Denna studie undersöker begreppet elevnära som används i Kursplan för Svenska från år 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lärare för att ta reda på deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas även. Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lärarnas åsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att både de intervjuade lärarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnära innebär, men Skolverket har dock en bredare syn. Alla de intervjuade lärarna har olika definitioner, vilket visar att det är problematiskt att i ett styrdokument använda ett begrepp där tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna är målstyrda är det viktigt att dessa mål är tydliga så att lärarna kan förstå dem. Om tolkningarna skiljer sig alltför mycket åt lärare emellan finns det en risk för icke likvärdiga bedömningar.

Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.

Syfte: Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt, dels att undersöka vad forskningen säger om motivation i de naturorienterande ämnena och hur lärare motiverar sina elever i dessa ämnen, dels att få kännedom om hur undervisningen i dessa ämnen går till samt hur motivation, förståelse och val av undervisningsmetoder hänger ihop. Metod: En litteraturstudie av redan framtagen forskning i ämnet har gjorts. Utöver litteraturstudien har även en kvantitativ enkätundersökning med verksamma lärare som respondenter utförts. Denna utfördes för att kunna jämföra tidigare forskning och resultaten från enkätundersökningen med varandra. Huvudresultat: Denna studie visar att den forskning som använts och de svar från enkätundersökningen som sammanställts stämmer bra överens med varandra. Motivation, förståelse och val av undervisningsmetod för att påverka dessa faktorer hänger ihop. Viktiga slutsatser: En viktig slutsats från min studie är att lärare bör utgå från det som ligger eleverna nära till hands, skapa sammanhang och variera sina undervisningsmetoder. Lärare bör också individualisera sin undervisning på såväl individnivå som på gruppnivå.

Syftet med denna studie är att få en utökad kunskap om hur källkritiksundervisningen kan kopplas till elevernas vardag samt vilka utmaningar som då kan uppstå. Studiens frågeställningar är:  Hur anser lärare att undervisningen om källkritik kan genomföras så att det kan överföras till elevernas vardagliga medieanvändning? Vilka utmaningar anser lärare att de kan ställas inför när de ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardag? Det teoretiska perspektiv som studien utgår från är pragmatism och den undersökningsmetod som används är kvalitativa intervjuer. Fem grundskolelärare har intervjuats och materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.  Studiens resultat tydliggör att antal utmaningar som uppstår när lärarna ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardagliga medieanvändning. Lärarna framhåller att den största utmaningen är att de saknar kunskap om hur elevernas vardagliga medieanvändning ser ut. Bristen på tid att få en inblick i elevernas vardag kombinerat med det föränderliga samhället med sin outsinliga informationsmängd gör lärarnas arbete än svårare. Trots detta finns det en hel del undervisningsmetoder som möjliggör kopplingen mellan undervisning om källkritik och elevernas vardagliga medieanvändning. Både lärarna och tidigare forskning pekar på vikten av att använda sig av elevnära aktiviteter och den undervisningsmetod som framställs som den mest effektiva är samtal om källkritik som utgår från elevernas vardag. Lärarna anser även att samtalen med eleverna kan bidra till att få en större inblick i elevernas vardag. Utöver samtalen använder sig lärarna även av filmer samt granskning av bilder och texter som undervisningsmoment. / <p>SO</p>

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

I dagens samhälle matas barn med texter i olika format, både i skolan och på fritiden. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan blir medvetna om hur de kan lära elever att skapa ett kritiskt förhållningssätt, critical literacy, med utgångspunkt i elevnära texter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i grundskolan förhåller sig till begreppen critical literacy och elevnära texter. Fem lärare har deltagit i en intervjustudie och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: - Hur uppfattar lärarna critical literacy? - Hur uppfattar lärarna elevnära texter? - Vilka elevnära texter använder sig lärarna av i undervisningen? - Hur arbetar lärarna med critical literacy med utgångspunkt i elevnära texter? Resultatet visar att både critical literacy och elevnära texter är begrepp som är svåra att definiera och kan tolkas på olika sätt, därför blev svaren varierande. Men det ansågs viktigt att ge elever critical literacy, kritiskt förhållningssätt, både mot elevnära texter men även mot exempelvis läromedelstexter. / In today's society, children are fed with texts in different formats, both in school and at leisure. It is therefore important that teachers in primary school become aware of how they can teach students to create a critical attitude, critical literacy based on student related texts. The purpose of the study is to contribute knowledge of how primary school teachers relate to the concepts critical literacy and student-related texts. Five teachers have participated in an interview study and with the help of the following questions the purpose has been answered: - How do the teachers perceive critical literacy? - How do the teachers perceive to student - related texts? - Which student texts do the teachers use in the classroom? - How do teachers work with critical literacy based on student-related texts? The result shows that both critical literacy and student-related texts are hard-defined and interpreted in separate ways and therefore the answers were varied. However, it was considered that it is important to give the students critical literacy, critical attitude, both towards student-oriented texts, but also against, for example, teaching material texts.

