Syftet med denna intervjuundersökning är att se vad lärare använder sig av för estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturorienterande ämnen. Resultatet är att alla lärare tyckte att de estetiska uttrycksformerna var viktiga och att de gav eleverna nya verktyg att ta till sig undervisningen. De sociala aspekterna var tydliga i lektioner med estetiska uttrycksformer. Samt att de estetiska uttrycksformerna kan både hjälpa och stjälpa elever i undervisningen. Dock var det få av lärarna som använde sig av alla estetiska uttrycksformer i undervisningen och några av lärarna valde att delegerade bort den delen av lektionen till fritidspersonalen.  En viktig slutsats som kom fram var att lärare behöver bli bättre på att använda sig av de olika estetiska inslagen, samt att hitta sätten som fångar alla elever i undervisningen.

Syftet med denna studie var att synliggöra grundskoleelevers konvergenta lärande om bin och hur vi kan hjälpa dem, samt det divergenta lärande genom estetiska lärprocesser med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Tio elever i årskurs 3 i en förortsskola till Stockholm deltog i studien. Metoderna som användes var av kvalitativ karaktär då eleverna observerades i ett projekt om bin samt fick utföra ett förtest innan projektet och ett eftertest efter projektet. Samtliga elever intervjuades efter testerna. Resultaten visade att samtliga elever uppnådde de konvergenta målen, som var bland annat att eleverna skulle få kunskaper om pollinering och hur vi människor kan värna om bina. Elevernas divergenta lärande som synliggjordes såg olika ut men samtliga elever hade en positiv attitydförändring om bin efter projektet. Genom att arbeta både teoretiskt och praktiskt med utomhuspedagogik kunde lärandet om bin och hur vi kan hjälpa dem utvecklas samtidigt som oförutsedda förmågor utvecklades genom estetiska lärprocesser.

Det valda temat för detta examensarbete berör hur sex lågstadielärares attityd till naturvetenskap påverkar det ämnesspecifika språkandet i deras NO-undervisning. Detta är av intresse eftersom Ulvsand (2015) hävdar att en klass som arbetat med ett ämnesspecifikt språkande med frekvent begreppsanvändning är mer förberedda för vidare studier än en klass som enbart arbetat med vardagsspråkande. Studien syftar till att undersöka hur lärares attityder till de naturorienterande ämnena påverkar begreppsanvändningen i NO-undervisningen samt hur lärarna uppfattar att deras attityder till de naturorienterande ämnena speglar sig i elevernas motivation till densamme. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, transkribering samt kategorisering av mina resultat. Arbetet utgår ifrån fenomenografisk teori och fokuserar på fenomenet NO-undervisning, studien utgår även ifrån hur lärare erfarar och uppfattar de naturorienterande ämnena vilket stämmer in på fenomenografins beskrivning (Marton och Booth, 2000). Resultatet visar en hög korrelation mellan upplevd självförmåga och goda ämneskunskaper, även en låg upplevd tillit till sin egen förmåga ledde till låga ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsrikt klassrum och låga ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsfattigare klassrum.

Sammanfattning Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet Bakgrund: Att vara ny på arbetsplatsen kan vara en utmaning för många yrkesgrupper inom vården bland annat nyexaminerade röntgensjuksköterskor.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet på deras första arbetsplats. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktivt ansats. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med fyra nyexaminerade röntgensjuksköterskor på tre olika sjukhus. Dataanalysen gjordes med manifestinnehållsanalys. Resultat: Som resultat av dataanalysen formulerades fyra huvudkategorier: (I) Mötet med patienter; (II) Arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter; (III) Samarbete med olika yrkesgrupper; (IV) En bra start i arbetslivet.  Slutsats: Respondenternas svar varierade gällande övergången till arbetslivet men något som alla respondenter var eniga om var att de inte hade individuellt anpassat schema och att det inte fanns tid för egen utveckling.  Nyckelord: Introduktion, nyexaminerad, röntgensjuksköterska, upplevelse, övergång. / Abstract Newly graduated radiographers` experience of the transition to working life. Background: Being new to the workplace can be a challenge for many professional groups in healthcare, including newly graduated radiographers.  Purpose: The purpose of this study was to illustrate newly graduated radiographers’ experience of the transition at their first workplace. Design: A qualitative interview study with a inductive approach. Methods: Semi-structured individual interviews were conducted with four newly graduated radiographers at three different hospitals. The data analysis was done with manifest content analysis. Results: Four main categories were formulated, as a result of the data analysis. (I) The meeting with patients, (II) work environment and developing opportunities, (III) teamwork with various professional groups (IV) A good start in working life. Conclusion: The respondents' answers varied regarding the transition to working life, but something that all respondents agreed on was that they did not have an individually adapted schedule and that there was no time for professional development. Keywords: Experience, introduction, newly graduated, radiographer, transition.

