Det visade sig finnas studier om begreppsanvändning i de högre åldrarna men begränsat av studier på begreppsanvändning i lågstadiet. Därför fattades intresse till studien. Syftet med studien var att studera två lärares begrepps- och språkanvändning under fyra genomgångar i NOundervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod genom klassrumsobservationer och ljudinspelningar, dock med kvantifiering av data genom observationsprotokoll. Resultatet av studien visar att de observerade lärarna främst använder sig av vardagsspråk och hybridspråk under deras genomgångar i NO-undervisning. Det vetenskapliga språket används inte i lika stor utsträckning, men används när lärare aktivt utvecklar vidare elevers användning av begrepp. Om läraren är delaktig i de klassrumsdiskussioner som sker, används ett mer varierat språk. Detta leder till att elever får större möjligheter till förståelse för begrepp.

Denna studie syftar till att beskriva lärares tankar kring elevers lärande ochderas syn på att variera lärmiljöer i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Vilka uppfattningar har egentligen lärare omhur det påverkar elevernas inlärning att variera lärmiljöer? Tidigare forskning visar att lärare upplever att elevers kunskaper främjas av att använda sig av varierade lärmiljöer i de naturvetenskapliga ämnena.Vidare så belyser tidigare forskning att elever som får möta det teoretiskainnehållet i praktiska moment inhämtar och befäster kunskaper på ett lustfyllt sätt, när flera sinnen används. I denna studie har en flermetodsundersökning genomförts med 20 stycken lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3 och är stationerade i olika geografiska delari landet. Lärarna besvarade en enkät och resultatet är baserat på deraserfarenheter av och tankar om elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Enligt dessa lärare finns det både utmaningar och förtjänster med att bedriva utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Samtliga lärare uttrycker sammanfattningsvis att det gynnar elevers lärande att bedriva undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i varierade lärmiljöer där teori möter praktik, men att det finns utmaningar så som brist på tid, resurser och svårigheter att genomföra i elevgruppersom behöver struktur och anpassningar. Studien visar att även om detfinns utmaningar så är förtjänsterna med att bedriva utomhusundervisning märkbart fler men att utomhusundervisning trots detta inte har en central roll i undervisningen.

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

Studien baseras på att flera rapporter visar att skolämnet teknik är ett ämne som ofta hamnar i skymundan i skolundervisningen, och att det finns stora brister i elevernas teknikkunskaper. Några av orsakerna som flera rapporter beskriver är att lärarnas ämneskunskaper ibland inte är tillräckliga vilket kan bidra till att läraren inte känner sig trygg eller har självförtroendet för att undervisa i teknik. Rapporterna visar även att teknikundervisningen sällan utgår från elevernas intresse, erfarenheter eller vardag, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna inte anser att teknik är ett ämne som dom finner användbart, och att det då blir ointressant för eleverna. Syftet med denna studie var att ta reda på och jämföra om lärarens målsättning med undervisningen överensstämmer med elevernas uppfattning om vad lektionen handlar om. Svaren har analyserats med stöd av bland annat Goodlads teori som handlar om hur genomförd läroplan upplevs av eleverna. De kvalitativa metoderna, klassrumsobservationer, lärarintervjuer och elevintervjuer används för att uppfylla syftet med studien. Två lärare och sju elever, har deltagit i studiens intervjuer. Resultatet från denna studie visar att elevernas uppfattning av lektionens innehåll till viss del tycks stämma överens med lärarens målsättning. Det är viktigt att lärarna erbjuds möjlighet till utveckling inom teknikämnet då samhället idag gör en snabb utveckling inom teknik. Lärarnas ämneskunskaper behöver ständigt uppdateras så att de ligger i fas med det som eleverna upplever som intressant och användbart, vilket bidrar till att teknikundervisningen upplevs relevant för dem.

