val av lärobok påverka vilken kunskap eleverna får med sig efter avslutad lektion.

Pinus Contorta was introduced to Sweden as a tree that would grow fast with a promising future, also a promise in increased production. What could not be anticipated was the common Swedish weather conditions, such as snow and wind, would have negative impact on Pinus contorta due to its instability connected to fast-growing trunk and wide crown. Those predictions were hard to estimate since these weather conditions also is common in Canada, where it has its origins. The overall damage caused by snow and wind generates an annual loss of approximately hundred million Swedish crowns (SEK), which has a great impact on the Swedish forestry economy. The awareness of the risks and damages on Pinus contorta makes it possible to both prevent and avoid these to some extent. A more detailed study has been done in the Swedish region Norrbotten, where the level of the damage on Pinus contorta was compared to the Swedish pine. The study included inventory of un-thinned stands and quantified data was collected. The conclusions indicated that the level of damage on Pinus contorta stands was more than twice the damage of the Pinus sylvestris stands. However, since Pinus contorta is relatively new in Sweden, the results regarding the future of the contorta pine are therefore insufficient. Furthermore, it is not possible to predict if the promised increase of production will ever be achieved. To achieved reliable results, further studies are suggested where both loss of profit, compared to the Pinus sylvestris stands, but also the full turnaround time of Pinus contorta are included.

Understanding the diverse values, perspectives and lived experiences of conservation practitioners can offer insight into more effective pathways to just, diverse and inclusive stewardship practices. Within the cultural dimension of stewardship, sense of place (as a source of care) has the potential to articulate the relational ties between humans, nonhumans and the environment. These interactions can help to explain how specific stewardship practices emerge in real-world contexts. Women continue to be underrepresented and marginalized in conservation arenas; particularly in contexts which are historically male-dominated, and shaped by exclusionary approaches based on ‘fortress conservation’ ideals. Through (virtual) in-depth interviews and photo-elicitation, this study explores (a) the role of place meanings in informing conservation practices in the Lowveld region, South Africa, (b) how women conservationists navigate and perform socio-spatial identities within the highly gendered, political and militarised social-ecological systems in this region, and (c) the implications of (a) and (b) on landscape-level stewardship. Findings indicate that place meanings operate as personal motivations and inform gendered performances of conservation practitioners, in turn influencing the (re)production of hegemonic narratives and practices. Participants’ photographic narratives revealed a shared ‘gravitational pull’ to the Lowveld: revered as the ‘mecca of conservation’ and the ‘epicenter of biodiversity’. This research highlights the role of women in restoring relationships and practices ‘beyond the fence’, yet shows that in order to cope and claim space participants both challenge and draw on normative femininities and masculinities. In doing so, personal approaches and priorities are shaped by (and in some cases inadvertently reproduce) hegemonic masculinities which are a barrier to more inclusive conservation practices. Critically, women conservationists question the appropriateness of ‘gender mainstreaming’ attempts, calling for empowerment and equal opportunity for women in conservation on the basis of competency and capability rather than gender.

No description available.

Studies syfte är att undersöka om en grupp elever kan höja sin förståelse och sitt intresse förde naturvetenskapliga ämnena genom att använda sig av ett rollspel. 60 elever har deltagit i undersökningen där hälften har fått prova på att spela rollspel och den andra halvan har ingått i en kontrollgrupp som erbjudits en mer traditionell undervisningsmetodik. Resultatet från studien visar att de elever som har fått spela rollspel ökade sin kunskapsnivå mer signifikant jämfört med de elever som ingick i kontrollgruppen. Anledningen till detta skulle kunna vara att rollspelsmetoden erbjuder en mer mångsidig undervisning där eleverna får ge uttryck för sina tidigare erfarenheter, kreativitet, kritiskt tänkande och samarbetsförmåga.

Perovskite solar cells (PSCs) have shown great potential for the future of solar powered energy production. They are however not completely flawless, and one of their more disadvantageous properties are their relatively slow response time. The Department of Materials Science and Engineering at Uppsala University have an interest in the ability to quickly measure the response time of PSCs for further development of optoelectronics. The purpose of this project was to provide an instrument with the ability to easily perform these measurements. The instrument was to be controlled by code from a computer which via usb connected to a microcontroller connected to the rest of the circuit. The electrical circuit was first constructed on breadboards for testing and optimisations, to later construct a circuit board which would neatly fit the entire circuit in a small space. The microcontroller was an Arduino NANO which sampled the current through the PSC at a rate of 33 kHz, which was slower than initially intended. It was however decided that the sample rate was sufficient for the application.

Syftet med denna intervjuundersökning är att se vad lärare använder sig av för estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturorienterande ämnen. Resultatet är att alla lärare tyckte att de estetiska uttrycksformerna var viktiga och att de gav eleverna nya verktyg att ta till sig undervisningen. De sociala aspekterna var tydliga i lektioner med estetiska uttrycksformer. Samt att de estetiska uttrycksformerna kan både hjälpa och stjälpa elever i undervisningen. Dock var det få av lärarna som använde sig av alla estetiska uttrycksformer i undervisningen och några av lärarna valde att delegerade bort den delen av lektionen till fritidspersonalen.  En viktig slutsats som kom fram var att lärare behöver bli bättre på att använda sig av de olika estetiska inslagen, samt att hitta sätten som fångar alla elever i undervisningen.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.