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.

Tidigare forskning visar att det är viktigt att man tillsammans på en skola definierar begreppet hållbar utveckling, då detta begrepp inte tydligt definieras i läroplanen (Lgr 11). Förenta Nationerna definierar hållbar utveckling som bestående av tre likvärdiga dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Studien, som är en del i ett samverkandsprojekt mellan den deltagande skolan och Mittuniversitet, har som sitt huvudsakliga syfte att, via lärarintervjuer och elevenkäter, undersöka hur lärare på en skola definierar begreppet hållbar utveckling och planerar sin undervisning utifrån detta. Resultatet visar att man inte gjort någon gemensam definition av begreppet hållbar utveckling och att undervisningen tydligt riktar sig mot den ekologiska dimensionen av begreppet. Samtidigt som skolan lever upp till övriga aspekter av lärande för hållbar utveckling, som demokrati och elevinflytande, talar detta för vikten av att ha en gemensam tolkning av begreppet samt en progressiv, ämnesövergripande planering för att väva in samtliga dimensioner i undervisningen.

I denna undersökning har ämnesinnehållet i kemiläroböcker för årskurs 4–6 analyserats för att synliggöra om det fortfarande överensstämmer med det nya centrala innehållet i Lgr 22 som blir aktuellt hösten 2022. Då det sker en förändring i det centrala innehållet kommer undersökningen fokusera och ta reda på om ämnesinnehållet fortfarande är aktuellt eller inte. Tidigare forskning har visat på att läroboken har en stor central del i att förmedla fakta i kemiundervisningen. Tidigare forskning visar också att många lärare förlitar sig på läroböckerna när de planerar sina lektioner och att de uppfyller läroplanens mål, innehåll och principer. De läroböcker som har analyserats i undersökningen är Fysik och kemi Grundbok, Boken om fysik och kemi och FyKe: fysik, kemi 4–6. Böckernas ämnesinnehåll har analyserats och kategoriserats utifrån Lgr 11 och Lgr 22 centrala innehåll med hjälp av en analysmall som grundar sig i läroplansteorins formulerings- och transformeringsarena. Resultatet visar på att en del ämnesinnehåll inte stämmer överens med det nya centrala innehållet, men resultatet visar även att en del ämnesinnehåll inte heller stämmer överens med det centrala innehållet i nuvarande läroplanen Lgr 11. Detta visar på att vikten av att granska den nya läroplanen för att få kunskap om eventuella förändringar, men även granska läroböckerna som används i undervisningen så att man som lärare har koll på om läroboken följer den läroplan som är aktuell.

