Försvarets materielverk (FMV) står inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjänsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). Då det inte finns någon entydig definition för vad försvarslogistik är så har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sådan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamått för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan användas för att påvisa om försvarslogistiken är effektiv eller inte.   För att skapa en definition, så undersöktes först vad teorin säger om tillvägagångssättet för uppbyggandet av definitioner. Därefter gjordes en större litteratursökning för att se hur och vad andra organisationer, verksamheter och teorier avser med försvarslogistik och använder termen försvarslogistik till. Den metod för definition som bedömts mest lämpad är den s.k. Förbättringsmetoden, vilken med litteratursökningen som underlag har används för att skapa ett definitionsförslag.   Sedan har en procedur skapas som identifierar, för försvarslogistik, relevanta KPI. Det utfördes genom att först genomföra en litteratursökning avseende vilka logistiska mått som finns, därefter för att besvara frågan vad KPI är och hur de används. De logistiska måtten, tillsammans med mått framtagna och härledda från definitionen, bildar en "bruttolista" med möjliga Performance Indicators (PI).   Vid utformandet av proceduren uppenbarade det sig att det inte gick att skapa en generisk metod, för alla möjliga försvarslogistiska system. Därför föreslogs ett vidare arbete som innebär att kategorisera system med liknande egenskaper i olika systemtyper. Med förslagsvis en totalkostnadsanalys och annan empirisk erfarenhet som grund kan PI för varje systemtyp väljas, för att på så sätt skapa "nettolistor" av generiska KPI för varje systemtyp. Är systemägaren intresserad av att ytterligare gallra bland dessa generiska KPI, så har ett frågebatteri skapats som sållar på basis av vad som är intressant att mäta. / The Swedish Defence Materiel (Försvarets Materielverk -FMV) faces a major redirection of its activities with an associated with reorganization. The new business is to deliver Defense Logistics Services to the Swedish Armed Forces (Försvarsmakten - FM). There is no existing Swedish definition for the term Defense Logistics. One purpose of this study has been to provide a proposed definition. FMV also requires a procedure for identifying relevant measurements, Key Performance Indicators (KPI), for arbitrary defense logistics systems, which can indicate whether the Defense Logistics Services delivered are effective or not.   In order to create a definition, the first step in this study is has been to examine what the theory says about methods for crafting definitions. There implied a need for a large literature review, with the purpose of identifying how and what other organizations, business and theories relate to and how they use the term of Defense Logistics. The information from the literature review was used as inspirational input when applying the improvements method, which is one of the methods available when crafting definitions.   The second purpose of this study has been to develop a procedure for identifying KPI:s related to Defense Logistics. This was also solved by a large literature review that identified existing logistical measurements and explained what KPI:s are and how they are used. The above logistical measurements together with measurements developed and derived from the definition were used to form a "comprehensive list" of possible Performance Indicators (PI).   During the design of the procedure it was recognized that it was not feasible to create a generic method for every possible defense logistic system. It was therefore proposed, as future work is, to categorize systems with similar characteristics into system types. With e.g. total cost analysis and other empirical experience as a basis, KPI can be chosen for each system type and thereby forming "net lists" for each generic system type. If the part interested in measuring a defense logistics service is interested in further narrowing the "net list" of KPI, a couple of questions are provided to assist in this, based on the concerns of the interest party.

Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

De senaste 50 åren har intensifieringen av jordbruket ökat i takt med maskinernas framfart. Detta på bekostnad av att livsviktiga biotoper för djur och växter försvunnit, då åkerlandskapet blivit allt mer homogent. Skogen och jordbrukslandskapet är två av de artrikaste landskapstyperna och utgör idag störst hot för Sveriges rödlistade arter. Undersökningsområdet ligger i nordvästra Skånes åkerlandskap och uppsatsen behandlar jordbruksmarkens öppna fält och dess utveckling. Uppsatsen belyser även skillnader mellan små- och medelstora jordbruk jämfört med storjordbruk i ett område bestående av Fleninge, Kropp, Holk och Rosendal, belägna i nordöstra Helsingborgs kommun. Undersökningsområdet är intressant för att studera olika markägares förhållningssätt till jordbruksmarken. En GIS-analys över områdets landskapsutveckling av öppna fält, trädrader och habitatöar presenteras för åren 1947, 1965 och 2017. Analysen visar att medelstorleken på de öppna fälten, betesmarken och åkermarken i båda undersökningsområdena har mer än fördubblats på 70 år, med störst förändring på storjordbruket. Det syns även tydligt att antalet fält successivt minskat med åren då 197 fält har försvunnit på de små- och medelstora jordbruken samtidigt som 69 försvunnit i storjordbruksområdet. En genomsnittlig minskning av trädrader, med cirka 129 meter per år, sker på det små- och medelstora jordbruket, där minskningen är störst. Habitatöarna går från att ha varit vanligare inom storjordbruket till att merparten försvinner under undersökningsperiodens senare del. På det små- och medelstora jordbruket ökar antalet habitatöar även om en stor andel habitatöar avlägsnas, så tillkommer många. År 2017 finns totalt 99 habitatöar i undersökningsområdet, vilket innebär en minskning med cirka 0,4 habitatöar per år. Habitatöarna har dock varit svåra att analysera, detta ser dock ut att hänga samman med att glesa typer av trädrader tillkommer där, vilka enligt gängse kategoriseringskriterier inte räknas till trädrader utan blir individuella habitatöar. Denna utveckling har troligen en negativ inverkan på den biologiska mångfalden i området. Då minskning av habitat och biotoper är ett av de största hoten för biodiversiteten och arters utrotning är det grundläggande att jordbruket istället bidrar till bevarande av arter för en hållbar framtid.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