Studien är viktig för att diskutera undervisning i lågstadiet. Elever lär sig på olika sätt och skolans uppdrag är att anpassa undervisning till alla elevers olika förutsättningar. Studiens syfte är att få reda på och redovisa verksamma lågstadielärares uppfattningar och ställningstaganden kring att involvera flera sinnen (än synen och hörseln) i naturvetenskaplig undervisning. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med verksamma NO-lärare, där intervjuunderlag med förbestämda frågor och följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. De olika intervjufrågorna relateras till rapportens övergripande tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med att involvera så många sinnen som möjligt i sin undervisning? Hur påverkas elevernas ämneskunskaper, intresse och motivation när flera sinnen involveras i undervisningen? Samt vilka möjligheter och svårigheter upplever lärare när de undervisar där flera sinnen är involverade? Resultatet visar på att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med flera sinnen. Involvering av sinnen sker genom experiment inomhus och specifika ämnesområden utomhus, som till exempel vattnets former samt tematiskt arbete. Intresse och motivation hos eleverna förstärks vid arbete med sina sinnen samt kropp. Mer planering krävs dock vilket lärarna beskriver som en svårighet vidinkludering av sinnen i undervisningen. Involvering av sinnen leder äventill främjad djupinlärning.

I detta självständiga arbete har jag undersökt hur lärare i årskurs 1–3 beskriver sitt arbete med hälsofrågor för att göra eleverna medvetna om mat och motion. Fokus ligger på lärares undervisning i naturvetenskap och hälsofrågor. Tidigare forskning visar att skolan är viktig för eleverna när det handlar om att främja fysisk aktivitet. Forskare menar också att undervisningen inom skolan ska ta upp frågor om elevers hälsa utan att moralisera och istället handla om mat och motion som kroppen mår bra av. Det är även viktigt att eleverna får vara delaktig i de frågor som rör skolans måltider. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärare i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats. Resultaten visar att lärares undervisning i varierar. I vissa fall pratar lärare om mat och motion i klassrummet. Andra lärare väljer istället att låta eleverna själva reflektera över sina kostvanor. Resultatet visar även att lärare försöker lägga in någon form av rörelse i sin undervisning för att minska elevernas stillasittande. En slutsats är att alla lärare belyser vikten av mat och att det är upp till varje enskild lärare att planera sin undervisning om kost.

5th generation district heating and cooling is a novel approach to district heating and cooling networks. Instead of a centralized energy supply, the technology relies on multiple building-level energy centers, equipped with heat pumps and chillers. The energy centers are connected to a low-temperature district energy network which allows for energy exchange by rejecting the waste heat and coolth produced by the chillers and heat pumps. A growing interest in 5th generation district heating and cooling has spurred new research on the topic but there are still many unanswered questions regarding the viability of the concept, both from a technical and economical perspective. This thesis aims to increase the understanding of these types of networks by creating a simple model that can be used to evaluate the performance of a potential 5th generation district heating and cooling network, based primarily on the hourly heating and cooling demand of different building types. The model was implemented on 2 theoretical building clusters located in Bristol, UK. Cluster 1 was made up of offices, retail establishments, and hotels while cluster 2 consisted of residential buildings, hospitals, and data centers. The network was modelled after a 2-pipe closed loop system. Cluster 2 was able to limit the ratio of external heat and coolth addition to the system to 30% while cluster 1 required 53%. The low-temperature network enabled the connected heat pumps to reach a seasonal coefficient of performance of 3.4 for both clusters. The cooling equipment (free cooling heat exchanger and chiller) managed to reach a seasonal coefficient of performance of 17 in the case of cluster 1 and 18.2 for cluster 2. Distribution losses in the network amounted to about 3.2% for the warm pipe while the cold pipe gained 1.4% of coolth from the ambient. The results of the simulations indicate that the seasonality of the heating and cooling demand is one of the main factors to account for when designing a 5th generation district heating and cooling network. Highly seasonal heating and cooling demands lead to less possibilities for energy exchange on the network and will thus require more energy addition or increased energy storage capacity. The findings of this thesis seem to suggest that the advantages of 5th generation district heating and cooling networks are highly dependent on the demand profile of the connected buildings. Future research should aim to establish under what conditions these networks are economically viable. This will depend on several factors but arguably the most important ones are the amount of energy required to balance the network, cost of decentralized substations, and availability of cheap low-temperature heat and seasonal storage.

No description available.