Rapporter, utredningar och forskning visar att läromedel som används i undervisningen i grundskolan idag är förlegade, samtidigt finns inte ekonomi att köpa in nytt. Idag är det inte kvaliteten som avgör valet av läroböcker. I brist på tid förlitar sig istället lärare på marknadsföring och rykten gällande vilka läroböcker som köps in och används. Inom de naturorienterande ämnena prioriteras enligt tidigare studier läroböcker så högt att det är läroböckerna som sätter villkoren för vad som sker i undervisningen istället för läro- och kursplaner. Hösten 2022 träder en ny läroplan (Lgr22) i kraft, vilket också innebär nya kursplaner. I denna studie jämförs innehållet i tre olika befintliga läroböcker för årskurs fyra med det centrala innehållet för årskurs 4–6 i de kommande kursplanerna för biologi, fysik och kemi. Läroböckernas ämnesinnehåll har analyserats utifrån de långsiktiga mål som avslutar respektive kursplans syftestext, då det är syfte och centralt innehåll som tillsammans beskriver vad eleverna ska lära sig. Då eleverna ska ges möjlighet till en progression i sin kunskapsutveckling genom hela grundskolan, kan det vara en fördel att redan i årskurs 4 få möta större delar av det centrala innehållet som gäller för årskurs 4–6. Resultatet visar att ingen av de analyserade läroböckerna bearbetar hela det centrala innehållet. Dock får eleverna möta större delar av det centrala innehållet inom respektive ämne redan i årskurs 4. Dessutom får eleverna möta ungefär samma innehåll oavsett lärobok, vilket innebär att eleverna har med sig ekvivalenta förkunskaper även om läroboken byts ut.

Fokuset i examensarbetet ligger på fysisk aktivitet i årskurserna 1 och 3 och hur lärare arbetar för att öka den fysiska aktiviteten med hjälp av rörelsepauser i sin undervisning och elevers upplevelse. Urvalsgruppen består av verksamma lärare och elever i årskurserna 1 och 3. Studien genomförs med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurserna arbetar med fysisk aktivitet i undervisningen utöver den schemalagda idrotten, deras upplevelser kring fysisk aktivitet och elevernas upplevelser. Studien visar att lärarna arbetar med rörelsepauser i sin undervisning i klassrummet och att de är positiva till rörelsepauser. Mängden rörelsepauser i deras olika klassrum varierade. Studien visar att lärarna som undervisar i årskurs 1 jobbar med rörelsepauser på liknande sätt och att lärarna som undervisar i årskurs 3 jobbar på liknande sätt. Studien visar att lärarna upplevde vissa hinder med att utföra rörelsepauser i undervisningen. Studien visar vidare att majoriteten av eleverna som blev intervjuade uppskattade rörelsepauserna och upplevde att de gjorde skillnad på deras skolprestation.

Förorenat sediment är ett miljöproblem i Sverige. Detta sediment kan innehålla giftiga tungmetaller såsom Cu, Pb och Zn som kan skada människor och djur. Antropogena aktiviteter som industriutsläpp, jordbruk och felaktig hantering av avloppssystem är en betydande anledning till att detta förorenat sediment finns. Om förorenat sediment inte hanteras eller saneras på rätt sätt kan det leda till allvarliga miljöproblem och kan det dessutom maximera risken för spridning av föroreningar. Sanering av förorenat sediment kan utföras på många olika sätt, exempelvis uppgrävning, in situ behandling, kapsling, fysisk behandling eller fytoremediering. Fytoremediering är en hållbar miljöteknik som använder växter för att ta bort vissa föroreningar såsom tungmetaller från luft, vatten och mark och den är den metod som utforskas i den här studien med hjälp av energibioväxten Salix spp.   Syftet med den här studien är att bestämma möjligheten att använda bioenergiväxten Salix spp. i fytoremedieringstekniken för att utföra en hållbar sanering av förorenat muddrat sediment i Oskarshamn. I denna studie så användes 6 stycken proväxter Salix spp. varav 3 stycken provväxter i förorenade sediment och 3 stycken kontrollerade provväxter. Med hjälp av färsk-torrvikt, ”Net ackumuleringsfaktor”, ”Transferfaktor” och relevanta statistiska tester så har det visat sig att förorenat sediment kan spela en roll i en ökad biomassproduktion. Det har visat sig också att bioenergiväxten Salix spp. kan vara effektiv att sanera förorenat sediment som är muddrat från förorenade områden.