The present thesis explored ethological and geographical approaches for the investigation of vector-borne parasites. In the first part, the role of associative learning on vector preferences for hosts was investigated through a comprehensive series of behavioural experiments using the vector of dengue and yellow fever diseases, the mosquito Aedes aegypti. To this end, the possibility that the mosquitoes were able to associate unconditional stimuli with particular odours and visual patterns to which they were responsive was explored, but no evidence supporting the hypothesis that associative learning abilities are present in adults of this species was found. A critical review of the literature on learning in mosquitoes conducted afterward allowed the reinterpretation of findings in the field, narrowing the scope of evidence suggesting the existence of these cognitive abilities in some species. In the second part of the thesis, the distribution and evolution of mosquito-borne viruses was investigated with the use of geo-coded environmental data and spatial statistics. Initially, the eco-climates associated with the distribution of Japanese encephalitis virus were described and modelled, allowing the production of a worldwide predictive map defining the probability of each region to develop this disease in the future. Predominating amongst those areas shown to be under high risk were the equatorial regions of South America and Africa. The methodology used to infer such patterns – non-linear discriminant analysis – was subsequently explored with a number of simulations. Overall, differences in the choice of parameters required for the analysis were shown to lead to differences in the final outputs produced, basically in those cases where the environmental range for which predictions are generated is not rigorously limited. Finally, eco-climate surrogates for the evolution of the Japanese encephalitis serocomplex were investigated, but the current environmental distances between the viruses did not seem to be associated with the events leading to their speciation.

Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

Ett konvent för frimärkssamlare kommer äga rum i Stockholm år 2019 där internationella besökare kommer närvara. Studier visar att konventindustrin möjliggör ekonomisk tillväxt för destinationen där konventet hålls. Dessvärre finns begränsad forskning kring ämnet. Det är flera olika aktörer som är inblandade vid genomförandet av ett konvent. En vanlig förekommande aktör är en Professional Congress Organiser (PCO), i detta fall Meetagain som är ansvarig för att erbjuda deltagarna aktiviteter och upplevelser i Stockholm. För att marknadsföra destinationen och dess utbud behöver målgruppen identifieras. Mötesarrangören bör ta reda på vilka de är, vad de vill uppleva och hur budskapet ska kommuniceras till dem. Denna studie visar att målgruppen främst består av äldre frimärkssamlare som reser ensamma eller med en partner och att de uppskattar paketering av aktiviteter. Dock bör inte äldre resenärer generaliseras utifrån sin ålder utan i detta fall ses som storstadsresenärer, där deras intressen styr vad som ska erbjudas i form av aktiviteter och upplevelser i Stockholm. / A convent for stamp collectors will take place in Stockholm in 2019, where international visitors will be present. Studies have shown that the convent industry enables an economic growth to the destination at which the convent is being held, unfortunately the scientific research about this topic is limited. There are multiple different actors involved with the implementation of a convent. One of the more commonly used actor is a professional congress organizer (PCO), in this case Meetagain, who is responsible for presenting the visitors with activities and experiences available in Stockholm. In order to market the destination and it’s supply the target group needs to be identified, who are they, what would they like to experience and how is this message best communicated towards them. This study shows that the target group is mainly represented by elderly stamp collectors who travels alone or in the company of a partner, and would appreciate a package solution with activities provided for them. An elderly traveler should not be generalized by his or her age, but should be considered as a city traveler, where the person's interest controls what should be presented in forms of activities and experiences in Stockholm.

