Med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll undersöktes lärares användning och komplettering av läroboken i undervisningen. Fem svarade på en enkät kring deras användning av läroboken. Enkäterna sammanställdes i stapeldiagram och textform. Undersökningen visade att läroboken användes för olika typer av läsning, instuderingsfrågor, bilder, idébank och läsa på för egen del. Läroboken kompletterades genom att skapa eget/ta del av andra pedagogers material, utomhuspedagogik, NTA, filmer, andra läroböcker samt arbetsblad från andra läromedel. Läroboksanvändandet skiljde mellan lärarna och de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet. Inom exempelvis året runt i naturen användes läroboken mest och kompletterades minst. Material och ämenen i vår omgivning var kunkspasområdet där flest av lärarna använde läroboken lika mycket. Kraft och rörelse samt berättelser om natur och naturvetenskap är kunskapsområdena som hade störst spridning på lärobokens användning i undervisningen. Det visade sig att flera av lärarna använde läroboken i lika stor utsträckning för planering och undervisning i de olika kunskapsområdena. Läroboken har en plats i lärarnas bokhylla och används flexibelt tillsammans med andra kompletterande läromedel.

Arbetets syfte är att undersöka de didaktiska val lärare på fyra skolor i Sverige gör vid planering och genomförandet av teknikundervisningen. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som ansvarar för teknikundervisningen i respektive årskurs. I resultatet framkom det att lärarna bedriver teknikundervisningen på liknande sätt samt att deras upplevelser av det praktiska arbetet är samstämmiga. Resultatet pekar på att lärarna utgår från läroplanen och elevernas vardag när de planerar och genomför teknikundervisningen att samt lärarna behöver tillgång till mer material och personalresurser för att främja utvecklingen av teknikundervisningen.

Studien handlar om att öka elevers begreppsförståelse i biologi inom kropp och hälsa. I undersökningen medverkade elever från årskurs ett i en mellansvensk skola. Eleverna deltog i en hälsostig och utförde några olika aktivitetsuppdrag. Hälsostigen innefattade fyra undervisningstillfällen. Undervisningen var uppbyggd av stationer som behandlade ämnesinnehåll inom kunskapsmål för kropp och hälsa från läroplanen för årskurs ett till tre. För att mäta elevernas begreppsförståelse, har jag använt mig av dels kvantitativa diagnostiska tester, dels av kvalitativa intervjuer med eleverna. Detta examensarbete med användande av hälsostigen visade en signifikant ökning av elevers begreppsförståelse. Ett genomgående tema som diskuteras och som lyfts fram i studien och som kan förklara varför eleverna ökat sin begreppsförståelse, är betydelsen av ett undersökande arbetssätt, användande av olika representationer, att språk och kommunikation är mycket viktiga, samt elevernas stora engagemang. Alla dessa faktorer anses vara avgörande till att eleverna ökat sin begreppsförståelse inom kropp och hälsa.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Examensarbetet inriktar sig mot fysisk aktivitet och hur pedagoger i årskurserna 1-3 implementerar rörelse i sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur pedagoger arbetar med fysisk aktivitet samt hur en lektionsplanering skulle kunna utformas för att införa mer daglig fysisk aktivitet i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer och femton enkätundersökningar ligger till grund. Det insamlade materialet analyserades både av kvalitativa och kvantitativ analysmetoder för att kunna presentera resultatet. Resultatet visar att pedagoger ser fördelar med att implementera fysisk aktivitet men att det uppstår hinder då det finns för få tillgängliga lektionsmaterial. Utifrån resultatet har en lektionsplanering utformats för att främja fysisk aktivitet i åldrarna 1-3. Lektionsplaneringen har utgått från pedagogerna där ett klassrum och elevperspektiv bör tas i beaktning. Slutsatsen som kan tolkas av resultatet är att pedagoger har en positiv inställning till fysisk aktivitet men att det finns för få lektionsmaterial med fysisk aktivitet inom årskurserna 1-3.