This study concerns choices of texts and reading comprehension strategies in teaching. The purpose of the study is to investigate if and how teachers' perceptions of pupils' reading habits are consistent with the pupils' own beliefs. The purpose is also to investigate if there are any differences in reading habits between pupils with Swedish as their first language and pupils with Swedish as a second language and if this is considered when teachers choose texts and/or work with reading comprehension strategies in teaching. The study is based on qualitative interviews with three active teachers, two of whom are class teachers and one who teaches in Swedish as a second language. The interviews aim at gaining knowledge about how teachers choose texts in teaching, what they base these choices on and how they work with reading strategies. The study is complemented by a student survey to map students' reading habits at home and at school. The questionnaire aims at gaining knowledge from students to see whether teachers 'perceptions about student reading habits are in line with the students' own beliefs. According to my results teachers' perceptions about student reading habits do not always match the perception of the students themselves. Based on the results of this study there are no significant differences made between first and second language students when it comes to choosing texts in the teaching, either based on the reading habits of the students or teachers 'perceptions of students' reading habits. Nor are there any significant differences made in the teaching of reading strategies. On the other hand, teachers make certain adjustments in teaching to give all students the same conditions. / Denna studie berör lärares val av texter samt arbete med läsförståelsestrategier i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärares föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna uppfattningar, om det går att uttyda några skillnader i läsvanor hos elever med svenska som modersmål respektive elever med svenska som andraspråk samt om lärare tar hänsyn till skillnader i läsvanor vid val av texter samt arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare varav två är klasslärare och en undervisar i svenska som andraspråk. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna väljer texter i undervisningen och vad de baserar dessa val på samt hur de arbetar med undervisning av lässtrategier. Studien kompletteras med en elevenkät för att kartlägga elevers läsvanor hemma och i skolan. Enkäten syftar till att få kunskap om hur lärarnas föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna föreställningar. Mina resultat visar att lärares uppfattningar om elevers läsvanor inte alltid stämmer helt överens med den uppfattning eleverna själva har. Utifrån studiens resultat går det inte att uttyda att några betydande skillnader mellan första- och andraspråkselever görs när det kommer till val av texter i undervisningen varken utifrån elevers läsvanor eller utifrån lärares föreställningar om elevers läsvanor. Inga betydande skillnader görs heller vid undervisning av lässtrategier. Däremot gör lärarna vissa anpassningar i undervisningen för att alla elever ska ges liknande förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i årkurserna f-3 i Sverige gör historieundervisningen mer levandegörande genom sina arbetssätt, val av material, samt vad för hinder som lärarna anser finnas för att arbeta mer praktiskt och elevnära. Detta i syfte med att undersöka hur lärarna gynnar elevernas kunskap och historiemedvetenhet. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer utav fem lärare i lågstadiet, en av dessa arbetar idag som lärare i mellanstadiet. Dock har hen varit lärare i lågstadiet i flera år och ansåg således att hens erfarenhet är fördelaktig. Alla lärare arbetar inte på samma skola och inte i samma län, således går det inte att generalisera resultatet till hur det ser ut överallt i Sverige. Dock finns det en generalisering kring lärarnas tankar kring begreppen historiemedvetenhet och levandegörande, genom praktiska moment och elevernas sinnen. Undersökningen visade att lärare antyder att ett levandegörande arbetssätt är fördelaktigt i undervisningen och hur den gynnar historiemedvetenheten hos elever. Dock använder inte alla lärare samma tillvägagångssätt för att levandegöra undervisningen, även om de hade velat göra det. / The purpose of this thesis was to investigate how some primary school teachers, grade F-3 make history teaching more “alive” through their choice of methods, materials, and what obstacles the teachers consider there to be when it comes of using practical and “student-oriented teaching” teaching. Thus, the purpose is also to investigate how the teachers will further the students’ knowledge and historical consciousness. The outcome of the survey was collected and carried out through qualitative interviews with five primary school teachers, one of whom works as a middle school teacher today. However, they have beforehand worked as a primary school teacher for several years and I consider their experience to be beneficial to the survey. The teachers work in different schools and counties, which means that the survey cannot be generalized on how teachers experience the use of practical teaching methods to benefits students’ historical consciousness in Sweden. However, the teachers’ thoughts about the concept of historical consciousness and enlivening education, through practical education and the students’ senses can be generalized. The surveys outcome showed that teachers suggested that an enlivening education is beneficial in teaching method for students’ knowledge. Nevertheless, not all teachers use the same approach to make the education enliven, even if they want to.

<p>Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. </p><p>I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:</p><ul><li>the pupils had to work with living-related problem tasks</li><li>the pupils had to work in pairs to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in larger groups to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solving</li><li>the pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes.</li></ul> / <p>Tack vare att jag fick undersöka olika undervisningssätt runt problemlösning i en årskurs 3, i en mångkulturell skola som ligger söder om Stockholm, har jag kunnat besvara min frågeställning i mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken undervisning som gynnar elever med annat modersmål än svenska att utveckla läsförståelsen och få en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter. I undersökningen har jag valt att själv undervisa eleverna för att kunna undersöka, komma fram till och få en djupare förståelse om vilken undervisning runt problemlösning som gynnar dessa elever. När det gäller mitt val av metod och materialinsamling har jag valt att utgå från en kvalitativ undersökning, där jag har använt mig av deltagande observationer och intervjuer. </p><p>Jag har i min undersökning kommit fram till att dessa elever med annat modersmål än svenska utvecklade läsförståelsen och fick en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter genom att undervisas i en kreativ och varierad undervisning. En kreativ och varierad undervisning som jag undervisade eleverna i bestod av:</p><ul><li>att eleverna fick arbeta med elevnära problemuppgifter</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i par</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i större grupper</li><li>eleverna fick arbeta kreativt, genom att skriva och rita bilder och egna räknehändelser i problemlösning</li><li>eleverna fick arbeta med laborativt medel för att kunna lösa problemuppgifter i halvklasser.</li></ul>