Uppsatsen behandlar diffusa rum i Tomelilla tätort. Diffusa rum finner man överallt som enklaver mellan byggnader eller i det väl definierade urbana landskapet. De är vanligtvis belägna på områden som har blivit över efter planeringar av projekt eller bara i tomma utrymmen och utan en specifik funktion. Vår bakgrundsstudie är baserad på tidigare studier inom ämnet som har visat att diffusa rum har en mängd olika värden. Värdena beror på sättet människor vill markera dessa diffusa rum i staden som ger oss olika värden som självorganisation, spontanitet, kreativitet eller bara en enkel och tillfällig användning. Diffusa rum är vanligtvis förknippade med negativa sociala aktiviteter och är i kontrast mot många offentliga rum som innehåller regler och kontroll. Däremot sidan är diffusa rum öppna för olika typer av sociala grupper utan regler, begränsningar och kan fungera som alternativ till offentliga rummet. Det har utförts observationer i Tomelilla tätort där observationerna hjälper oss att förstå vilka värden diffusa rummen har för invånarna. Generellt sett under sex dagars observationer, två i januari, två i mars och ytterligare två dagar i april kom vi fram till att kommunikations -och rekreationsvärden är de dominerande värdena för dessa diffusa rum. Samt att rummen främst används av aktörer som passerar förbi på olika sätt. / The essay deals with diffuse spaces in Tomelilla town center. Diffuse spaces are found everywhere as enclaves between buildings or in the well-defined urban landscape. They are usually located in areas that have been over after planning projects or in empty spaces andwithout a specific function. Our background study is based on previous studies on the subject that have shown that diffuse spaces have a variety of values. The values depend on the way people want to mark these diffuse spaces in the city that give us different definitions such as self-organization, spontaneity, creativity or just a simple and temporary use. Diffuse spaces are usually associated with negative social activities and are in contrast to many public spaces that contain rules and controls. On the other hand, diffuse spaces are open to different types of social groups without rules, limitations and can serve as an alternative to public space. Observations have been performed in Tomelilla town center where the observations help us understand the values diffuse rooms have for the residents. Generally speaking during sex-day observations, two in January, two in March and another two days in April, we discovered that communication and recreation values are the dominant values for these diffuse spaces. Also that these diffuse rooms firstly are used as passages in different ways.

Syftet med denna uppsats var att studera de språkliga skillnaderna mellan anonyma och offentliga professionella matrecensenter, samt undersöka hur restaurangrecensioner påverkar restaurangägare. De tre frågeställningarna som har undersökt syftet var: Hur skiljer sig språket i de anonyma recensionerna gentemot de offentliga och påverkas språket i en recension av anonymiteten? Hur upplevs recensionen av restaurangägaren och har det någon betydelse om recensionen är skriven av en anonym eller offentlig kritiker? Hur skiljer sig språket beroende på om recensionen är positiv eller negativ? Undersökningen har utförts genom en kvantitativ metod med textanalys som redskap för undersökningen. Analyserna har gjorts på sex olika matkritikers recensioner. Textanalyserna gjordes på totalt 60 recensioner skrivna av tre anonyma kritiker respektive tre offentliga kritiker. Studiens andra syfte var att undersöka recensionernas inverkan på restauranger. Denna del av undersökningen har varit kvalitativ där intervjuer har gjorts med två restaurangägare. Resultatet av den kvantitativa undersökningen har visat på att det finns språkliga skillnader mellan anonyma och offentliga recensenters texter. Studien visade i den kvalitativa delen att genomslagskraften från restaurangrecensioner är hög. Restauranger påverkas följaktligen av recensioner publicerade angående deras restauranger. Slutsatsen var att restaurangrecensioner skiljer sig åt i språket mellan anonyma och offentliga skribenter samt att restauranger blir påverkade av båda negativa och positiva recensioner. Detta öppnar upp en debatt för att förändra kulturen av att ha anonyma recensenter i Sverige. / The aim of this study was to examine the grammatical and linguistic differences between anonymous and public food critics and to study how restaurant reviews affect restaurant owners. The three questions that have examined the aim was: How does the language differ in the anonymous reviews in comparison to the public and is the language in a review affected by the anonymity? How is a review perceived by a restaurant owner and does it matter if the review is written by an anonymous or public critic? How does the language differ depending on if the review is positive or negative? The study has used a quantitative method where text analysis as a tool for the examination was chosen. The analyses have been conducted on 60 reviews in total, written by three anonymous critics and three public critics.  The second aim was to investigate what influence food reviews have on restaurants. This part of the study was qualitative where interviews have been conducted with two restaurant owners. The outcome of this study shows that there were linguistical differences between anonymous and public food critics reviews. It also demonstrated in its qualitative section that food reviews have major impact on restaurants. Consequently, restaurants are greatly affected by reviews published regarding their restaurants. The conclusion of the study was that restaurant reviews differentiate between anonymous and public writers and that restaurants are affected by both negative and positive reviews. This opens a debate regarding the culture about having anonymous critics in Sweden.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.