Denna studie syftar till att undersöka vad lärare själva anser att de har för beredskap och behov för att kunna bedriva undervisning om sex och samlevnad som är relevant utifrån de kulturella och sociala omständigheter som elever omges av idag. Vidare syftar den till att belysa lärares beredskap inför att undervisa i sex och samlevnad, vilka förutsättningar som bidrar till en trygg undervisningssituation samt hur lärare fördelar undervisningstiden mellan de biologiska respektive samlevnadsdelarna som ingår i undervisningen. Tidigare forskning har visat att lärarnas utbildning inom området ofta är bristfällig, samt att undervisningen inte alltid möter elevernas behov. För att uppnå studiens syften har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer med fem behöriga mellanstadielärare har genomförts för att samla in data. Resultatet visar att lärarna inte anser sig ha fått de kunskaper som krävs genom sin lärarutbildning, något som kompenserats med erfarenhet och fortbildning. Resultatet visar även att de intervjuade lärarna idag lägger mer tid på biologidelen även om det framkommer visioner om att samlevnadsbiten ska få ta mer tid i anspråk. En slutsats är att lärare behöver bättre utbildning och kompetensutveckling på området för att kunna skapa bättre förutsättningar för en rättmätig sex- och samlevnadsundervisning, för såväl lärare som elever

Tidigare forskning visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena ofta sjunker i den senare delen av grundskolan. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för kemiämnet hos en elevgrupp bestående av sjätteklassare. Studien undersökte vad eleverna föredrar för arbetssätt och metoder inom undervisningen samt vilken inverkan elevernas inställning har på deras prestation i ämnet. För att uppnå studiens syfte genomfördes en enkätundersökning samt uppföljande elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes i två fokusgrupper, en grupp som presterade över C-nivå och den andra under C-nivå. Syftet med intervjuerna var att få en djupare kunskap om elevernas inställning för ämnet genom att ta del av deras resonemang kring enkätsvaren. Resultaten visar att elever som presterar över C-nivå också har ett större intresse för ämnet, vilket kan kopplas till elevernas svar som visar att de i framtiden tror sig ha användning för sina kunskaper i kemi. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar lärarens genomgångar och diskussioner med andra i undervisningssammanhang, vilket kan ha att göra med att de befäster kunskapen lättare då de får förståelse för teorins betydelse innan praktiska moment.

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran om hur pedagoger uppfattar och arbetar med området kropp och hälsa i de tidigare skolåren. Syftet är att kartlägga hur pedagoger i årskurs 1–3 arbetar med de naturorienterande ämnena inom området kropp och hälsa, och hur de arbetar för att öka elevers förståelse kring hälsan, så som fysisk aktivitet, kost och sömn. Där inkluderas även fysiska aktivitetspauser. Arbetet är en intervjustudie som utgår från en kvalitativ metod och en fenomenografisk teori i analysen. Urvalet av respondenter är fyra pedagoger som undervisar i biologi i lågstadiet. Slutsatsen är att kropp och hälsa är ett roligt ämne för eleverna att arbeta med, på grund av all den praktiska undervisningen. Det upplevs även som ett tacksamt ämne att arbeta med som pedagog. Respondenterna arbetar på liknande vis, vilket tar grund i Lgr11 (Skolverket, 2018). Resultatet visar även att trots att forskning visar på enbart fördelar med fysiska aktivitetspauser, så förekommer dessa knappt i undervisningen, och om de relateras till något lärande överhuvudtaget, så är det till ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förmedlar vikten av daglig motion till dagens mer stillasittande elever. Skolan har och har haft sedan en lång tid tillbaka ett ansvar i att ge eleverna kunskap om hälsa, vad hälsa är och hur eleverna själva kan ta beslut som påverkar deras hälsa positivt. Det digitala samhället utvecklas och många hem har flera skärmar som upptar mycket tid av barnen, tid som förut kanske spenderades på en fotbollsplan eller genom lek och rörelser. Därav väcktes min nyfikenhet till hur lärarna förmedlar vikten av hälsa och rörelse till eleverna och om det använder sig av rörelsepauser för att bryta stillasittande arbete i skolan och införa mer fysisk aktivitet. Tidigare forskning tydliggör att syftet med att undervisa om hälsa i skolan är för att ge eleverna en kunskap om vad hälsa är och hur de kan göra medvetna val som påverkar deras hälsa positivt. Tidigare forskning visar också positiva effekter av fysisk aktivitet och ökad skolprestation. Det här är en kvantitativ studie med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Insamling av data har skett genom enkäter som skickats ut digitalt vilket har gett studien en spridning. Resultatet visar att en stor andel deltagarna använder sig av rörelsepauser frekvent i sin undervisning. Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna använder sig av fysisk aktivitet i sin undervisning om hälsa och motion.