The human voice is a product of an intricate biophysical system. The complexity of this system enables a rich variety of possible sounds, but at the same time poses great challenges for quantitative voice analysis. For example, the vocal folds can vibrate in several different ways, leading to variations in the acoustic output. Because the vocal folds are relatively inaccessible, such variations are often difficult to account for. This work proposes a novel method for extracting non-invasively information on the vibratory state of the human vocal folds. Such information is important for creating a more complete voice analysis scheme. Invasive methods are undesirable because they often disturb the subjects and/or the studied phenomena, and they are also impractical in terms of accessibility and cost. A useful frame of reference for voice analysis is the Voice Range Profile (VRP). The 3 dimensional form of the VRP can be used to depict any phonatory metric over the 2 dimensional plane defined by the fundamental frequency of phonation (x-axis) and the sound pressure level (y-axis). The primary goal of this work was to incorporate information on the vibratory state of the vocal folds into the Voice Range Profile (e.g., as a color change). For this purpose, a novel method of analysis of the electroglottogram (EGG) was developed, using techniques from machine learning (clustering) and nonlinear time series analysis (sample entropy estimation). The analysis makes no prior assumptions on the nature of the EGG signal and does not rely on its absolute amplitude or frequency. Unlike time-domain methods, which typically define thresholds for quantifying EGG cycle metrics, the proposed method uses information from the entire cycle of each period. The analysis was applied in a variety of experimental conditions (constant vowel with different vibratory states, constant vibratory state and different vowels, constant vowel and vibratory state with varying lung volume) and the magnitude of effect on the EGG short-term spectrum was estimated for each of these conditions. It was found that the short-term spectrum of the EGG signal sufficed to discriminate between different phonatory configurations, such as modal and falsetto voice. It was found also that even supposedly purely articulatory changes could be traced in the spectrum of the EGG signal. Finally, possible pedagogical and clinical applications of the method are discussed. / <p>QC 20140609</p> / FonaDyn

Flera olika arter I Sverige kan ge skador på skogen på olika vis. Där hjortviltet är en stor skadegörare på framförallt yngre tallplanteringar. Varje år kommer Skogsstyrelsen ut med information om beteskadenivåerna i landet i form av en älgbetesinventeringsrapport (ÄBIN). Skogsstyrelsen uppmanar varje år till att det ska skjutas mer älg för att få ner skadenivåerna till 5 % som är det nationella målet. Betesskador på tallplantor i tidig ålder medför en tillväxtförlust och nedklassning av framtida virke vilket påverkar den ekonomiska aspekten. Av alla olika betesskador så står toppskottsbetet för ca 75 % av skadorna, där en åtgärd för att minska betesskador är att använda viltskyddsmedel på plantorna. Syften med studien var att undersöka om det var effektivt att använda viltskyddsmedel för att minska toppskottsskador på tallplantorna, samt att undersöka om mängden RASE i bestånden hade någon påverkan på skadenivåerna på tallplantorna. Studien genomfördes som ett fältexperiment där 4 bestånd på två olika geografiska platser i norra Dalsland inventerades. På varje plats så inventerades två olika bestånd av tall med medelhöjden 1-4 meter, där ett bestånd var behandlat med viltskyddsmedel och det andra inte. Skadenivåerna mättes i 2,82 m2 stora cirkelprovytor med ett provyteförband på 60 m. provytorna lades ut objektivt i ett rutnät på analoga kartor innan inventeringen. I varje provyta så mättes stamantal, andel RASE stammar och antal toppskottsskadade tallplantor.  Resultaten visade en signifikant skillnad mellan tallbestånden, där de viltskyddsbehandlade plantorna var mindre betade på båda de olika områdena i norra Dalsland. RASE plantor hittades endast på det ena området, och där var den totala skadefrekvensen högre på tallplantorna både på de behandlade och obehandlade plantorna.  En slutsats i studien är att viltskyddsmedel har god effekt för att skydda yngre tallplantor från att bli toppsskottsskadade av hjortviltet. Men också att andelen RASE plantor i tallbestånden inte verkade ha en minskad effekt på toppskottsskadorna på tallen, det såg snarare ut som att skadorna ökade när RASE andelen var högre. Det skulle eventuellt kunna innebära att fodertillgången är för låg till storleken på hjortviltstammen i landskapet.